Trustbuddy

en nerlagd svensk webbaserad låneförmedling. – Trust­buddy grundades 2007 och förmedlade lån mellan privatpersoner, så kallad p2p‑lån. P2p uttyds här som person‑till‑person. Lånen be­skrev som högrisklån, vilket var ett annat sätt att säga att räntan var hög. Under 2015 ingrep Finansinspektionen mot Trustbuddy, bland annat därför att lån­givares pengar uppgavs ha kommit på avvägar. I oktober 2015 krävde Finansinspek­tionen att Trust­buddy omedelbart skulle upphöra med sin verk­sam­het, vilket ledde till att företaget begärde sig själv i konkurs. – Konkursförvaltaren fann i maj 2016 att inga pengar hade förskingrats. – Se Finansinspek­tionens webb­sidor (länk) och trustbuddy.se (nerlagd).

– In English: Trustbuddy was a Swedish peer-to-peer lending company that existed 2007—2015. Citing alleged irregularities, the supervising authority Finansinspek­tionen (link) ordered Trust­buddy to cease operations in October 2015. The company then filed for bankruptcy. In May 2016, the liquidator stated that no embezzlement had occurred. – For more summaries in English, please click at this link.

[företag] [nerlagt] [rättsfall och skandaler] [ändrad 17 oktober 2019]

Spar

Statens personadressregister – statligt offentligt register över alla som är folk­bok­förda i Sverige. Alltså både svenska med­borgare som är bosatta i Sverige och ut­ländska med­borgare som är folk­bok­förda här. – I Spar finns bland annat uppgifter om namn, person­nummer, bostads­adress, even­tu­ell sär­skild post­adress, even­tu­ell maka eller make, med­borgar­skap och even­tu­ellt ägande av fas­tig­het. – Spar får sina upp­gifter från Skatte­verkets folk­bok­föring. Upp­gifterna är delvis offent­liga. – Före­­tag kan köpa adress­upp­gifter från Spar; andra upp­gifter är bara till­gäng­liga för vissa myn­dig­heter och för den det gäller. – Se Spars webb­sidor (länk).

– In English: Spar is the acronym for the Swedish population address register – summary in English at this site: link. – For more summaries in English, please click at this link.

Swefilmer

en stängd svensk webbsajt som sände ström­mande filmer och tv‑serier utan till­stånd av upp­hovs­rätts-havarna. – I maj 2017 dömdes de två personerna bakom Swefilmer, Ola Johansson och Alisan Biber, i Varbergs tingsrätt för brott mot upphovsrätten till villkorlig dom och samhällstjänst för Johansson respektive tre års fängelse för brott mot upphovsrätten och, i Bibers fall, dessutom för grovt penningtvättsbrott. (Se pressmeddelande från tings­rätten.) Filmbolagen överklagade domen. Hovrätten för Västra Sverige skärpte straffen i mars 2018, se pressmeddelande. Bibers fängelsestraff blev fyra år. Fyra miljoner kronor ska förverkas, och de dömda ska betala 2,2 miljoner kronor i skadestånd till filmbolaget. En ansökan till Högsta domstolen om resning avslogs i juni 2019, se denna länk. – Swefilmer grundades 2011. Efter en polisrazzia den 8 juli 2015 meddelade sajtens ägare att den stängdes den 31 juli 2015. Men verksamheten har fortsatt under samma namn, fast under andra toppdomäner. Ola Johans­son, som var administratör, satt i samband med razzian i häkte i 90 timmar. Han och Alisan Biber åtalades senare för brott mot upphovsrättslagen. Åklagaren bedömde att sajten har dragit in ungefär 12,5 miljoner kronor, och begärde att beloppet skulle tas i beslag. Pengarna är huvud­sak­ligen intäkter från annonsering. – I slutet av juni 2015 spreds rykten på internet att Ola Johans­son riskerade 15 års fängelse. Det var en kraftig över­drift. Högsta straffet i Sverige för brott mot upp­hovs­rätten är två års fängelse (se blogginlägg i DN: länk). Att Alisan Biber dömdes till fyra års fängelse i hovrätten beror på att han dömdes både för upp­hovs­rätts­brott och för grov penningtvätt. – I februari 2018 stämde Bonnier Broadcasting Ola Johansson på 24 miljoner kronor för otillåten spridning av fyra filmer. – Mer i denna artikel i magasinet Filter.

