ett alternativt domänsystem för internet, baserat på en blockkedja. Det är ett alternativ till DNS. – Handshake Network har, till skillnad från DNS, ingen central rotzon, utan registrerade domäner och motsvarande IP‑adresser lagras i en blockkedja. Om man vill registrera en domän i Handshake Network måste man betala i nätverkets kryptovaluta HNS. Domänerna säljs till högstbjudande. Pengarna går till de som driver noder i Handshake Network, som alltså är ett decentraliserat nätverk. Användare kan antingen ha en klient, som bara kan använda nätverket för att surfa webbsidor, eller en nod. Klienter kan laddas ner och användas gratis. Noderna kan registrera domäner och tar emot anrop från klienter om uppslagning av en domän. – Handshake Networks blockkedja innehåller de domäner som registrerats i nätverket och dessutom 100 000 domäner som redan finns i DNS. Anrop till domäner som inte finns i blockkedjan vidarebefordras till DNS. Handshake Network presenterades 2018. Syftet är bland annat att bygga ett domänsystem som är mindre sårbart och svårare att manipulera och censurera än DNS. – Se handshake.org.
[blockkedjor] [domäner] [ändrad 13 februari 2020]
avsändarförfalskning – angivande i bedrägligt syfte av en existerande och för mottagaren relevant person som avsändare av e‑post. – Som avsändare kan det till exempel stå namnet på en hög chef i mottagarens organisation. Syftet kan vara att begå något slags bedrägeri, till exempel att lura avsändarens underordnade att betala ut pengar, eller att komma åt information – se vd‑bedrägeri och business email compromise. – Avsändarförfalskning bygger numera ofta på det faktum att många e‑postprogram bara visar namnet på avsändaren, inte domänen – alltså bara det som står före snabel‑a:et (@). Förfalskaren kan alltså sätta chefens.namn@bedragare.se som avsändare och räkna med att mottagaren bara ser chefens.namn. Detta är lätt att upptäcka om mottagaren tittar på adressinformationen, men de flesta gör inte det. Fördelen för förfalskaren är att om mottagaren svarar går svaret direkt till förfalskaren. Alternativet är att ange chefens korrekta e‑postadress som avsändare, vilket gör det svårare att fullfölja bedrägeriet. – På Ciscos webbsidor kan du läsa om olika metoder för att upptäcka avsändarförfalskning.
[bluff och båg] [e-post] [falsk avsändare] [28 december 2019]
teckenstorlek noll – ett sätt att vilseleda spamfilter och program som upptäcker falska avsändaradresser i e‑post genom att blanda in bokstäver med teckenstorlek noll i texten. – Bokstäver med teckenstorlek noll visas inte alls och tar inget utrymme på bildskärmen, men de ingår i meddelandets källkod, vilket är vad spamfilter läser. Spamfiltret ser därför bara en textmassa som inte innehåller några ord som filtret är programmerat att reagera på. Men mottagaren ser ett läsbart och begripligt meddelande som innehåller sådana ord. – Exempel: i stället för viagra kan det stå vi gick uti hagen för att tralla. De överstrukna bokstäverna (inklusive ordmellanrum) kodas med teckenstorlek noll och visas alltså inte för mottagaren, men spamfiltret ser texten som helhet. (Mottagaren kan också se hela texten om hon visar meddelandets källkod.) – Förutom att lura spamfilter kan teckenstorlek noll användas för att lura program som upptäcker falska avsändaradresser. Det kan till exempel se ut som om Apple står som avsändare, men i själva verket står det kanske Alla hoppas och ler i avsändarfältet. Det finns då ingen anledning för programmet att dra slutsatsen att avsändaradressen är förfalskad. – Teckenstorlek noll är ett gammalt knep, men det används fortfarande. – Se också font.
[bluff och båg] [e-post] [it-säkerhet] [28 december 2019]
Open shortest path first – ett protokoll för dirigering av meddelanden med internetprotokollet, IP. OSPF räknar ut den kortaste vägen genom ett nätverk för ett meddelande. Med ”kortast” menas här inte kortast mätt i meter, utan snarare den rutt som tar minst tid med hänsyn till antalet hopp och bandbredd på olika vägar. Det är en tillämpning av Dijkstras algoritm. – Utförlig beskrivning i Wikipedia.
