engångsmejl

tillfällig e-postadress – e‑postadress som är användbar bara en kort tid efter att den har registrerats, och som därefter raderas. Tillfälliga e‑postadresser fungerar kanske bara i tio minuter, ibland upp till en månad. De används när man behöver ange en giltig e‑postadress för att kunna använda en tjänst på internet, men när man inte vill ange sin verkliga e‑postadress, till exempel för att slippa spam eller vanlig reklam. Användaren måste hålla ett öga på den tillfälliga e‑postadressens inkorg för att besvara begäran om bekräftelsemejl. – Det finns företag som erbjuder engångsmejl som tjänst, se till exempel Fake name. – På engelska: one‑time mail, one‑time email. – Benämningen engångsmejl används ibland om plusadressering, som är något annat.

[dold identitet] [e-post] [ändrad 2 november 2020]

Free trial card

en tjänst som låter användare registrera sig för en gratis prövotid på en ett abonnemang eller annan tjänst utan risk att abonnemanget förlängs och betalas därför att användaren har glömt att säga upp den. – Free trial card ger användaren ett kreditkortsnummer, ett påhittat namn och en tillfällig e‑postadress med eftersändning till användarens riktiga e‑postadress. – Bakgrunden är att abonnemang med en gratis prövotid ofta förutsätter att användaren anger ett kreditkortsnummer vid registreringen. Inga pengar dras vid registreringen, men när prövotiden har gått ut dras abonnemangsavgiften automatiskt om användaren inte har sagt upp abonnemanget – vilket många glömmer att göra. De kreditkortsnummer som Free trial card delar ut är knutna till ett riktigt Visa‑kort, men de upphör att gälla när prövotiden har gått ut. Det går alltså inte att dra några pengar, även om användaren glömmer att säga upp abonnemanget. Det går inte heller att köpa något med kreditkortsnumret. – Free trial card har utvecklats av Joshua Browder, även känd för tjänsten DoNotPay. – Se DoNotPays webbsidor. – Läs också om Fake name.

[betalningar] [dold identitet] [kort] [webbtjänster] [ändrad 6 november 2020]

429

felkod på webben: för många anrop. – Den som får felkoden i sin webbläsare har försökt hämta samma webbsida för många gånger under kort tid. Det handlar alltså inte om att webbservern är överbelastad i största allmänhet, utan det är just den person som får felkod 429 som är för påträngande. (Eventuellt är det flera besökare som webbservern inte kan skilja mellan.) Ofta räcker det med att vänta ett tag och försöka igen. Det rekommenderas att felmeddelandena innehåller förklaringar och råd om hur mottagaren ska göra för att kunna hämta webbsidan. – Webbens tekniska ledningsorgan IETF beskriver felkod 429 i denna RFC: länk.

[felkoder] [rfc] [5 juli 2020]

digital maoism

skribenten Jaron Laniers beteckning på det han också kallar för nätkollektivism (online collectivism). – I artikeln ”Digital Maoism: The hazards of the new online collectivism” från 2006 (arkiverad) kritiserade han tanken att värdefull och användbar kunskap kan skapas av ett stort antal personer som samarbetar över internet utan att känna varandra eller ens veta vad de andra heter. Det gäller sådana arbetsformer som på engelska har benämningar på crowd, hive, swarm och liknande. Kritiken gäller också wikier och Wikipedia. Sådana arbetsformer leder, enligt Lanier, till att deltagarna eftersträvar, eller tvingas till, konsensus och att all personlig prägel försvinner. Lanier anser att trovärdig information kommer från namngivna personer med en tydlig personlighet, och han påpekar att ingen ansiktslös kollektiv process kunde ha skapat iPhone.

[hop] [webbuppslagsverk] [wiki] [30 juni 2020]

domedagsskrollande

ägnande av mycket tid åt att leta efter domedagsnyheter på internet: epidemier, katastrofer, miljöförstöring. – Domedagsskrollande var ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). – Även: domedagssurfande. – Det engelska utttrycket doomscrolling blev känt 2020 under Covid‑pandemin. Det ska ha myntats av journalisten Kevin Roose (kevinroose.com)New York Times. – Kallas också för doomsurfing. – Se också scrolling (skrollning). – Helt apropå: se denna länk.

[it-liv] [surf] [årets nyord] [ändrad 12 mars 2023]

GraphQL

ett frågespråk för frågor (queries) till webbplatser genom deras API:er. – Syftet är att webbplatser ska kunna anropas och användas som databaser utan att den som gör det ska behöva veta något om hur webbplatsen är uppbyggd. Man ska alltså, förutsatt att man har behörighet, kunna göra sökningar samt lägga till, ändra och ta bort data på webbplatsen. Förutsättningen är givetvis att den anropade webbplatsen har ett API för GraphQL. – Många företag har anpassat sina webbplatser för GraphQL. – GraphQL utvecklades 2012 av Lee Byron (leebyron.com)Facebook och släpptes 2015 med öppen källkod. 2018 överlät Facebook rättigheterna till GraphQL till nybildade GraphQL Foundation (foundation.graphql.org). Namnet: Graph står för graf som i grafdatabas; QL står för query language. – Se graphql.org.

[databaser] [programspråk] [webbpublicering] [13 juni 2020]

TRILL

(Transparent interconnection of lots of links) – en teknik för att dirigera trafik i stora nätverk på ett effektivt och robust sätt utan att meddelanden går i slingor. Det kan ses som en ersättning för spanning tree protocol (STP), anpassad för stora nätverk, och har, liksom STP, utvecklats främst av Radia Perlman. Hon utvecklade TRILL på 00‑talet när det började bli uppenbart att STP var ineffektivt i stora nätverk. Medan STP bara tillät en enda väg mellan varje par av noder i ett nätverk, och blockerade alla andra, kan TRILL välja bästa vägen bland flera möjliga. TRILL arbetar på datalänklagret (lager två) i OSI-modellen. TRILL använder ett slags nätverksutrustning som kallas för RBridges (routing bridges). – TRILL har antagits av internets tekniska ledningsgrupp IETF som standard, se RFC 6325: länk.

[förkortningar på T] [nätverk] [rfc] [20 maj 2020]