– In English: Swefilmer is, or was, a Swedish web site that streams movies and television serials to the public. In March 2018, one of the men behind the site was sentenced to four years in prison for copyright infringement and money laundering; another man was given a suspended sentence combined with community service. Four million Swedish kronor are forfeit, and the two men are to pay 2,2 million kronor in damages. – After a police crackdown in July 31, 2015, the operators of the site decided to close it down. However, Swefilmer sites since then have opened under other top domains. The prosecutor claimed that Swefilmer earned approximately 12,5 million Swedish kronor in advertising revenues since it was founded in 2011. Rumors circulating in social media in July 2015 said that the administrator and others could face 15 years in prison. This was highly exaggerated: the maximum term in Sweden for copyright infringement is two years; the four-year sentence was also for money laundering. – In February 2018, Bonnier Broadcasting sued the owner of Swefilmer for 24 million Swedish kronor for the illegal distribution of four films. – For more summaries in English, please click at this link.

[it-relaterad brottslighet] [rättsfall och skandaler] [upphovsrätt] [ändrad 14 september 2018]

Kommentarsfält för alla

ett kommentarsfält som utvecklades med tanke på användare med behov av lättillgänglig teknik. Det är gjort för att vara lätt att förstå sig på och lätt att använda. – Kommentars­fält för alla utvecklades av tidningen 8 sidors (se 8sidor.se) dåvarande chef­redaktör Malin Crona och webb­design­byrån Ziggy (helloziggy.com) (nerlagd) med finansiering från Centrum för lättläst, numera Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, (se mtm.se) och PTS. Det släpptes 2014. (En utförlig artikel av Per Axbom om erfarenheterna från utvecklingsarbetet finns här.) – Kommen­tars­fält för alla är skrivet i öppen källkod, och kan installeras på vilken blogg eller annan webb­sida som helst. Programmet kan laddas ner från GitHub, se c4all.github.io (senast uppdaterad 2015). – Tidningen 8 sidor har slutat (2019) att använda Kommentarsfält för alla, eftersom det inte har uppdaterats. –Kommentarsfält för alla heter på engelska Comments for all, förkortat C4all.

– In English: Comments for all, C4all, is an open-source comment field, developed for accessibility. It was designed to be easy to understand and easy to use. Comments for all was designed with support from the Swedish agency for accessible media (link). It may be installed on any blog or other web site. It can be downloaded from GitHub (link). However, it has not been updated since 2015. – For more summaries in English, please click at this link.

[diskussioner] [tillgängligt] [ändrad 1 oktober 2019]

Öppen gäst

ett wi-fi-nätverk som många deltagare på konferensen Folk och försvar 2015 (folkochforsvar.se) använde utan att miss­tänka att deras internetanvändning registrerades. – Öppen gäst installerades av organisationen Ung pirat och saknade krav på lösenord. Ung pirat sparade all information om vilka som användarna kommunicerade med, och vilka webb­sidor som de besökte. Syftet var att visa hur viktigt det är med informations­säker­het. – Ung pirat (ungpirat.se) är Pirat­partiets ungdomsförbund. Dåvarande ordföranden Gustav Nipe (blogg) motiverade aktionen i denna artikel. – Läs också en intervju med honom i PC för alla (länk). – Ung pirat upprepade aktionen 2018, se Gratis Gästis Högis. – Se också evil twin.

– In English: Öppen gäst (Open guest) was the name of an unprotected wi‑fi network installed by Ung pirat (Young Pirate), the youth organization of the Swedish Pirate Party, at the annual conference of Folk och försvar (Society and Defense, see this link) in the skiing resort Sälen in January, 2015. The purpose was to show that participants in this event were naive about IT security. Many participants used the network, and all their communications could have been logged. Ung pirat pulled a similar stunt at the Folk och försvar conference in 2018. – For more summaries in English, click here.

