Ord och uttryck i it-branschen
ett föreslaget alternativt sätt att mäta vilket genomslag vetenskapliga artiklar får på internet: i bloggar, sociala medier, länkningar, tweetar och liknande. Traditionellt har genomslaget för vetenskapliga artiklar mätts i hur många gånger de citeras i andra artiklar. Den metoden anses av många missvisande och alltför långsam. – Se altmetric.com.
[arkiv och bibliotek] [forskning] [sociala medier] [ändrad 19 december 2020]
(nanotechnology) – framställning och användning av tekniska anordningar i storleken 1—100 nanometer (miljondels millimeter, se nano). Den övre gränsen sätts ibland högre. – Sådana anordningar kan inte ses med vanliga optiska mikroskop eller ens med elektronmikroskop, utan man behöver ännu kraftfullare mikroskop, som sveptunnelmikroskop, för att få en bild av dem. – Nanoteknik arbetar i en mindre skala än MEMS. Man flyttar enstaka molekyler eller ett fåtal molekyler åt gången.
[forskning och experimentell teknik] [nano] [ändrad 16 januari 2018]
en tjänst som ska ge användarna inblick i hur deras personuppgifter används på nätet. – GenomSynlig ska kunna visa vilka data om användaren som finns hos olika företag och andra organisationer, hur de används och vilka slutsatser som har dragits om användaren. – GenomSynlig utvecklas på Karlstads universitet under ledning av professor Simone Fischer‑Hübner (länk) med början 2015, se Karlstads universitets webbsidor. Det ingår i forskningsprojektet Cloud accountability project. – Läs också om openPDS. – Ordet: Genomsynlig används i stället för genomskinlig när man vill markera att man verkligen ser genom något, som genom en glasruta; genomskinlig betyder ju ordagrant att man kan skina igenom materialet, som genom tunt tyg, inte nödvändigtvis se igenom det. Ordet genomsiktlig förekommer också i samma betydelse. – Jämför med genomlysning.
[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 7 november 2019]
Googles utveckling av radar för geststyrning. – Radarteknik ska användas för att avläsa handrörelser (fingergester) på nära håll i detalj. Det ska kunna användas i mobil och kroppsburen utrustning. – Geststyrning med radar fungerar till och med genom kläder. Hela radarsystemet ryms på ett litet kretskort. – Project Soli visades upp på konferensen Google I/O i juni 2015, men då fanns ingen produkt. – Se denna video från Google och atap.google.com/soli/. – Det svenska företaget Acconeer utvecklar en liknande produkt. – Andra system för avläsning av fingergester, till exempel Leap, använder kameror. Google anser att radar kan ge en mer detaljerad och precis bild.
[användargränssnitt] [experimentell teknik] [styrdon] [ändrad 19 september 2018]
en styrplatta som bärs på tumnageln. Tanken är att man ska kunna använda den när man har båda händerna upptagna. Den kan manövreras med ett annat finger på samma hand. – NailO kan användas för att styra smarta mobiler och surfplattor. Det är när detta skrivs (juli 2019) en prototyp från MIT Media Lab, och finns inte att köpa. – Se nailo.media.mit.edu (från 2015).
[användargränssnitt] [forskning och experimentell teknik] [ändrad 5 juli 2019]
en router för batterilös användning av mobiltelefoner genom wi-fi. – PoWiFi bygger på tekniken wi-fi backscatter, som har utvecklats av forskare vid Washington university i Seattle, USA, och som visades först upp i augusti 2014. I maj 2015 testades den i fem hem i USA. Den trådlösa driften fungerade utmärkt, utom i ett av de fem hemmen där wi-fi-nätverkets kapacitet försämrades. – Tekniken beskrivs i en teknisk artikel (länk) och på universitetets webbplats (länk). – Påpekande: I en del medier har det talats om att PoWiFi används för trådlös laddning. Det kan vara en överdrift. Tekniken kan användas för att driva mobiltelefoner som saknar batteri, och som inte är anslutna till elnätet. De kan ta emot och sända kommunikation genom wi-fi. Huruvida effekten räcker för att också ladda deras batterier är en annan fråga.
