Ord och uttryck i it-branschen
[databaser] [datalagring] [ändrad 15 november 2019]
det som bär, innehåller eller förmedlar något:
– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Massmedium – massmedier. I sammansättningar: medie-: medieanalys, massmedieforskning. (Se sajten svenska.se.) – Den engelska termen multimedia (som börjar bli ålderdomlig) kan, om den behövs, ersättas med multimedier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också ordbokssajten Svenska.se (länk). – Se också gammelmedier, multimedier, rich media och sociala medier.
[datakommunikation] [lagringsmedier] [massmedier] [sociala medier] [språktips] [ändrad 25 augusti 2021]
kallstartsattack – ett slags dataintrång som utnyttjar det faktum att datorns arbetsminne är läsbart en kort tid efter att datorn har stängts av. (Se kallstart). – I arbetsminnet finns ofta krypteringsnycklar och lösenord, som naturligtvis är intressanta för brottslingar. Arbetsminnet (RAM‑minnet) är beroende av ström för att fungera, så dess innehåll försvinner när datorn stängs av, men under några minuter efter att strömmen har brutits förblir arbetsminnet ändå läsbart. Om man kyler ner minnet förlängs tiden. Om en brottsling kommer över en dator omedelbart efter att den har stängts av kan hon alltså, förutsatt att hon vet hur man gör, tappa arbetsminnet på information. – Läs mer här.
[attacker] [minnen] [ändrad 4 oktober 2019]
fabrication laboratory (även: fablab) – verkstad där man tillverkar föremål direkt från digitala modeller. Ett fab lab använder utrustning som 3d‑skrivare, och kan tillverka många olika typer av föremål i enstaka exemplar eller små serier. Fab labs började som en satsning från MIT Media Lab, se fab.cba.mit.edu.
[innovation och produktion] [3d-skrivare] [ändrad 21 augusti 2020]
en processor i PowerPC†-serien, lanserad 1997 av IBM och Motorola. – G3 var Apples beteckning på processorn: tillverkarna kallad den för Power PC 7xx, där xx står för ett antal olika sifferbeteckningar. Den G3 som Apple använde var i själva verket ett antal olika processorer baserade på samma arkitektur. – G3 var för sin tid snabb och strömsnål och passade därför bra i Apples bärbara datorer. De första utförandena hade en klockfrekvens på något under 400 megahertz, men tekniska förbättringar gjorde att senare utföranden klarade upp till 900 megahertz. G3 användes av Apple fram till 2003. IBM och Motorola fortsatte att tillverka Power PC 7xx-processorer fram till runt 2010 för olika kunder.
[processorer] [ändrad 9 december 2019]
en 64‑bitars PowerPC†‑processor, lanserad sommarn 2003 i Apples Mac G5. Utvecklad av IBM. – Macen med G5‑processor var den första persondatorn med 64‑bitarssystem, och marknadsfördes som världens snabbaste persondator. En version med en klockfrekvens på minst tre gigahertz utlovades till 2004, men IBM kunde inte leverera det, vilket är en av anledningarna till att Apple under 2006 gick över till Intelprocessorer i Macarna. – G5 var också en vanlig beteckning på Macar med G5-processor.
[processorer] [ändrad 9 december 2019]
(PPC) – en typ av processor som utvecklades i samarbete mellan Motorola, IBM och Apple, och lanserades 1991. – När Apple 2005 gick över till Intel‑processorer på Macintosh försvann PowerPC-processorerna från persondatormarknaden. De användes dock efter det på en del spelkonsoler. Den överordnade Power-serien av processorer från IBM finns kvar. – PowerPC var en RISC‑processor som användes 1991–2005 i Macintosh‑datorer (där den ersatte Motorolas 68‑serie), i större system från IBM och i andra produkter. – IBM planerade i början av 1990‑talet att förse sina persondatorer med PowerPC‑processorer i stället för Intel‑processorer, men gav upp planerna. – PowerPC var en tillämpning av IBM:s processorkonstruktion Power. PowerPC lanserades som en 64‑bitars‑processor som också kunde fungera som 32‑bitarsprocessor. I själva verket användes processorerna mest som 32‑bitars. Apple släppte sina första 64‑bitarssystem med G5‑processorn under 2003. – Men sommaren 2005 beslöt Apple att gå över till processorer från Intel. Orsaken var att G5-konstruktionen inte klarade tillräckligt hög klockfrekvens och dessutom var för stor för att passa i bärbara datorer. Beslutet innebar i praktiken slutet för PowerPC på persondatorer. (2020 gick Apple över till Arm‑baserade processorer på Macintosh.) – PowerPC‑processorer tillverkas ändå fortfarande, bland annat för industriell användning. – Freescale† (avknoppning från Motorola, numera del av NXP, nxp.com) tillverkar Power‑processorer, och IBM utvecklar och tillverkar processorer för större system baserade på Power‑arkitekturen (se länk).
