kommandorörelse

en tidigare okänd manöver som blev känd i samband med 1177‑skandalen. Enligt det ansvariga företaget Voice Integrate Nordics vd Tommy Ekström, som uttalade sig i en intervju i Dagens Nyheter den 19 februari 2019 (länk, bakom betalvägg), ska det ha varit omöjligt för ”vanliga personer” att komma åt de känsliga personuppgifterna från hälsovården på den oskyddade servern. Men ”de som kan sådant här kunde göra något slags speciell kommandorörelse och slinka in bakvägen”. I själva verket krävdes bara att man hade tillgång till rätt URL. – Uttrycket kommandorörelse blev genast förlöjligat och har blivit ett mem. – Läs också om ”internetsladd”.

[mem] [skandaler] [21 februari 2019]

internetsladd

ett ord som blev spritt och förlöjligat efter 1177-skandalen då den enorma dataläckan förklarades med att ”någon hade stoppat in en internetsladd i hårddisken”. Det var det närmast ansvariga företaget Voice Integrate Nordics vd Tommy Ekström som berättade det i Dagens Nyheter den 20 februari 2019 (se länk, bakom betalvägg). – Internetsladd är ingen etablerad benämning, vanligtvis talar man om nätverkssladd. Det finns inga speciella internetsladdar. Uttrycket har blivit ett mem. – Läs också om ”kommandorörelse”.

[mem] [skandaler] [21 februari 2019]

1177 Vårdguiden

en svensk webbaserad tjänst för kontakter med hälsovården. Den ger dels möjlighet att få råd och hjälp genom telefon (nummer 1177) och e‑post, dels möjlighet att boka tid för läkarbesök, få recept förnyade och tillgång till annan vårdrelaterad personlig information. Tjänsten, som tidigare hette Mina vårdkontakter, drivs av Sveriges landsting och regioner. – Se 1177.se. – I februari 2019 avslöjade Computer Sweden att 2,7 miljoner inspelade konfidentiella telefonsamtal till 1177 Vårdguiden ligger på oskyddade och okrypterade servrar där vem som helst kan ladda ner dem och lyssna på dem. Dessutom är de vårdsökandes personnummer och telefonnummer synliga som text. – Se artikel i Computer Sweden.

– In English: 1177 Vårdguiden (the healthcare guide) is a Swedish web‑based service for contacting healthcare services. By accessing 1177 Vårdguiden, users can ask for advice and help by phone (dial 1177) or email, make appointments with doctors and nurses, have their prescriptions renewed and have access to their personal healthcare information. The service, which was previously called Mina vårdkontakter, is operated by Sweden’s county councils and regions. – In February, 2019, the web publication Computer Sweden revealed that 2.7 million recorded confidential conversations between users and medical staff were stored without encryption on servers that are accessible to anyone. Phone numbers and personal ID numbers were displayed. – For more summaries in English, please click on this link.

[hälsa] [rättsfall och skandaler] [18 februari 2019]

QuadrigaCX

ett kanadensiskt företag som handlar med kryptovalutor. – I början av 2019 blev det känt att företagets kunder inte kunde få ut sina deponerade tillgångar, värderade till sammanlagt 250 miljoner dollar. Orsaken är att företagets grundare och vd, Gerald Cotten, plötsligt hade avlidit i slutet av december 2018, och bara han kände till lösenordet till QuadrigaCX ”kalla plånbok” – enkelt uttryckt det krypterade konto där kryptovalutorna lagras. Det är främst bitcoin och ether. Företaget har ansökt om konkursskydd. – Det oväntade dödsfallet har gett upphov till spekulationer, till exempel om att dödsfallet är bluff. Inget sådant har bevisats. – Se quadrigacx.com.