[förkortningar på O] [internet] [13 december 2019]
en algoritm för att hitta den kortaste vägen mellan två givna noder i ett nätverk. – Det finns också en variant av Dijkstras algoritm som beräknar de kortaste avstånden från en enda given nod till var och en av de andra noderna i nätverket. – Dijkstras algoritm kan användas för allt som kan avbildas som nätverk, till exempel vägnät, vilket var vad den utvecklades för. Den har också fått användning i analys och konstruktion av stora datornätverk. Det förutsätts att avstånden mellan noderna är kända och tillgängliga för algoritmen. Vid behov kan algoritmen också ta hänsyn till kostnaden för de olika alternativa vägarna. – Uppkallad efter sin upphovsman, den nederländska datorvetaren Edsger Dijkstra, som utvecklade den med papper och penna 1956 och publicerade den 1959. En tillämpning av Dijkstras algoritm är protokollet OSPF. – Mer i Wikipedia.
[matematik] [nätverk] [transport och logistik] [ändrad 30 april 2022]
Pirate Bays tjänst för strömmande video. – Liksom Pirate Bays övriga material publiceras filmer och tv‑program på BayStream utan hänsyn till upphovsrätten. Tjänsten blev känd i december 2019. Man kommer åt materialet på BayStream genom Pirate Bays användargränssnitt: det är markerat antingen med bokstaven B eller med en liten grön triangel. Sajten baystream.co (oåtkomlig sedan september 2020] var för uppladdning av material. – IDG:s artiklar om BayStream: länk.
[film] [pirat] [strömmande] [upphovsrätt] [16 september 2020]
bloggspam – stulet eller kopierat material på en blogg, publicerat enbart för att dra besökare till bloggen och för att höja bloggens rankning i sökmotorer; det tillför inget nytt, och kan vara ofullständigt eller förvrängt. – Läs också om sham news och spam.
[bloggar] [bluff och båg] [rankning] [12 december 2019]
fullständighetsillusionen, illusionen av fullständighet – föreställningen att den del av en webbsida som syns på bildskärmen är hela webbsidan: en del användare inser inte, eller tänker inte på, att de kan skrolla för att få se resten av webbsidan. Motsvarande för andra fönster. – Se också nedanför kanten. – Se denna artikel från Norman Nielsen Group med tips om hur man undviker att skapa en fullständighetsillusion.
[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 25 januari 2021]
- – den del av en webbsida eller annat fönster som inte ryms på bildskärmen. För att se den delen måste man skrolla. – En del användare är omedvetna om att det kan finnas något ”nedanför kanten” och tror att information som i själva verket finns där saknas eller har försvunnit. – På engelska: below the fold. – Se också illusion of completeness;
- – se fold.
[grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 25 januari 2021]
skennyheter, stulna nyheter, återanvända nyheter – nyheter som är kopierade från en riktig nyhetssajt och som olovligen publiceras på en annan sajt som bara är till för att dra in annonspengar. De stulna nyhetsartiklarna är äkta, eventuellt med mindre ändringar, men de kan vara gamla. – Besökssiffrorna trissas upp genom att bottar (automatiska program) besöker sajten. Resultatet kan bli att ägaren av skennyhetssajten tjänar stora belopp på annonser som annars skulle ha publicerats på den riktiga nyhetssajten (eller inte alls). Bluffen är möjlig därför att annonsplatser ofta köps och säljs med automatik av datorprogram (programmatic), som inte skiljer mellan äkta nyhetssajter och skennyhetssajter. – Mänskliga besökare kan känna igen en skennyhetssajt genom dels att nyheterna inte brukar vara daterade, dels att det inte finns namn och adress till redaktionen och skribenterna. – Jämför med fake news, skräpnyheter och blogspam.
[bluff och båg] [massmedier] [webbreklam] [ändrad 29 april 2020]