[avläsning] [bluff och båg] [dumhet] [it-säkerhet] [wi-fi] [ändrad 11 april 2019]

Neij, Fredrik

(1978) – en av Pirate Bays grundare. Dömdes 2010 till­sammans med bland andra Gott­frid Svart­holm Warg till tio månaders fängelse och till att solidariskt be­tala 46 miljoner kronor i skade­stånd för med­hjälp till in­trång i upp­hovs­rätten. Han för­svann från Sverige innan straffet verk­ställdes, men greps i november 2014 på gränsen mellan Laos och Thai­land.

– In English: Fredrik Neij was one of the founders of the file­sharing site Pirate Bay. In 2010, he and three other defendants were found guilty of facilitating copyright infringement and sentenced to prison terms and to paying 46 million Swedish kronor in damages, jointly and severally. Neij was sentenced to ten months in prison, but he disappeared from Sweden before serving his term. He was found in November, 2014, when crossing the border between Laos and Thailand. – For more summaries in English, please click at this link.

[it-relaterad brottslighet] [personer] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 5 augusti 2017]

Svartholm Warg, Gottfrid

(1984) – medgrundare av Pirate Bay. – Gottfrid Svart­holm Warg, som är en skicklig programmerare och har drivit ett webbhotell, grundade Pirate Bay 2004 till­sammans med Fredrik Neij. Han, Neij och två andra åtalades 2009 för med­hjälp till intrång i upp­hovs­rätten. Han dömdes till ett års fängelse och till att be­tala 30 miljoner kronor solidariskt med de andra åtalade. – Svart­­holm Warg för­svann utom­lands innan han skulle börja av­tjäna fängelse­straffet. Han greps 2012 i Kambodja. Han ut­lämnades då till Sverige och av­tjänade sitt straff med fri­givning efter nio månader. – 2013 ställdes han inför dom­stol för data­intrång mot Logica och Nordea. Han friades när det gällde Nordea, men dömdes till till ett års fängelse för Logica-intrånget. Men i november 2013 över­lämnades han till Dan­mark där han åtalades för data­intrång, bland annat i den danska polisens it-system. Han och en dansk med­åtalad fälldes i oktober 2014. Svartholm Warg dömdes till tre och ett halvt års fängelse. – Gott­frid Svart­­holm Warg är också känd som ”anakata”.

– In English: Gottfrid Swartholm Warg, a Swede, is one of the founders of the file­sharing site Pirate Bay, launched in 2004. He is also a skilled programmer and an entrepreneur. Svartholm Warg sometimes uses the tag ”anakata”. In 2009, he and three other persons involved in Pirate Bay were taken to court for facilitating copyright infringement. Svart­holm Warg was sentenced to one year in prison and to pay 30 million Swedish kronor jointly and severally with the others. Before serving his prison term, Svart­holm Warg disappeared. He was found in Cambodia in 2012 and was ex­tradited to Sweden, where he served his prison term. He was released after nine months, only to be charged with illegal access to the computer systems of IT consultancy Logica and the Nordea bank. He was found not guilty in the case of Nordea, but was in 2013 sentenced to one year in prison for the hacking of Logica. Almost immediately, Swart­holm Warg was ex­tradited, this time to Den­mark, to face charges for hacking several data­bases, including that of the Danish police. In October, 2014, he and a Danish co-defendant were found guilty. Svartholm Warg was sentenced to three years and six months in prison. – For more summaries in English, please click at this link.

Datainspektionen

(DI) – den svenska myndighet som övervakar användningen av personuppgifter i datorer och i andra samman­hang. (Se Personuppgiftslagen† (PUL) och Dataskydds­för­ord­ningen.) Datainspektionen har också tillsyn över kreditupp­lysning och inkassoverksamhet. – Regeringen bestämde tidigare att Datainspektionen under 2018 skulle byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten (se pressmeddelande från Regeringskansliet), men i maj 2018 protesterade DI:s chef Lena Lindgren Schelin (se pressmeddelande), och föreslog i stället namnet Dataskyddsmyndigheten. Ingen ändring har skett (juli 2019) – Se datainspektionen.se.