[elektrisk ström] [experimentell teknik] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]
ett amerikanskt forskningsinstitut, sedan 2016 ägt av Nokia. – Bell Labs har spelat stor roll i datorhistorien genom uppfinningen av transistorn 1947 och genom utvecklingen av Unix. – Bell Labs grundades 1925 och har en tradition av fri forskning inom många områden. De som blev anställda som forskare på Bell Labs hade under institutets storhetstid frihet att i stort sett göra vad de ville. Många forskare på Bell Labs har fått Nobelpris. –Verksamheten finansierades av dåvarande ägaren AT&T, som fram till 1984 i praktiken hade monopol på telefonsamtal i USA. Genom en överenskommelse med amerikanska staten fick AT&T behålla det monopolet (fram till 1984), bland annat på villkor att AT&T satsade en procent av sina intäkter på forskning. Genom uppdelningen av AT&T (se Baby Bells) och senare övertagande har Bell Labs intäkter minskat. – Bell Labs, som har huvudkontor i den lilla staden Murray Hill i New Jersey, tillhörde alltså från början AT&T, men ingick från 1997 i Lucent, från 2006 i Alcatel‑Lucent och därmed, sedan 2016, i Nokia. (En mindre del av Bell Labs fördes 1997 till AT&T och blev AT&T Labs – se länk.) – Efter att Lucent gick ihop med Alcatel skars verksamheten på Bell Labs ner drastiskt. – Bell Labs webbsidor finns på bell‑labs.com.
[forskningsinstitut] [it-historia] [ändrad 10 maj 2020]
(nanotube, även: buckytube) – en stor kolmolekyl som till formen påminner om ett hoprullat hönsnät. Skillnaden är att storleken mäts i miljondels millimeter. – Nanotuber är en typ av fullerener, alltså en form av kol där atomerna hänger ihop i sexkantiga mönster som i princip kan bli hur stora som helst. I nanotuber har sjoken av kolatomer alltså rullat ihop sig. – Nanotuber kan bli så stora att man kan se enstaka molekyler i mikroskop. De har många lovande egenskaper: de är extremt starka, lätta, leder elektricitet snabbt, och de kan användas som halvledare om man dopar dem med tillsatser av andra atomer än kol. Det experimenteras med att använda nanotuber som fibrer, som elektriska ledare, som elektroniska komponenter och som elektronkanoner i platta bildskärmar. Det finns dock farhågor om att nanotuberna kan utgöra en hälsofara, eftersom de kan tränga in i kroppens vävnader ungefär som asbestfibrer.
[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]
avläsningssäker överföring av meddelanden genom tillämpning av kvantfysikens principer. – Kvantkryptering innebär att meddelanden kodas som egenskaper hos fotoner: ettor och nollor representeras av egenskaper hos enstaka fotoner, vanligtvis polarisering. Det leder till att meddelandet blir omöjligt att avläsa på vägen. Om obehöriga uppsnappar meddelandet blir det nämligen oläsbart för dem, och avsändaren och mottagaren märker dessutom uppsnappandet omedelbart – förbindelsen bryts. (Uppsnappande av kvantkrypterade meddelanden kan, mycket allmänt, jämföras med att ta länkar ur en rullande cykelkedja utan att kedjan går av.) – I praktiken används kvantkryptering bara för att parterna ska komma överens om en engångsnyckel (one‑time pad) som de sedan använder för att kryptera ett meddelande som sedan överförs på vanligt sätt. – På engelska: quantum encryption. – Kinesiska forskare visade 2010 att även kvantkrypterade meddelanden kan knäckas, se här. – Kina sände i augusti 2016 upp satelliten Micius som ska användas för experiment med kvantkryptering. – Läs också om kvackare (quantum hackers).
[forskning och experimentell teknik] [kryptering] [kvantdatorer] [ändrad 16 augusti 2021]