- – kortform av duplicate – duplikat, to dupe att duplicera. To dedupe att avlägsna duplikat, att deduplicera;
- – även: en som låter sig luras, bedrägerioffer; to dupe: att lura [någon], att dupera.
Kategori: data
online
– på nätet, på webben, uppkopplad – ansluten till internet eller annat nätverk:
- – ansluten till internet – this service is available online – tjänsten finns på internet/på webben. – Are you online? – är du uppkopplad / ansluten till internet? – Se också nonliner;
- – tillgänglig, ”uppe”; alltså motsatsen till driftsavbrott – our web site is online – vår webbplats är tillgänglig (uppe);
- – om äldre system: direktansluten till en databas, det vill säga att alla tillägg och ändringar införs i databasen omedelbart (till skillnad från när databasen är offline, vilket betyder att ändringar och tillägg införs i efterhand, vid en batchkörning.)
[databaser] [drift] [internet] [språktips] [ändrad 4 januari 2019]
minnesdatabas
(in-memory database, förkortat IMDB) – databas som lagras och körs helt och hållet i servrarnas arbetsminne. Det gör att operationer (läsningar, tillägg, ändringar och raderingar) kan ske mycket snabbare än om de görs mot hårddiskar eller SSD. – Man kan skilja mellan två typer av minnesdatabaser:
- – databaser som gör alla operationer i arbetsminnet, men som lagrar resultaten på disk eller SSD;
- – rena minnesdatabaser som inte är kopplade till hårddiskar eller SSD. Informationen lagras i samma minne som operationerna körs i. Exempel: SAP Hana.
[databaser] [ändrad 16 augusti 2019]
tjocka data
(thick data) – information som inte kan beskrivas enbart med siffror eller i enkla tabeller. – Tjocka data är information som tillför sammanhang till rena data: kvalitativa data i stället för bara kvantitativa data. Se också information. – Uttrycket thick data anspelar på big data. – Se artikeln Beyond just big data (länk) av Paul McFedries.
[data] [ändrad 13 november 2018]
incheckning
i programmering och hantering av databaser: förvärvande av ensamrätt till att göra ändringar i en del av en databas eller en del av koden till ett utvecklingsprojekt för en tid. – Syftet är att förhindra att två personer (eller program) försöker göra ändringar samtidigt. Man använder en procedur där den som vill arbeta med ett avsnitt eller en post först måste checka ut det. (Observera ordvalet: användaren checkar in – anger vem hon är och vad hon vill göra – för att sedan kunna checka ut det som hon vill arbeta med.) Det innebär att koden / posten blir låst för andra användare. När användaren är klar med sitt arbete checkar hon in det igen (men hon själv checkar ut). Då blir det tillgängligt för andra användare. – Att checka in är i programutveckling synonymt med commit, lämna över, lämna in. – På engelska: check in.
[databaser] [programmering] [ändrad 27 april 2022]
data mart
”datatorg” – del av en organisations data, tillgänglig för anställda som kan ha behov av dem. Det kan vara data som behövs för vissa arbetsuppgifter eller som handlar om ett speciellt ämne. – Man skiljer mellan data mart och data warehouse, på svenska informationslager. Enkelt uttryckt är en data mart en del av ett informationslager. Ett annat sätt att beskriva det är att ett informationslager är ett sätt att hantera befintliga data som gäller organisationen som helhet, medan data marts är utformade för användarnas varierande behov. – Mart är en nersliten form av engelska market i betydelsen torgmarknad, mässa. Ordet mart används också om information som är spridd mer eller mindre planlöst i en organisation – se spreadmart.
[databaser] [informationshantering] [ändrad 4 november 2019]
cybercide
- – radering av all information om en person på nätet. Personen blir då virtuellt obefintlig. Ordet används dels:
- – om när personen själv tar bort informationen, dels:
- – om när någon annan gör det som sabotage, utan den berörda personens vetskap. – Se också rätten att bli bortglömd;
- – tjänst för radering av alla data från kasserade hårddiskar.
– Jämför med cybermord, som verkligen är mord.
[data] [it-säkerhet] [juridik] [lagringsmedier] [självutplåning] [ändrad 5 februari 2021]
wrapper
– omslag, förpackning, adapter – inom it:
- – omgivande eller inledande tecken som http:// i webbadresser eller vinkelparentes < > runt instruktioner i text;
- – startskript: mindre program eller skript som startar och eventuellt också styr och avslutar ett annat, större program;
- – adressinformation i dataöverföring: ofta en header före själva meddelandet och en avslutande trailer efter;
- – i databaser: program som avgör vilka användare som får se och ändra data;
- – inkapslingsklass – i objektprogrammering: klass som är till för att kapsla in hela system eller program;
- – wrapperklass – i objektprogrammering: klass för elementär datatyp, till exempel wrapperklassen INT för heltal.
[databaser] [internet] [mjukvara] [programmering] [tecken] [webben] [ändrad 29 november 2015]
fuzzy search
varianttålig sökning, approximativ sökning, ungefärlig sökning; även: associativ sökning (se nedan) – sökning som inte enbart ger träff på exakt det som man har skrivit i sökrutan, utan också på näraliggande sökord. Det finns två huvudtyper:
- – se fonetisk sökning;
- – associativ sökning – sökning som inte bara får upp exakt det ord som sökningen gäller, utan också synonymer och andra ord med besläktad betydelse. Det finns också statistiska metoder som tolkar felstavade ord mer eller mindre framgångsrikt, till exempel genom att utgå från sannolika felskrivningar på tangentbordet.
– Se också fuzzy.
[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [språkteknik] [ändrad 12 april 2020]
fonetisk sökning
sökning som tar hänsyn till stavningsvarianter: söker man på Karlsson så får man också upp Carlsson och Carlzohn. – Fonetisk sökning förutsätter att sökverktyget eller databasen har förberetts för sådana sökningar. Namn eller ord som uttalas lika förses med en dold markering (tagg) som gör att de blir sökbara som grupp. – På engelska: phonetic search. – Jämför med fuzzy search.
[språk] [sökningar] [ändrad 14 februari 2018]