– In English: Datainspektionen, in English The Swedish data protection authority, is a government agency responsible for protecting the right to privacy. It also supervises credit information and collection agencies. Read more in English on this link. – For more summaries in English, please click on this link.

[dataskydd] [myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 5 juli 2019]

Valfie

  1. – en app som spreds före riks­dags­valet 2014 för att samla stöd åt den dåvarande Allians­regeringen. – Ini­tia­tivet till Valfie togs av Johan Staël von Hol­­stein. Namnet an­spelar på selfie. – Appen gav varje an­vänd­are möjlighet att skapa en egen val­­affisch med en bild på an­vändaren. Men mot­ståndare till Alliansen upptäckte snabbt att det gick lika bra att använda Valfie för att sprida budskap mot Alliansen. – Sam­tidigt som Valfie spreds drev Staël von Holstein kampanjen Help save Sweden from socialism med målet att samla in 150 000 dollar senast den 27 august 2014. När tiden var ute hade 877 dollar samlats in;
  2. – även: valfie själv­porträtt (selfie) som har tagits när man röstar i valet.

– In English: Valfie was an app that was distributed before the Swedish parlia­mentary elections, September 14, 2014, with the purpose of supporting the non-socialist Alliansen govern­ment (”the Alliance”). It was initiated by Johan Staël von Holstein. The name Valfie is a com­pound of Swedish val (elections) and selfie. Users of Valfie could create their own election placards using self-portraits or other images and text. However, opponents of the Alliansen government soon discovered that Valfie could carry the opposite message as well. – While Valfie was spread, Johan Staël von Holstein also ran the crowd-funding campaign Help save Sweden from socialism. Its goal was to raise 150,000 US dollars by August, 27. However, only 877 dollars were raised.  – The word valfie is also used for election selfies, for example of somebody holding up his or her voting card. – For more summaries in English, please click on this link.

Datalagringsdirektivet

DLD, på engelska Data retention directive (see below) – ett stoppat EU‑direktiv från 2006 om att uppgifter om internet- och mobiltelefon­trafik måste sparas av operatörerna. Upp­gifterna skulle kunna göras tillgängliga för polis. Kallas också för loggningslagen. – I april 2014 förklarade EU‑domstolen att Datalagringsdirektivet leder till oacceptabla intrång i medborgarnas privat­liv, och därför är ogiltigt. (Se detta press­meddelande.) – Det officiella namnet på Datalagringsdirektivet är Direktiv om lagring av elektronisk data eller Europaparlamentets och rådets direktiv om lagring av upp­gifter som genererats eller behandlats i sam­arbete med till­handa­hållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikations­tjänster eller allmänna kommunikations­nät och om ändring av direktiv 2002/58/EG.  Direktivet antogs 2006, och skulle vara infört i medlems­ländernas lagar senast den 15 september 2007. Det som enligt direktivet skulle lagras var uppgifter om:

  • –vem som ringer till vem;
  • – vem som SMS:ar till vem;
  • – vem som skickar e‑post till vem och:
  • – vilka webb­­sidor som användarna besöker.

