Crypto AG

ett nerlagt schweiziskt företag som tillverkade krypteringsutrustning. I februari 2020 blev det känt att amerikansk och tysk underrättelsetjänst har kunnat avläsa andra länders krypterade kommunikation med hjälp av särskild utrustning från Crypto AG. Den utrustning som såldes till andra länder än USA och Tyskland hade så kallade bakdörrar som gjorde att CIA och tyska Bundesnachrichtendienst, BND kunde läsa meddelandena. – Uppgifter om Crypto AG:s koppling till CIA har cirkulerat sedan 1995. Men det var först avslöjanden i Washington Post och tyska tv‑kanalen ZDF i början av 2020 som gjorde kopplingen allmänt känd. Schweiziska regeringen har tillsatt en utredning om saken. – Crypto AG grundades 1952 av den svenska krypteringsexperten Boris Hagelin (1892–1983), men det var en fortsättning på företaget AB Cryptoteknik som grundades i Stockholm 1920 av Arvid Gerhard Damm (1869–1927). Hagelin hade tagit över företaget och av skatteskäl flyttat till Schweiz. Crypto AG såldes 1970 i hemlighet till CIA och BND för 5,75 miljoner dollar. CIA och BND kunde sedan dels tjäna pengar på att sälja kryptoutrustning till andra länder, dels avläsa de ländernas hemliga meddelanden. Operationen, som först gick under täcknamnet Thesaurus, sedan Rubicon, har beskrivits som ”århundradets underrättelsekupp”. Men enligt uppgifter i frisläppta amerikanska dokument hade Hagelin redan 1955 börjat samarbeta med CIA. BND sålde i början av 1990‑talet sin del av Crypto AG till CIA. – 2018 likviderades Crypto AG. Tillgångarna såldes till Crypto International Group (crypto.ch) som ägs av den svenska affärsmannen och krypteringsexperten Anders Linde. Fyra tidigare anställda på Crypto AG har grundat företaget CyOne Security (cyone.ch). Båda dessa företag förnekar allt samröre med CIA eller andra underrättelseorganisationer.

[avslöjanden] [företag] [kryptering] [nerlagt] [skandaler] [underrättelseverksamhet] [15 februari 2020]

Tiptapp

en app för annonsering efter bortforsling av sopor och annat grovavfall. – Annonsören anger i appen vad som ska göras och vad hon är villig att betala, och sedan kan vem som vill genom appen åta sig att utföra tjänsten. Appen (se tiptapp.com) lanserades 2016 av ett svenskt företag med samma namn. (Det finns andra liknande appar.) – 2018 försökte Stockholms stad att förbjuda de tjänster som Tiptapp förmedlar, eftersom det enligt gällande bestämmelser bara är avfallets ägare eller kommunen och företag som arbetar åt kommunen som får transportera avfall till återvinningscentraler. I början av 2020 ligger ärendet hos mark- och miljödomstolen, men Tiptapp får tills vidare fortsätta verksamheten. I februari 2020 lanserade Stockholms stad ett alternativ till Tiptapp vid namn Returtjänstlänk.

[appar] [rättsfall] [12 februari 2020]

picture archiving and communication system

(PACS) – bildhanteringssystem avsett för röntgenbilder, skiktröntgenbilder och andra utrymmeskrävande bilder för sjukvårdens behov. – PACS omfattar digital lagring av sådana bilder och snabb överföring av bilderna över internet eller över dedikerade nätverk. PACS används dels för att man ska slippa lagra bilderna på papper eller plast, dels för att man snabbt ska kunna göra bilderna tillgängliga över långa avstånd. – I september 2019 blev det känt att ett stort antal PACS‑servrar, främst i Tyskland och USA, är eller har varit oskyddade, så att vem som helst har kunnat ladda ner bilder med tillhörande personuppgifter från dem. Förklaringen är att många PACS‑servrar togs i bruk innan det var aktuellt att ansluta dem till internet och att de därför saknar inbyggd IT‑säkerhet. – Se artikel i Computer Sweden. – Läs också om vendor neutral archive – VNA.

[hälsa] [ljud och bild] [skandaler] [ändrad 1 november 2019]

Rekognition

Amazon Rekognition – ett system för ansiktsigenkänning från Amazon, uppmärksammat för att det förväxlar politiker med brottslingar. – Rekognition presenterades 2017. Systemet har använts av amerikansk polis för att spana efter efterlysta brottslingar i folkmassor, men i juli 2019 visade medborgarrättsorganisationen ACLU (aclu.org) att Rekognition pekade ut 26 av 120 delstatspolitiker från Kalifornen som brottslingar. Rekognition hade jämfört foton av de 120 politikerna med foton av häktade brottslingar. Ett liknande experiment gjordes 2018 med foton av federala kongressledamöter (länk). – En av de utpekade politikerna, Phil Ting (philting.com) från San Francisco, har lagt fram ett lagförslag i Kalifornien om att förbjuda polisen att använda ansiktsigenkänning. – Pressmeddelande från ACLU: länk. – Amazons webbsidor om Rekognition – länk.

[biometri] [skandaler] [19 augusti 2019]

Biostar 2

en databas med biometriska data tillhörande det sydkoreanska företaget Suprema (supremainc.com). Suprema hanterar biometriska uppgifter åt många kunder i hela världen. – I augusti 2019 avslöjades att stora mängder data från Biostar 2 hade läckt. Uppgifterna – fingeravtryck och data för ansiktsigenkänning gällande över en miljon människor – hade lagrats okrypterade i en databas av typ Elasticsearch. Informationen används av många företag för inpasseringskontroll och identifiering. Bristen på kryptering innebär att angripare kan ta bort, lägga till, kopiera och ändra uppgifter. – Intrånget, som avslöjades av de israeliska forskarna Noam Rotem och Ran Locar (se denna rapport), publicerades först i den brittiska tidningen The Guardian (länk).

