klicknappning

ett slags attack mot webb­läsare: en annan webbsida visas än den som användaren ville besöka. – När användaren klickar på en länk, eller kanske bara rör musen över en yta på webbsidan (hovers), hämtas en annan sida än den uppgivna. – Denna typ av angrepp uppmärksammades först i september 2008. Den berodde på en grundläggande svaghet som då fanns i de flesta webb­­läsare, och man kan undgå den, antingen genom att använda den textbaserade webbläsaren Lynx eller Firefox med tilläggsprogrammet Noscript. Men att man stänger av skript gör tyvärr många webb­­sidor mer eller mindre omöjliga att se och använda. – Se detta dokument från Cert‑SE. – Senare har leverantörerna av webbläsare gjort ändringar som förhindrar klicknappning, till exempel Google, se denna länk. – På engelska: clickjacking.

[attacker] [webbläsare] [ändrad 2 december 2019]

osynligt bläck

text i samma färg som bak­grunden på webbsida. Texten blir alltså osynlig för besökare (om de inte läser webbsidans källkod), men den kan läsas av sök­motorer, så de osynliga orden hamnar i sökmotorns index. Detta är ett sätt att vilse­leda sökmotorernas an­vändare. Sökmotorer har sedan länge försetts med rutiner för att upptäcka osynligt bläck. – På engelska: invisible ink. – Se också falskskyltning.

[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 3 september 2019]

link burst

länkexplosion – plötslig ökning av antalet länkar som går till en viss webbsida. Detta kan ses med misstänksamhet av sök­motorer, efter­som det kan bero på för­sök att manipulera sök­motorns rankning av sidorna. Länkarna kan i praktiken vara betald reklam, maskerad som genuina länkar. – Se också link churn.

[sökmotorer] [ändrad 8 november 2019]

link churn

länkbortfall – andelen länkar som för­svinner från en webb­sida under en viss tid. – Länkbortfall brukar mätas i procent, vanligtvis per år. Om tio av hundra länkar försvinner inom ett år är länkbortfallet tio procent. – Högt länk­bort­fall ses ofta med miss­tänk­sam­het av sök­motorer, eftersom det kan tyda på att webbsidan ”hyr ut” ut­rymme för länkar: hyres­gästerna kommer och går. Det kan alltså vara ett sätt att för­söka höja den länkade sidans rankning hos sökmotorn. – Se också motsatsen, link burst och ordet churn.

[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 2 januari 2023]

fast-flux domain

snabbflyttande domän – inom dator­brotts­lig­het: skum internetdomän som göms bakom andra, infekterade domäner som ständigt byts ut. Syftet är att dölja webbsidor som gäller brottslighet, till exempel som inne­håller bilder på sexu­ella övergrepp mot barn. Snabb­flyttande domäner används också för att ta emot svar från lättlurade per­soner som svarar på spam:

  1. – kriminellt eller annat suspekt innehåll publiceras på en viss domän (A);
  2. – men DNS-posten för den domänen har manipulerats så att den leder till andra domäner (B, C, D, E…) som är infekterade med så kallade bottar (servrarna har blivit zombies) som ingår i ett botnät;
  3. – den domänens (B, C, D, E…) innehavare är omedvetna om infektionen;
  4. – botten slussar trafik till slutmottagardomänen (A);
  5. – DNS-posten ändras ofta, kanske var femte minut, så att trafiken till slutmottagardomänen (A) går via olika infekterade domäner (B, C, D, E…) hela tiden (men alla ingår i samma botnät);
  6. – resultatet blir att det blir svårt att spåra och stoppa trafiken till den kriminella domänen (A);
  7. – det förekommer också att de infekterade domänerna (B, C, D, E…) vidarebefordrar trafiken till en irreguljär namnserver, som slussar trafiken vidare. Det kallas för double flux.

– Mer i Wikipedia och se information från ICANN –  länk.

[domäner] [skadeprogram] [ändrad 30 april 2019]

Taobao

kinesisk sajt för försäljning av varor från privatperson till privatperson. Alltså som Blocket och eBay. Taobao ingår i Alibaba-gruppen. Det var 2014 en av världens 20 mest besökta sajter. – På kinesiska: Táobǎo Wǎng. Sajten, taobao.com, finns bara på kinesiska.

[företag] [webbtjänster] [ändrad 29 april 2018]

Wolfram Alpha

ett slags sökmotor som har utvecklats av Stephen Wolfram, och som kan svara på skriftliga frågor. – Wolfram Alpha blev tillgänglig för allmänheten i maj 2009. Wolfram Alpha ska kunna förstå frågor ställda i naturligt språk (engelska och sedan 2018 även japanska) och ge ett korrekt svar. Till exempel ”where is Timbuktu?” och ”when did Charles XII die?”. Det är alltså ingen traditio­nell sökmotor, snarare en ”svarsmotor”. – Se wolframalpha.com. – Jämför med IBM:s Watson och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound.

[ai] [språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 9 oktober 2022]