Stuxnet

en mask som troligen utvecklades för att angripa Irans kärnanläggningar. – Stuxnet upp­täcktes sommaren 2010, men hade då troligen redan funnits ett år. Stux­net ställer inte till någon skada på infekterade person­datorer. Masken letar bara efter ett visst styr­system från Siemens, avsett för tung industri. Om den hittar ett sådant angriper den det och ställer till problem. Annars gör den ingenting. – Stux­net har drabbat en del industriella system även utanför Iran. Det antas att Stuxnet har utvecklats av Israel och USA, vilket de natur­ligt­vis inte bekräftar. Alla vanliga virusskydd upptäcker och avlägsnar Stuxnet. – Läs också om Duqu (även kallat Stuxnet 2), om Flame (be­tydelse 3) och om The equation group.

[industriell it] [skadeprogram] [ändrad 13 november 2019]

Curie

  1. – en avvecklad miniatyrdator från Intel. – Curie var ungefär lika stor som ett svenskt tiokronorsmynt. Den var avsedd för kropps­burna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehöll en komplett dator (utan bildskärm, tangentbord och mus) och dessutom en uppsätt­ning sensorer. Den kommuni­cerade trådlöst med Blue­tooth low energy, och hade ett laddbart batteri. Den lanserades 2015 och lades ner 2017. – Namnet: Uppkallad efter Nobel­pris­tagaren Marie Curie (se Wikipedia). – Läs mer på Intels webbsidor: länk (från 2017);
  2. (compact URI) – ett sätt att skriva förkortade webb­­adresser i XML. Används när texten innehåller flera länkar till ett och samma dokument. Man anger då först i en definition den gemen­­samma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till den definitionen och lägga till den informa­tion som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C (från 2010).

[datorer] [inbyggda system] [nerlagt] [webben] [ändrad 5 december 2019]

självkonfigurerande

(self-configuring, även zero configuration, zeroconf) – som konfigurerar sig själv. Uttrycket används om datorer och andra apparater i nät, i synnerhet, men inte enbart, trådlösa nätverk om de kan:

  • – upptäcka nätverket eller andra ap­pa­rat­er i nätverket; 
  • – presentera sig för nätverket (beskriva sig själv och vad man kan göra);
  • – överföra den information som behövs för anslutning till nätverket och:
  • –göra de inställningar som behövs för att ansluta sig till nätverket.

– Det enda som en användaren ska behöva göra är eventuellt att säga ja eller nej till anslutningen, allt annat ska gå automat­iskt. – I ett självkonfigurerande nätverk ska en dator till exempel kunna hitta en skrivare och göra en utskrift utan att användaren behöver göra några inställningar. Kallas också för konfigura­tions­fri. Kända tekniker är Universal plug and play (UPnP), Bonjour och Apache River (tidigare Jini). – Se också spon­tana nätverk.

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 7 juni 2017]

Universal plug and play

(UPnP) – ett system som gör att man kan ansluta tillbehör till datorer direkt, eller via internet, så att de fungerar utan inställningar. (Så kallad självkonfigurerande anslutning.) Datorn märker att tillbehöret, till exempel en skrivare eller en digitalkamera, är inkopplat och gör de rätta inställningarna automatiskt. – UPnP utvecklades av Microsoft som efterföljare till PnP. Det nya är att UPnP är baserat på internet­standarder och XML. Därför kan alla apparater som är anslutna till internet kommunicera med hjälp av UPnP. För att lansera UPnP som en obero­ende branschstan­dard överlät Micro­soft 1999 tekniken till organisationen UPnP Forum, som i sin tur 2016 överlät sina tillgångar till Open connectiv­i­ty foundation, OCF, se OCF:s webbsidor. – UPnP påminner om Apache River (ti­dig­are Jini). – Läs också om Bonjour.

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 19 september 2020]

on demand

efterfrågestyrd, dynamisk, på beställning (beställ-) – anpassad utan nämnvärd väntetid till efterfrågan eller förbrukning:

  1. – om tryckning: kundstyrd upplaga, ner till enstaka exemplar, som i print‑on‑demand (beställtryck);
  2. – leverans eller överföring när kunden önskar, som i video‑on‑demand (se beställvideo) och tv‑on‑demand (se också Play);
  3. – kapacitet som tillhandahålls när kunden efterfrågar den, som i computing-on-demand.

– Stavas också on‑demand. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk).

[it-system] [radio och tv] [språktips] [tryckning] [ändrad 13 februari 2020]

mellanprogram

även: mellanvara, anpassnings­pro­gram, på engelska middleware – program som för­med­lar arbetsuppgifter mellan användarnas program och dator­nätets re­surser som databaser. – Mellanprogram­mens uppgift är att förenkla använd­a­rens arbete genom att omärk­ligt lösa ett antal problem. Sådana problem är att hålla reda på var resurser finns, att styra trafiken mellan användarna och databaser­na så att den blir effektivare och att översätta mellan olika programspråk och proto­koll. – En vanlig typ av mellanprogram är transaktionshanterare (transaction managers), som styr trafiken mellan klientprogrammen och databaserna i ett nätverk. – Ordet mellanprogram / middleware var närmast en klyscha på 1990‑talet, men i dag är mellanpro­gram av olika slag en självklarhet i de flesta it-system. – Se också Datatermgruppen (länk).

[it-system] [mjukvara] [9 maj 2012]

multitenans

det att flera an­vändare sam­tidigt, men obe­roende av var­andra, kan använda samma exemplar av ett program. Användarna ska inte märka av varandra. Programmet är multitenant – det har flera hyresgäster, tenants. Man talar också om att de kör samma instans av programmet. – Programmet körs på en server i ett nätverk. Multitenans är vanligt i moln‑baserade system (se molntjänster). Multitenanta program måste alltså hålla i sär data och inställningar för de användare som samsas om programmet. Användarna får inte märka att de inte är ensamma. – I grund och botten är multitenans samma princip som användes i äldre stordator- och minidatorsystem. – På engelska: multitenancy eller multi‑tenancy. – Om systemet i stället startar en ny instans av programmet för varje användare talar man om singeltenans eller multiinstans. – Användning av multitenanta program ska skiljas från applikationsdelning, som innebär att två eller flera användare gemensamt arbetar med samma information i samma program. De kan till exempel redigera samma textdokument tillsammans.

[it-system] [programkörning] [ändrad 21 november 2019]

klient

  1. – program som lägger över arbets­upp­gifter på ett annat program: servern. – Ett system med klienter och servrar kallas för klient‑server‑system. En klient är egentligen alltid ett program, men ofta kallas den dator som kör klient­pro­gram­met för klient. Man brukar skilja mellan tunna klienter och feta klienter. – Be­greppet var vanligt på 1990‑talet då man på arbets­platser gick över från fri­stå­ende persondatorer till lokala nätverk med klient‑server­system. Numera är många av de program som körs på en person­dator beroende av internet, och alltså tekniskt sett klienter, men ordet används sällan i det samman­hanget. Rent tekniskt kan uppdel­ningen av ett programs funktion i klient och server genomföras omärkligt för användaren. Det kan till och med vara praktiskt att dela upp ett program i klient och server och ändå köra dem på samma dator. I sådana fall är det inte alltid tydligt vad som är klienten och vad som är servern, men en tumregel är att det program som är närmast använd­a­ren – det man ser på bild­skärmen – kallas för klient. Man kan också säga att klienten är beställaren och servern utföraren. – På engelska: client;
  2. – dator, surfplatta eller smart mobil som kör klientprogram.

[it-system] [ändrad 8 oktober 2019]