webbhotell

företag som hyser andras webbsidor på sina egna servrar. – Webb­hotell tillhanda­håller utrymme på sina servrar för webb­sidorna, sköter driften av servrarna och ser till att internets adressystem, DNS, hittar webb­sidorna. Att anlita webbhotell är det vanliga sättet för privat­personer och mindre företag att få tillgång till webb­servrar. Webb­hotell för företag är avgiftsbelagda. För privatpersoner är det ofta gratis; ofta finns det också färdiga mallar för privatpersoners sidor. – På engelska: web hotel. – Jämför med server­hotell.

[webbpublicering] [ändrad 12 november 2018]

wiki

webbsida som besökare fritt kan ändra i. – På en wiki kan besökare ändra, ta bort och lägga till text och annat material. Detta kan de göra direkt från sina webbläsare. – Det mest kända exemplet på wiki är uppslagsverket Wikipedia. – Den första som la ut en wiki på webben var ameri­kanen Ward Cunningham (länk) 1995. Wiki kan ses som ett långtgående experiment i samarbete och förtroende. En wiki har inga omedelbara spärrar mot ändringar enligt antagandet att fel och vandalisering rättas till av de seriösa besökarna. (För att göra det lätt att renovera efter vandalisering brukar wikiplatser spara tidigare versioner av texten.) – Wiki‑formen används också av mindre grupper som tillsammans arbetar med textprojekt. Det krävs då konto och inloggning. – Läs mer om wiki i Wikipedia. – Läs också om WikiLeaks (som inte är någon wiki). – Ordet: Wiki kommer av hawaiianska wikiwiki, som betyder kvickt. – På svenska: en wiki, flera wikier. – Läs också om bliki, wall wiki och swicki.

[socialt] [webbpublicering] [wiki] [ändrad 1 september 2021]

content farm

”innehållsfarm” – webbplats som publicerar stora mängder skrivet material av låg kvalitet. Mate­ri­alet är anpassat för att ge webb­platsen hög rankningsök­motorer, och därmed locka annons­ö­rer. Texterna skrivs (oftast) av mänsk­liga skri­benter, men är ofta baserade på in­for­ma­tion från Wiki­pedia och andra lättill­gäng­liga källor. – Läs också om robot­förlag.

[webbpublicering] [ändrad 11 december 2017]

inbäddningskod

(embedded code) – avsnitt med programkod som kan kopieras och klippas in direkt i koden till ett annat program eller dokument. Ett vanligt exempel är programkod som innehåller en länk till ett videoklipp. Koden kan klistras in i en blogg eller annan webb­sida och innehåller allt som behövs för att visa en länk som en besökare kan klicka på för att få se videoklippet. – Skilj mellan denna typ av inbäddning och det som på engelska kallas för embedded systems, på svenska inbyggda system. Det uttrycket beskriver kom­pletta it‑system avsedda för begränsade spe­ci­fika ändamål, in­byggda i annan ut­rust­ning.

[programmering] [ändrad 3 november 2017]

HTTPD

HTTP daemon – ett program som driver en webb­plats och realiserar HTTP. – HTTPD var först namnet på en tidig webbserver från NCSA. Den utvecklades sedan till Apache. – Observe­ra att HTTPD inte är ett protokoll som HTTP, det är en server. En webb­adress (URL) kan därför se ut så här: //httpd.apache.org. ”httpd” står här på den plats i webbadressen där man annars ofta hittar serverbeteckningen www. Men ”httpd” kan alltså inte stå allra först, som HTTP gör.

[förkortningar på H] [mjukvara] [webbpublicering] [ändrad 8 juli 2017]