[företag] [kryptovalutor] [rättsfall och skandaler] [ändrad 16 februari 2019]

Dreamfilm

en svensk webbsajt som har fildelat filmer utan tillstånd och vars utgivare i januari 2019 dömdes att betala sammanlagt 650 000 kronor i ersättning och skadestånd till Svensk Filmindustri, SF. Fyra personer har dessutom tidigare dömts till fängelse i sex till tio månader för Dreamfilms verksamhet (se domslut). Domänen dreamfilm.se drogs också in. – SF stämde Dreamfilm för att sajten under 2013—2015 hade fildelat sammanlagt 45 filmer utan tillstånd (genom så kallad fulströmning). Tv‑serien Maria Wern togs till grund för SF:s anspråk på ungefär 9,9 miljoner kronor i ersättning för det olovliga utnyttjandet av verket och skadestånd. Skuldfrågan var uppenbar, men i tingsrätten sänktes ersättningen till en miljon kronor plus 50 000 kronor i skadestånd. Hovrätten höjde ersättningen till fyra miljoner, men beviljade inget skadestånd. I januari 2019 sänkte Högsta domstolen ersättningen till 400 000 kronor plus 250 000 kronor i skadestånd till SF. Domen, som är prejudicerande, ses som ett underkännande av filmbolagens högt tilltagna beräkningar av vad de förlorar på piratkopiering. Se artikel av professor Mårten Schultz. Högsta domstolens domslut finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Dreamfilm: länk.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [22 januari 2019]

Supermicro

varumärke för Super Micro Computer Inc, ett taiwanesiskt-amerikanskt företag som påstås ha låtit Kinas armé installera avläsningschipp på servrar. Detta enligt en artikel i Bloomberg News i oktober 2018 (se länk). Chippen, som enligt uppgift inte är mycket större än riskorn, ska ha installerats på servrarnas moderkort i smyg på Supermicros fabriker i Kina. (Se interdiction). Dessa servrar såldes sedan vidare av ett annat företag, Elemental Technologies, till bland annat Amazon och Apple samt till känsliga amerikanska myndigheter. (Amazon köpte Elemental Technologies 2015, länk och köper numera sin hårdvara direkt från tillverkarna.) – Alla inblandade avvisar påståendena helt eller delvis, men Apple har avbrutit samarbetet med Supermicro. Supermicro tillbakavisar påståendena i detta pressmeddelande. USA:s Department of homeland security tillbakavisar Bloombergs påstående i detta pressmeddelande. – Supermicro grundades 1993 och har beskrivits som ”hårdvaruvärldens Microsoft” på grund av sin tillverkning av hårdvara åt andra företag. Huvudkontoret finns i San Jose i Silicon Valley. – Se supermicro.com.

[dataintrång] [företag] [skandaler] [ändrad 1 november 2018]

FutureMAP

föreslagen men aldrig realiserad webbplats där investerare skulle kunna slå vad om att händelser som politiska mord och terroristdåd, främst i Mellanöstern, skulle inträffa, eller inte inträffa. FutureMAP var ett initiativ från den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut Darpa. Det blev känt 2003, vållade stor skandal och lades ner innan projektet hade satts igång. – Motiveringen bakom initiativet var att vadslagningsmarknader brukar vara bra på att förutse framtida händelser. Följdtanken var att man med ledning av vadslagningen skulle kunna ingripa och förebygga dåden. Mot detta ställdes invändningen att vadslagningen skulle kunna förleda intressenter att se till att dåden faktiskt inträffade. – FutureMAP var kort för Future markets applied to prediction. (Future markets syftar här på marknaden för terminskontrakt, futures.) Den planerade webbsidan fanns på policyanalysmarket.org, se arkiverad sida. (Domänen finns kvar, men har en annan utgivare.) – Se artikel i Motherboard. – Arkiverade sidor om FutureMAP från Darpas webbsidor.