[processorer] [ändrad 28 april 2023]
(IP rating) – klassning av teknisk utrustnings kapsling, alltså skydd mot vatten, damm, större partiklar och stötar. Kallas också för IP‑klassning efter engelska IP rating, där IP står för ingress protection. – Används bland annat om datorutrustning som ska användas i fabriker och om mobiltelefoner. En vanlig klassning är IP65, som betyder att utrustningen är dammtät och skyddad mot svagare vattenstrålar från alla håll. IP44 betyder att den tål skvättar av vatten från alla håll och är tät mot större partiklar som sandkorn. Första siffran står för skydd mot damm och annat, andra siffran för skydd mot inträngande vatten. Ju högre siffra desto bättre skydd. – Läs mer på RISE:s webbsidor.
[hårdvara] [industriell it] [testning] [ändrad 7 februari 2022]
elektrisk kabel som är konstruerad för att inte störa annan elektrisk utrustning och inte heller bli störd av elektriska signaler utifrån. Används som antennkabel för radio och tv, för mätutrustning och ibland i datorteknik (jämför med partvinnad kabel och folieskärmad kabel). Koaxialkablar har en inre koppartråd, kärnan, som leder den elektriska strömmen. Den är omgiven av isolering, och isoleringen är i sin tur omgiven av flätade trådar av koppar (en ”strumpa”) som fungerar som skärm. Runt detta finns ytterligare isolering. Skärmen är kopplad till jord. – Det fungerar så här: När ström rör sig i en elektrisk ledning uppstår alltid ett elektromagnetiskt fält. Det är ett slags radiovågor som kan störa andra elektriska anordningar, men i en koaxialkabel kommer det elektromagnetiska fältet inte längre än till skärmen. Fältets energi går åt till att sätta elektronerna i skärmen i rörelse, och de försvinner i jorden utan att ställa till störningar. På samma sätt kan en signal i en elektrisk ledning störas av elektromagnetiska fält utifrån, men sådana störningar absorberas också av koaxialkabelns skärm. Störningsfriheten blir aldrig hundraprocentig, men tillräckligt bra för det mesta. – Benämningen koaxial betyder som har samma axel. Förkortas ofta koax. Ett koaxnät är ett datanät av koaxialkablar. – På engelska: coaxial cable.
[elektrisk ström] [kablage] [ändrad 20 oktober 2018]
ett svenskt företag som utvecklar och licensierar ut teknik för pekskärmar. – Neonode kom 2012 i rampljuset på grund av den juridiska tvisten mellan Apple och Samsung (se Wikipedia). Apple hävdade då att Samsung hade inkräktat på Apples pekskärmsteknik, men Samsung kontrade med att påstå att Apple hade gjort intrång på Neonodes patent. – Neonode grundades 2001 av Magnus Goertz och Thomas Eriksson för att utveckla en mobiltelefon med pekskärm, men utan knappar. Företaget släppte telefonerna N1, N1m och N2. En nyemission 2008 misslyckades, och företaget försattes i konkurs. Thomas Eriksson startade då företaget på nytt med inriktning på att licensiera ut företagets pekskärmsteknik, Zforce. Verksamheten är numera framgångsrik. – 2017 började Neonode sälja Airbar†, ett senare avvecklat tillbehör som gjorde att man kunde använda en dators bildskärm som pekskärm. – Se neonode.com.
[bildskärmar] [styrdon] [ändrad 17 januari 2023]