[biometri] [dataläckor] [skandaler] [16 augusti 2019]

kommandorörelse

en tidigare okänd manöver som blev känd i samband med 1177‑skandalen. Enligt det ansvariga företaget Voice Integrate Nordics vd Tommy Ekström, som uttalade sig i en intervju i Dagens Nyheter den 19 februari 2019 (länk, bakom betalvägg), ska det ha varit omöjligt för ”vanliga personer” att komma åt de känsliga personuppgifterna från hälsovården på den oskyddade servern. Men ”de som kan sådant här kunde göra något slags speciell kommandorörelse och slinka in bakvägen”. I själva verket krävdes bara att man hade tillgång till rätt URL. – Uttrycket kommandorörelse blev genast förlöjligat och har blivit ett mem. – Läs också om ”internetsladd”.

[mem] [skandaler] [21 februari 2019]

internetsladd

ett ord som blev spritt och förlöjligat efter 1177-skandalen då den enorma dataläckan förklarades med att ”någon hade stoppat in en internetsladd i hårddisken”. Det var det närmast ansvariga företaget Voice Integrate Nordics vd Tommy Ekström som berättade det i Dagens Nyheter den 20 februari 2019 (se länk, bakom betalvägg). – Internetsladd är ingen etablerad benämning, vanligtvis talar man om nätverkssladd eller Ethernetsladd (eller kabel). Det finns inga speciella internetsladdar. Uttrycket har blivit ett mem. – Läs också om ”kommandorörelse”.

[mem] [skandaler] [ändrad 8 mars 2019]

1177 Vårdguiden

en svensk webbaserad tjänst för kontakter med hälsovården. Den ger dels möjlighet att få råd och hjälp genom telefon (nummer 1177) och e‑post, dels möjlighet att boka tid för läkarbesök, få recept förnyade och tillgång till annan vårdrelaterad personlig information. – Tjänsten, som tidigare hette Mina vårdkontakter, drivs av Sveriges landsting och regioner. – Se 1177.se. – I februari 2019 avslöjade Computer Sweden att 2,7 miljoner inspelade konfidentiella telefonsamtal till 1177 Vårdguiden låg på oskyddade och okrypterade servrar där vem som helst kunde ladda ner dem och lyssna på dem. Det gällde regionerna Stockholm, Sörmland och Värmland. Dessutom var de vårdsökandes personnummer och telefonnummer synliga som text. – Det företag som på uppdrag av de tre vårdregionerna hanterar samtal från vårdsökande heter Medhelp (medhelp.se). Medhelp anlitar i sin tur företaget Medicall (medicall.nu) som finns i Thailand. Det är Medicalls personal som besvarar de vårdsökandes frågor. Den tekniska utrustningen för inspelning och lagring av telefonsamtalen har levererats av det svenska företaget Voice Integrate Nordic (voiceintegrate.com). Den 20 februari 2019 lämnade Medhelp in en polisanmälan mot Computer Sweden för dataintrång och andra brott. Anmälan lades ner i juni 2019. – Se artikel i Computer Sweden.

– In English: 1177 Vårdguiden (the healthcare guide) is a Swedish web‑based service for contacting healthcare services. By accessing 1177 Vårdguiden, users can ask for advice and help by phone (dial 1177) or email, make appointments with doctors and nurses, have their prescriptions renewed and have access to their personal healthcare information. The service, which was previously called Mina vårdkontakter, is operated by Sweden’s county councils and regions. – In February, 2019, the web publication Computer Sweden (from IDG) revealed that 2.7 million recorded confidential conversations between users and medical staff were stored without encryption on servers that were accessible to anyone. Phone numbers and personal ID numbers were displayed. – For more summaries in English, please click on this link.

[hälsa] [skandaler] [ändrad 7 juli 2019]

QuadrigaCX

ett kanadensiskt företag som handlade med kryptovalutor. – I början av 2019 blev det känt att företagets kunder inte kunde få ut sina deponerade tillgångar, värderade till sammanlagt 250 miljoner dollar. Orsaken var att företagets grundare och vd, Gerald Cotten, plötsligt hade avlidit i slutet av december 2018, och bara han kände till lösenordet till QuadrigaCX ”kalla plånbok” – enkelt uttryckt det krypterade konto där kryptovalutorna lagrades. Det var främst bitcoin och ether. Företaget ansökte om konkursskydd och i april 2019 sattes det i konkurs. – Det oväntade dödsfallet har gett upphov till spekulationer, till exempel om att dödsfallet skulle vara bluff. Inget sådant har bevisats. – I mars 2019 upptäckte revisorer från Ernst & Young att det inte fanns några pengar på fem av de sex ”plånböcker” som QuadrigaCX hade. På den sjätte fanns motsvarande 500 000 dollar, som uppges ha betalats in av misstag (se denna rapport). – Se quadrigacxtrustee.com.

[företag] [kryptovalutor] [nerlagt] [rättsfall och skandaler] [ändrad 17 september 2019]

Dreamfilm

en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd, och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. – Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se domslut) (länken nere, domens nummer är 226-15 från 2017). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. – Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. – Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 7 oktober 2019]