– Innehållet i samtalen respektive med­delandena skulle däremot inte lagras. Upp­gifterna måste lagras i minst sex månader och högst två år. – Datalagringsdirektivet blev kontroversiellt, efter­som det innebar ett uppenbart ingrepp i den personliga integriteten. I mars 2010 fastslog Tysklands för­fattnings­dom­stol att den form av direktivet som skulle införas i tysk lag stred mot den tyska grundlagen. – Svensk tillämpning: En svensk lag baserad på direktivet infördes först i mars 2012. Den ingår i Lag om elektronisk kommunikation, (länk, se kapitel 6, paragraferna 16a—16f). Kallas ofta för Datalagringslagen. Efter EU‑dom­stolens utslag beslöt Post- och telestyrelsen, PTS, som har till­syn över efterlevnaden av lagen, först att inte ingripa mot operatörer som inte tillämpar lagen (se pressmeddelande). I juni 2014 kom Sten Heckscher, som hade utrett frågan på upp­drag av dåvarande justitieministern Beatrice Ask, fram till att den svenska lagen inte berörs av EU‑domstolens utslag. Lagen kan alltså tillämpas även i fortsättningen. – Bak­grund: i Sverige ledde kritiken till att genomförandet av direktivet sköts upp upp länge. I februari 2010 fälldes Sverige i EU‑domstolen (se här) för att inte ha infört lagen. Men en utredning hade till­satts, Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (länk), som föreslog sex månaders trafikdatalagring. Förslaget låg till grund för de tillägg till Lag om elektronisk kommunikation som riksdagen beslutade om 2012. Den står fort­farande i lag­boken, och berördes alltså inte, enligt Sten Heckschers utredning, av EU‑domstolens utslag. PTS med­delade kort därefter i brev till operatör­erna (länk) att den svenska lagen nu åter ska tillämpas. – PTS hemlig­höll hösten 2014, i strid med offentlighets­prin­cipen, den utredning som an­vändes som motivering för det nya ställnings­tagandet, och vägrade att lämna ut eller att ens diarieföra den. – Se artikel i Dagens Juridik (länk). Efter att bredbandsoperatören Bahnhof hade överklagat PTS beslut att inte lämna ut den interna utredningen beslöt kammarrätten i december 2014 att den måste lämnas ut. Det framgår av PTS utredning att PTS i april 2014 kom fram till att direktivet strider mot de grundläggande friheterna i EU. Promemorian finns att läsa i Computer Sweden (länk, en bit ner på sidan). –  I februari 2019 lade regeringen fram ett förslag till ändringar i Datalagringslagen. Det innebär vissa begränsningar i kravet på lagring av uppgifter om mobiltelefonsamtal. Se pressmeddelande från regeringen. Den nya lagen, som har godkänts av riksdagen, trädde i kraft den 1 oktober 2019. Förslaget kritiserades genast för att vara alltför likt den existerande lagen. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, Ipred, Polismetodutredningen, Ripa, Stockholmsprogrammet, Telekom­paketet och Indect. – Förväxla inte Datalagringsdirektivet med EU:s dataskyddsdirektiv från 1995.

[lagar] [övervakning] [ändrad 1 oktober 2019]

– In English: The Data retention directive was issued by the EU in 2006. It requires tele­communications and data communications net­works to retain records of phone, cellphone, SMS, email and web traffic for at least six months. These records are to be made available to the police at the request of a court of law. Member states were required to implement the directive in their laws before September 15, 2007. The directive met with strong resistance because of its obvious privacy implications, and Sweden did not implement it until 2012. It is now part of the Swedish law on electronic communications. In 2010, the European court of justice had found Sweden guilty of not implementing the directive. But in April, 2014, the European court of justice found that the directive is incompatible with the European Union charter of fundamental rights. After that, the Swedish post and telecom authority (PTS) declared that it would not enforce the law. However, in June, 2014, an inquiry requested by the Swedish department of justice found that the Swedish implementation of the directive is not affected by the decision of the European court of justice and that it still stands. PTS then announced that the Swedish law from then on would be enforced. – However, the PTS first, in defiance of the Swedish constitutional principle of public access to official documents (offentlighetsprincipen), refused to give interested parties access to an internal inquiry on which it supposedly based its reconsideration. But in December, 2014, the Administrative court of appeal found that the document was a public record and must be released. It turned out that the internal inquiry says that the Data retention directive, in its current form, is incompatible with the right of privacy as defined by the EU. – In February 2019, the Swedish government presented a proposal for modifications of the existing law. It was accepted by the Swedish parliament and took force on October 1st, 2019. – For more summaries in English, please click at this link.