prekariatet – den grupp i samhället som tvingas försörja sig på tillfällighetsjobb. – De som räknas till prekariatet saknar fast inkomst och anställningstrygghet, och kan när som helst – eller inte – bli uppringda om ett jobb för dagen, ofta mindre än heltid. – Ordet, av engelska precariat, är en sammandragning av precarious (osäker, otrygg, oviss, vansklig), och proletariat. På svenska kan det också associeras med vikariat. Ordet har blivit känt genom den brittiska samhällsvetaren Guy Standing (guystanding.com), som troligen lanserade ordet i sin bok The Precariat: The New Dangerous Class (2011). – Se också apparbete, crowd labor, giggekonomi och SMS‑anställning.
[arbetsmarknad] [ändrad 27 december 2019]
även skrivet dataism – föreställningen att data ger den bästa förståelsen av ett problem eller en uppgift som ska lösas, och att data alltid ger användbara lösningar eller insikter. Främst gäller det om man har tillgång till stora mängder data (se big data). – Uttrycket data-ism lär ha myntats av den amerikanska journalisten David Brooks i denna artikel från 2013. – Se också boken Data-ism från 2015 av Steve Lohr (länk). – Jämför med Goodharts lag.
[data] [filosofi] [ändrad 22 december 2022]
ett AI-baserat program som skriver skräckromaner på Twitter i samarbete med sina följare. – Shelley, som har utvecklats av forskare på MIT, lanserades hösten 2017. Programmet har tränats på 140 000 skräckhistorier från Reddit (r/nosleep) och lärt sig att skriva i samma stil. En gång i timmen lägger Shelley ut början på en ny skräckhistoria på Twitter och ber läsarna att föreslå en fortsättning; Shelley skriver då en fortsättning på fortsättningen, och så vidare. – Programmet är uppkallat efter Mary Shelley (1797—1851, se Wikipedia), författare till romanen Frankenstein. – Se shelley.ai.
[ai] [konst och litteratur] [ändrad 30 oktober 2019]
(Catch-22) – beteckning på motsägande och paradoxala regler och bestämmelser. ”För att få ett jobb måste du ha erfarenhet, men för att få erfarenhet måste du ha ett jobb.” – Uttrycket moment 22 kommer från romanen från 1961 med samma namn av Joseph Heller (1923—1999), filmad 1970 (se IMDb, länk). Den handlar om flygsoldaten Yossarian som vill bli frikallad, eftersom han är rädd för att bli dödad. Enda möjligheten att bli frikallad är att visa att man är galen. Men om man är rädd för att bli dödad kan man inte vara galen. Hur han än gör blir det fel.
[böcker] [film] [lagar] [ändrad 7 juni 2017]
det att man läser för mycket därför att man ständigt tittar på bildskärmar. – Termen hyperlexi användes av den amerikanska skribenten Virginia Heffernan (vphefferman.com) i boken Magic and loss: the internet as art från 2016 (länk). Hon har lånat termen från barnpsykologi, där den används om barn som läser tidigt och mycket. – På engelska: hyperlexia. (Hyper – för mycket, lexi – läsning.)
[psykologi] [ändrad 29 maj 2017]
De fem lagarna för mänsklig dumhet formulerades 1976 av den italienska professorn Carlo Cipolla (1922—2000):
- – Alla kommer oundvikligen alltid att underskatta antalet dumma människor som går lösa;
- – Sannolikheten för att en viss person är dum har inget att göra med andra egenskaper som personen har;
- – En dum person är en person som ställer till skada för en eller flera andra personer utan att själv vinna något på det; personen kanske till och med förlorar på det;
- – Icke-dumma personer underskattar alltid dumma personers förmåga att ställa till skada. I synnerhet glömmer icke-dumma personer ständigt att det alltid, överallt och under alla omständigheter är ett dyrt misstag att ha något att göra med dumma människor;
- – Dumma människor är de farligaste människorna.
– De fem lagarna får en mer ingående beskrivning i denna pdf. Test av de fem lagarna med agent-baserad simulering, se denna artikel. Cipolla gav också ut en bok om dumhet, The basic laws of human stupidity (1987). – Läs också om Dunning-Kruger-effekten.
[dumhet] [lagar] [ändrad 23 december 2017]
antifragilitet – det att något blir bättre och starkare av oreda, störningar och skador (till en gräns). – Uttrycket antifragility myntades av Nassim Nicholas Taleb och beskrevs i hans bok Antifragile: Things that gain from disorder från 2012. Det används i beskrivningar av kraven på stora it-system, som de som driver sociala medier. De måste vara utformade så att de klarar väntade och oväntade förändringar och påfrestningar utan att sluta fungera.
[it-system] [ändrad 1 juni 2019]
(theory of constraints, TOC) – principen att varje hanterbart system har, och måste ha, begränsningar (constraints). Utan begränsningar skulle systemet bli ohanterligt. Det finns alltid minst en begränsning. Utmaningen är att identifiera den centrala begränsningen och att anpassa de andra, mindre viktiga, begränsningarna till den. – Begränsningsteorin formulerades av Elyahu M Goldratt (1947–2011) i boken The Goal 1984; Målet, 1993). Den har tillämpning inom företagsledning.
[företag och ekonomi] [projektarbete] [ändrad 4 april 2017]
(virtual community eller online community, nätgemenskap) – grupp av människor som träffas genom internet. – De träffas inte ansikte mot ansikte. De kan använda internet för att utbyta åsikter, tips och värderingar, för att träffa folk, för politisk aktivism eller som en form av föreningsarbete. – Termen virtuell gemenskap myntades av Howard Rheingold i boken The Virtual Community (1993), som finns att läsa här. Han framförde där tanken att datorn inte längre bara var ett verktyg för beräkningar och ordbehandling, utan också ett medium för mänsklig gemenskap.
[socialt] [virtuellt] [ändrad 18 december 2018]
– kortform av ubikvitär. (Även: en roman från 1969 av Philip K Dick, utgiven 1991 på svenska med samma namn.)
[bredband] [it-system] [sakernas internet]