Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.
övergripande beteckning på lagar om skydd av varumärken och företagsnamn. Med ordet kännetecken vill man markera att skyddet inte bara gäller företagsnamn och varumärken som kan skrivas med bokstäver, utan också logotyper och märken av olika slag. – På engelska: trade mark law.
[upphovsrätt] [3 augusti 2019]
[elektronisk kommunikation] [eu] [juridik] [personlig integritet] [ändrad 8 augusti 2022]
– domänbluff – framställande av en skum webbplats som en respekterad webbplats. (Skumma webbplatser kan till exempel vara sådana som säljer pornografi.) Syftet är att använda den respekterade webbplatsens renommé för att locka kunder till den skumma. – Domänbluffar förekommer i programstyrd handel med annonsutrymmen (programmatic). Utgivaren av en webbpublikation tror att ett annonsutrymme har sålts till ett välkänt företag, men annonsen länkar till ett annat, mer eller mindre skumt, företags webbplats. Utgivaren får inte betalt. – Domänbluffar används också i andra sammanhang, till exempel i vd‑bedrägerier. – Det finns flera sätt att genomföra domänbluffar, se till exempel fulregistrering och felstavningsdomäner. Men ofta görs manipulationen med mer sofistikerade metoder som är svårare att upptäcka, till exempel med hjälp av skadeprogram. (Se också domän och spoofing.)
[bluffdomäner] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [31 maj 2019]
cyberstöld – stöld av värdefull information eller pengar genom dataintrång.
[it-relaterad brottslighet] [3 maj 2019]
bedrägeri med användning av en annan persons SIM‑kort. – Bedragaren lurar offrets mobiloperatör att skicka ett nytt SIM‑kort med det gamla telefonnumret till bedragarens adress. Bedragaren sätter sedan SIM‑kortet i sin egen telefon och använder det för att identifiera sig som offret mot banken och sedan stjäla offrets pengar. Detta förutsätter vanligen att bedragaren också skaffat sig en del annan information. – SIM‑bedrägerier var i slutet av 2010‑talet vanliga i flera länder i Afrika, men stoppades när man införde ett system där bankerna vid varje transaktion kollade med mobiloperatören om kunden nyligen hade beställt ett nytt SIM‑kort. Om det hade skett blockerades kundens konto i några dagar.
[it-relaterad brottslighet] [sim] [29 april 2019]
(1982) – svensk programmerare som 2019–2023 var misstänkt och åtalad för dataintrång i Ecuador. Han friades i lägsta instans i januari 2023. Åklagaren överklagade i maj 2023. – Ola Bini greps i april 2019 av polisen i Ecuador. – Anklagelserna mot honom var först oklara: han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. – Själv tror Ola Bini att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks‑grundaren Julian Assange: Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini hade besökt Assange tolv gånger på ambassaden. – Ola Bini släpptes från häktet i juni 2019, men fick inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. Första domstolsförhandlingen hölls i december 2020. – Ola Bini har bott i Ecuador sedan 2014, och han har arbetat på Centro de autonomía digital (länk). – Se olabini.com och konto på Twitter. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer – se denna länk.
[personer] [politik] [ändrad 5 maj 2023]
en amerikansk politiker som i mars 2019 stämde Twitter på 250 miljoner dollar för att sajten hade släppt fram ”smädande, hatiska och förtalande” uppgifter om honom. Det gäller två Twitter-konton som driver, eller drev, med Nunes: ”Devin Nunes’ Cow” och ”Devin Nunes’ Mom” (som har tagits bort). Kort efter att stämningen hade blivit känd hade ”Devin Nunes’ Cow” fler följare än Devin Nunes eget konto. (Detta ses som ett exempel på Streisand‑effekten.) Nunes är republikan och sitter i USA:s representanthus för Kalifornien. Stämningen gäller också två andra konton och en republikansk politisk konsult.
[juridik] [personer] [sociala medier] [21 mars 2019]
olovlig användning av någon annans e‑postkonto. – E-postintrång förekommer i brott som vd‑bedrägerier. Att sätta någon annans namn som avsändare på utgående e‑post är relativt enkelt, men e‑postintrång förutsätter också att brottslingen kan logga in på offrets e‑postkonto med användarnamn och lösenord och läsa svaren. – Det förekommer också att brottslingarna lyckas skapa ett nytt e‑postkonto, knutet till ett företag eller myndighet, men med ett påhittat användarnamn. Sådana konton används sedan för bedrägerier, till exempel falska fakturor. Även privatpersoner kan drabbas av e‑postintrång. – På engelska: email compromise eller business email compromise, BEC.
[e-post] [falsk avsändare] [it-brott] [ändrad 15 juni 2022]
– benämning på den svenska tillämpningen av EU:s datalagringsdirektiv.
en tidigare okänd manöver som blev känd i samband med 1177‑skandalen. Enligt det ansvariga företaget Voice Integrate Nordics vd Tommy Ekström, som uttalade sig i en intervju i Dagens Nyheter den 19 februari 2019 (länk, bakom betalvägg), ska det ha varit omöjligt för ”vanliga personer” att komma åt de känsliga personuppgifterna från hälsovården på den oskyddade servern. Men ”de som kan sådant här kunde göra något slags speciell kommandorörelse och slinka in bakvägen”. I själva verket krävdes bara att man hade tillgång till rätt URL. – Uttrycket kommandorörelse blev genast förlöjligat och har blivit ett mem. – Läs också om ”internetsladd”.
[mem] [skandaler] [21 februari 2019]