403

felkod på webben: ”du har inte rätt att ladda ner denna sida.” – Jäm­för med felkod 451 och med 404.

[felkoder] [ändrad 21 mars 2020]

webbhotell

företag som hyser andras webbsidor på sina egna servrar. – Webb­hotell tillhanda­håller utrymme på sina servrar för webb­sidorna, sköter driften av servrarna och ser till att internets adressystem, DNS, hittar webb­sidorna. Att anlita webbhotell är det vanliga sättet för privat­personer och mindre företag att få tillgång till webb­servrar. Webb­hotell för företag är avgiftsbelagda. För privatpersoner är det ofta gratis; ofta finns det också färdiga mallar för privatpersoners sidor. – På engelska: web hotel. – Jämför med server­hotell.

[webbpublicering] [ändrad 12 november 2018]

wiki

webbsida som besökare fritt kan ändra i. – På en wiki kan besökare ändra, ta bort och lägga till text och annat material. Detta kan de göra direkt från sina webbläsare. – Det mest kända exemplet på wiki är uppslagsverket Wikipedia. – Den första som la ut en wiki på webben var ameri­kanen Ward Cunningham (länk) 1995. Wiki kan ses som ett långtgående experiment i samarbete och förtroende. En wiki har inga omedelbara spärrar mot ändringar enligt antagandet att fel och vandalisering rättas till av de seriösa besökarna. (För att göra det lätt att renovera efter vandalisering brukar wikiplatser spara tidigare versioner av texten.) – Wiki‑formen används också av mindre grupper som tillsammans arbetar med textprojekt. Det krävs då konto och inloggning. – Läs mer om wiki i Wikipedia. – Läs också om WikiLeaks (som inte är någon wiki). – Ordet: Wiki kommer av hawaiianska wikiwiki, som betyder kvickt. – På svenska: en wiki, flera wikier. – Läs också om bliki, wall wiki och swicki.

[socialt] [webbpublicering] [wiki] [ändrad 1 september 2021]

annonsblockerare

program som gör att annonser på webbsidor inte visas för besökare på webbsidan. Annonserna laddas inte heller ner. –  Annonsblockerare är oftast insticksprogram till webbläsaren. Besökare som har annonsblockere har installerat dem inte bara för att slippa annonser i allmänhet, utan också därför att annonser ofta tar tid att ladda ner samt kan inne­hålla störande ljud och videofiler som tar mycket processorkraft. Bland yngre personer är det en majoritet som har annonsblockerare. Annonsörer försöker givetvis motverka detta, liksom massmedier som är beroende av annonsintäkter. Besökare som har annonsblockerare kan därför drabbas av inskränkningar i tillgången på information, eller uppmanas att betala för tillgång till mediet. – Annonsblockerare var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – På engelska: adblocker.

[webbläsare] [webbreklam] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]

content farm

”innehållsfarm” – webbplats som publicerar stora mängder skrivet material av låg kvalitet. Mate­ri­alet är anpassat för att ge webb­platsen hög rankningsök­motorer, och därmed locka annons­ö­rer. Texterna skrivs (oftast) av mänsk­liga skri­benter, men är ofta baserade på in­for­ma­tion från Wiki­pedia och andra lättill­gäng­liga källor. – Läs också om robot­förlag.

[webbpublicering] [ändrad 11 december 2017]

hänvisnings-URL

(referring URL)webbadress (URL) som en besökare måste komma direkt från för att få tillgång till en viss webbsida. Besökaren måste alltså på hänvisnings‑URL:ens sida ha klickat på en länk till den aktuella webbsidan. Det är ett sätt att begränsa åtkomsten till webbsidor. – Det fungerar så att den som vill kunna göra affärer genom en organisations webb­sida först måste registrera sin egen webbsida hos organisationen. Organisationens webbsida är öppen bara för besökare från registre­rade URL:er. Det fungerar därför att webb­servern kan avläsa vilken webb­sida besökaren närmast kommer från.  Krav på hänvisnings‑URL kan komplette­ras med krav på an­vändar­namn och lösenord.

[it-säkerhet] [webben] [ändrad 11 februari 2018]