[nerlagt] [politik] [skandaler] [3 augusti 2018]

McKinnon, Gary

(1966) – skotsk hackare och systemadministratör som 2002 beskylldes för allvarliga sabotage mot USA:s krigsmakt. Själv påstod han att han avslöjade krigsmaktens dåliga it‑säkerhet. Han sade sig också ha letat efter hemlighållen information om UFO:n, utomjordingar och så kallad fri energi. Enligt USA hade McKinnon bland annat gjort flera tusen av krigsmaktens datorer oanvändbara och förhindrat leveranser av ammunition. Han häktades i sin frånvaro i USA hösten 2002, men fick vara på fri fot i Storbritannien. Polisen i Storbritannien beslagtog dock hans dator. Efter omfattande juridiska förhandlingar om utlämning till USA stoppade Storbritanniens dåvarande inrikesminister Theresa May (senare premiärminister) utlämningen med hänvisning till McKinnons hälsa och självmordsrisk. Han uppgavs ha Aspergers syndrom och vara svårt deprimerad. – Se intervju i The Guardian. – McKinnon startade 2014 företaget Small SEO (smallseo.co.uk) som hjälper småföretag med sökmotoroptimering.

[hackare] [personer] [rättsfall] [3 augusti 2018]

God view

tidigare namn på Ubers system för att kartlägga kundernas resor, använt av en del anställda på Uber för att samla information om kändisar, politiker och andra. Detta blev en skandal med början 2014. – Uber skrev i januari 2016 på en överenskommelse med New York om att sekretessbelägga informationen. Uber sade också upp ”färre än tio” anställda som beskylldes för att ha missbrukat informationen. I augusti 2017 gjorde Uber ytterligare en överenskommelse, då med FTC, om att införa strängare sekretess med återkommande revisioner under de kommande 20 åren. – God view kallades också för God’s view och har bytt namn till Heaven view. – I grunden är det en visuell sammanställning av alla Uber‑fordons rörelse i realtid, kopplad till information om vilken kund som sitter i respektive fordon.

[kartläggning] [rättsfall och skandaler] [transport och logistik] [18 juni 2018]

Cambridge Analytica

nerlagt brittiskt dataanalysföretag som påstås ha samlat in personuppgifter om upp till 87 miljoner Facebook‑användare och överlämnat dem till Donald Trumps presidentvalskampanj. (Företaget lades ner 2 maj 2018.) – Avslöjandet ledde bland annat till att Facebooks chef och grundare Mark Zuckerberg blev utfrågad i USA:s senat 9—10 april 2018. Insamlingen av personuppgifter skedde när Cambridge Analytica leddes av Trumps dåvarande kampanjledare Steve Bannon. Uppgifterna skulle användas för riktade kampanjer inför valet. Detta blev känt 2016, men ytterligare uppgifter om hur Facebook har hanterat den olovliga insamlingen av personuppgifter avslöjades i mars 2018 av Christopher Wylie (se Twitter). Personuppgifterna samlades in i början av 2014 genom en app med namnet thisisyourdigitallife, som Wylie hade varit med och utvecklat. Appen registrerade inte bara de uppgifter som användarna fyllde i, utan registrerade också användarnas vänner på Facebook. – Facebook har förnekat att Facebook har lämnat ut uppgifter om sina användare, utan säger att Cambridge Analytica dels har fått uppgifter som användarna självmant har lämnat ifrån sig, dels uppgifter som samlats in olovligen. Facebooks policy för externa appar förbjuder insamling av information om medlemmars vänner för användning i reklam. Appen thisisyourdigitallife stoppades 2015, och i mars 2015 stängde Facebook också av Cambridge Analytica från Facebook. Uppgifter som Christopher Wylie har gjort offentliga tyder på att Facebook har mörkat Cambridge Analyticas olovliga hantering av personuppgifter och inte heller informerat de användare som fått sina personuppgifter stulna. Även Wylie har stängts av från Facebook. Tidningen The Observer, som har avslöjat affären, har fått hot från Facebook om åtal för förtal. – Publiciteten runt affären har lett till att Facebook för första gången har förlorat medlemmar, bland annat genom kampanjen #deletefacebook, och företagets börsvärde sjönk efter avslöjandet med tio procent. – Se artikel i The Guardian och artikel från Reuters. – Den 2 maj 2018 meddelades att Cambridge Analytica har lagts ner (se pressmeddelande – arkiverat). Personerna bakom företaget startade ett nytt företag i augusti 2017, Emerdata.

[personuppgifter] [rättsfall och skandaler] [sociala nätverk] [ändrad 5 februari 2019]