databas som nättjänst – det att ett företag tillhandahåller databashanterare och lagringsutrymme för databaser över internet åt andra företag. Kunden behöver bara ha de program som hämtar, lägger in, ändrar och stryker data i databasen. Tekniskt underhåll, uppgraderingar och lastbalansering sköts av företaget som tillhandahåller tjänsten. Namnet anspelar på liknande tjänster som software-as-a-service. – Förkortas DBaaS.
om databaser: egenskapen att all information i databasen är samstämmig och motsägelsefri. – Konsistens innebär att det inte finns några uppgifter i databasen som inte går ihop med varandra. I transaktionshantering brukar konsistens formuleras som att databasen ska ha ett tillåtet tillstånd både vid början och vid slutet av en transaktion. Consistency är c:et i förkortningen ACID. – Se också referensintegritet och långsam konsistens(eventual consistency). – Ordet: Som översättning av engelska consistency är konsistens omstritt, eftersom det svenska ordet konsistens oftast står för hur trögflytande eller lättflytande något är. Men på svenska har ordet också, när det gäller logiska resonemang, samma betydelse som engelska consistency, alltså att resonemanget från början till slut är logiskt och konsekvent. (Inkonsistent är ett etablerat svenskt ord, och det används inte om mat.) – Skillnaden mellan konsekvens och konsistens kan sägas vara att konsekvens är att göra likadant varje gång, medan konsistens är när alla delar av en helhet stämmer överens med varandra. – På engelska: consistency.
kort för variable character field – variabelt teckenfält. I en databas är det ett teckenfält, alltså ett fält där man kan mata in valfritt antal bokstäver och siffror eller andra tecken. Vanligtvis finns det en övre gräns, men den kan vara mycket hög.
harmonisering av data – strävan efter enhetliga data i en organisation. – Ett mål är att alla användare ska ha tillgång till aktuella och samstämmiga uppgifter. Uppgifterna bör också vara fullständiga med tanke på de uppgifter som användarna ska lösa. Ursprungligen utgick man från en master file som alla andra databaser skulle rätta sig efter, men numera används andra metoder för att nå samma mål. – Förkortas MDM.
ett program för grafisk representation av data. – Trendalyzer utvecklades av Ola Rosling för stiftelsen Gapminder, som 2007 sålde programmet till Google. Google tillhandahåller det under namnet Public data explorer(länk). Programmet är förinställt för att hantera fem variabler. De visas på x‑axel och y‑axel samt som bubblor i olika storlekar och färger och på en glidande tidsaxel. Programmet levereras med en uppsättning data om global utveckling, men användaren kan mata in egna data.
quick response code – ett svartvitt rutmönster som representerar en webbadress(URL) eller annan information. Det är en rutkod, en mer informationstät vidareutveckling av streckkod. Kännetecknande för QR‑kod är inramade svarta fyrkanter i tre av fyra hörn. QR‑koder används bland annat för snabb inläsning av data i smarta mobiler: man fotograferar QR‑koden med telefonens kamera, och ett inbyggt program tolkar sedan koden. Vanligtvis är det en webbadress. Telefonen startar då en webbläsare och går automatiskt till den adressen. QR‑koder kan givetvis också avläsas med speciella läsare. – Systemet uppfanns 1994 i Japan på företaget Denso Wave(qrcode.com). – Se också mobil taggning. – Jämför med Data matrix, en annan rutkod.
(incremental) – med successiva tillägg; förbättrad lite i taget:
– inkrementell systemutveckling – systemutveckling där man börjar med de viktigaste funktionerna och sedan lägger till mindre centrala funktioner i tur och ordning. Se också bottom‑up. – Ska inte blandas ihop med iterativ systemutveckling;
– inkrementell backup – metod för backup: efter första backupen säkerhetskopieras vid varje tillfälle bara det som har ändrats sedan förra gången; det som redan har säkerhetskopierats, och inte har ändrats, ligger kvar;
ett system för att åskådliggöra och bearbeta relationer mellan data, utvecklat av Ted Nelson. – ZigZag ger stor flexibilitet jämfört med kalkylark, hierarkiska databaser och relationsdatabaser. Alla dessa kan realiseras som specialfall av ZigZag, liksom många andra strukturer och kombinationer av strukturer. Liksom kalkylark består ZigZag av celler, men i ZigZag behöver cellerna inte bara bilda ett rutnät på en plan yta, utan kan bilda andra former: de kan ha ett valfritt antal grannar och kan sättas samman i olika former, inte nödvändigtvis rätlinjigt ordnade. Celler kan till exempel bilda en slinga där den understa cellen sitter ihop med den översta. Man kan beskriva ZigZag som ett multidimensionellt icke‑euklidiskt rutnät. – Läs mer här.
en vidareutveckling (förgrening) av databashanterarenMySQL. – MariaDB har utvecklats av MySQL:s tidigare chefsutvecklare Michael Monty Widenius. Han lämnade MySQL 2008 när Sun† (numera del av Oracle) köpte MySQL. Den första versionen av MariaDB kom 2009. – MariaDB är gjort för att vara utbytbart mot MySQL: användaren ska inte märka någon skillnad när det gäller handhavandet. MariaDB använder lagringsmotorn Maria i stället för MyIsam. Version 2.0 av Maria ska klara transaktionshantering och kunna ersätta InnoDB. – Företaget som utvecklar MariaDB, Monty Program AB, slogs i april 2013 samman med SkySQL. – Läs mer på mariadb.com.