användarskapat innehåll

(user-generated content, UGC, även: indigenous content) – text, bilder, video och musik som icke‑professionella användare publicerar på internet. Tre kriterier brukar anges:

  1. – materialet ska vara publicerat, det vill säga allmänt till­gäng­ligt (inte nödvändigt­vis gratis). Om någon skickar foton med e‑post till en vän räknas det alltså inte;
  2. – det ska vara original­material, något som användaren/skaparen har upphovs­rätt till;
  3. – det ska vara icke-pro­fes­sio­nellt – materialet får inte vara fram­ställt på en tidning, nyhetsbyrå, musikstudio, film­bolag eller liknande, eller gjort av någon som normalt får betalt för sådant material.

– Begreppet användarskapat innehåll kom i bruk runt 2005. Användar­skapat innehåll kan vara bidrag på webbtidningar eller andra kom­mer­si­ella webbplatser, men också finnas på privat­personers egna webbsidor, främst bloggar. – Som an­vändar­skapat innehåll räknas både material med nyhetsvärde (till exempel nyhets­bilder tagna av privat­personer) och kommen­ta­rer och debatt­inlägg. Kopiering av material som andra har skapat (som att spela in ett tv‑pro­gram och lägga det på Youtube) räknas däremot inte. – Se också consumer-generated media.

[socialt] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 28 december 2018]

parasit

om webben: webbsida som visar en annan webbsida i en ram. – Parasitering i denna betydelse kan motiveras med att man vill göra informationen på den lånade sidan tillgäng­lig direkt, men att göra så är oetiskt eller, i vissa fall, direkt olagligt – det är som om en tidning skulle innehålla sidor som är kopierade från en annan tidning. Däremot är det tillåtet och allmänt accepterat att man länkar till en annan sida. Och precis som i tryckt text får man citera andra webbsidor – se citat­­rätt. – På engelska: parasite (eventuellt en ordlek: para–site).

[upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 24 augusti 2021]

Internet content rating association

(ICRA) – en avvecklad organisation som tillhandahöll ett system för märkning av webbplatser med innehåll som ansågs vara skadligt för barn. – ICRA varnade för sådant som svordomar, sex, nakenhet, våld, alkohol och narkotika. ICRA hette tidigare RSAC och RSACI (Recreational software advisory council). Det grundades 1994 och lades ner 2010. ICRA:s märkning byggde på standarden PICS†.

[nerlagt] [organisationer] [webbpublicering] [ändrad 14 december 2022]

webhook

webbsidor: funktion i webbkoden som talar om för en webbsidas innehavare när det händer något på webbsidan. Detta alltså utan att man behöver hålla ett öga på webbsidan. Händelserna kan vara ifyllning av formulär, kommentarer eller andra bidrag. De skickas först till webbservern och därifrån vidare till en webbsida eller annan tjänst som webbsidans utgivare ställer in i förväg. Den som har en blogg kan till exempel med hjälp av en webhook få ett mejl eller SMS när någon skriver en kommentar. Poängen är att man slipper kolla om det har hänt något på webbsidan. Man får veta det när det händer. – Ordet försvenskas ibland till webbkrok.

[webbpublicering] [ändrad 4 februari 2019]

klickbete

vilseledande eller överdriven rubrik, annan text eller bild som ska locka folk att klicka på en länk på en webb­­sida. Grova exempel är mer eller mindre pornografiska bilder eller sensationella påståenden om kändisar som, om man klickar på dem, leder till annonser för bantningsmedel. På engelska: click­­bait. Även: klickfälla eller klickrubrik, på engelska clicktrap. – Se också share­­bait.

[marknadsföring] [webbpublicering] [ändrad 11 februari 2018]

ASP

  1. – active server pagewebbsida som inte är skriven enbart i HTML, utan som sammanställs genom att ett program eller ett skript körs i webbservern innan resultatet sänds till användaren. Utvecklat av Micro­soft, och ingår i Microsofts Internet information server. – Jäm­för med Asp.net som ingår i Microsoft Dotnet. – Se Microsofts webbsidor. – Jäm­för också med Java server pages (JSP);
  2. – se application service provider.

[förkortningar på A] [molnet] [webbpublicering] [ändrad 6 december 2018]