Kategori: molnet

Artiklar i IDG:s ordlista som helt eller delvis handlar om molnet.

Solu

en aldrig realiserad dator av ny typ, utvecklad av det fin­länd­ska före­taget med samma namn. Företaget gick i konkurs i september 2017, se denna artikel. – Solu var konstru­erad för att arbeta mot molnet. Lagring och backup skulle ske automatiskt, men Solu skulle också kunna användas utan internetanslut­ning. Nätverk och samarbete med andra användare var på samma sätt möjligt utan särskilda inställ­ningar. Nydanande var också tillgången till program: användarna skulle betala en fast månadsavgift, och för den skulle de få fri tillgång till alla program som fanns för Solu. Utvecklarna skulle dela på avgift­erna i proportion till användningen. Operativsystemet hette SoluOS och var utvecklat specifikt för Solu. Det hade grafiskt användargränssnitt som såg bio­log­iskt ut. – Solu skulle vara en mycket liten dator, ungefär lika stor som ett DVD‑fodral. Översidan var en pek­skärm. Sidorna var av trä. Solu skulle kunna användas fristående på samma sätt som en smart mobil med virtu­ellt tangent­bord, eller anslutas till en vanlig bildskärm och tangent­bord: Solus bild­skärm fungerade då som mus och pekplatta. – Solu visades först upp den 15 oktober 2015. Den finansi­erades delvis på Kickstarter (länk). – Se solu.co (nerlagt, men se Solus sida på Facebook).

[aldrig realiserad] [molnet] [persondatorer] [ändrad 15 januari 2021]

OneOps

en uppsättning program som under­lättar flytt av app­li­ka­tioner från en moln-tjänst till en annan. – OneOps, som har ut­vecklats av den amerikanska stormarknads­kedjan Walmart, auto­mati­serar många av de ändringar som måste göras i program­koden när en applikation flyttas. I oktober 2015 släppte Walmart en stor del av källkoden till OneOps som öppen källkod. – Se oneops.com (arkiverad) och se GitHub: länk.

[mjukvara] [molnet] [ord på ops] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2020]

programbehållare

(container) – komplett mjukvaru­system i en sammanhållen, lätt flyttbar enhet. En programbehållare innehåller applikationer, databaser, kommunikationsprogram och annat. Allt har utformats så att det kan instal­leras som en helhet i den miljö som det körs på. Vad som behövs är hårdvara och, oftast, tillgång till vissa resurser i värdmiljöns operativsystem. – Programbehållare har utveck­lats med tanke på molntjänster. Tanken är att program som har förpackats i en programbehållare ska kunna flyttas från en molntjänst till en annan omedelbart. Det ska inte krävas några anpassningar eller särskilda inställningar. Behållaren ska inte heller lämna några spår efter sig. Förutom i molnet ska en behållare också kunna köras direkt på vanliga servrar och datorer, förut­satt att de har till­räcklig kapacitet. – Den mest kända programbehållaren är Docker.

[molnet] [systemutveckling] [ändrad 2 juni 2020]

Microsoft online services

äldre varumärke för Microsofts program, till­handa­hållna som tjänster genom internet. Varumärket har till stor del ersatts av Microsoft 365 (tidigare kallat Office 365). – I den ursprungliga versionen av Microsoft online services var det Micro­softs vanliga program för persondatorer som kördes som nättjänster. Med Microsoft 365 har det i stället blivit program som har utvecklats för att köras över nätet, och som uppgraderas löpande inom ramen för abonnemanget. Allt som behövs för att använda tjänsten är en dator med webbläsare, internetanslutning och ett konto. Tjänsten är (med en del undantag) avgiftsbelagd.

[applikationer] [molnet] [windows] [ändrad 30 augusti 2022]

as-a-service

”som tjänst” – uttryck som före­kommer i termer som software‑as‑a‑service. – As-a-service innebär att kunden inte behöver skaffa någon särskild materiell utrustning eller särskilda program för att använda tjänsten. Allt som behövs är en dator med webbläsare och anslutning till internet. Man brukar säga att tjänsten körs i molnet. – Förkortas aas, aaS eller a-a-S. – Läs också om funk­tions­tjänst.

[molnet] [ord på as-a-service] [ändrad 27 oktober 2021]

utility

  1. – allmän nyttighet, samhällsservice, offentlig service. Traditionellt: el, vatten och avlopp är [public] utilities. Det är sådant som alla anses ha behov av, och som berörda myndighet­er och företag är skyldiga att tillhandahålla för alla (under vissa villkor). – I februari 2015 bestämde amerikanska FCC att bredband ska räknas som en allmän nyttighet, jämställd med telefoni. Detta fick konsekvenser för abonnenternas rättigheter gentemot operatörerna, och för nät­neutrali­tet. Beslutet upphävdes emellertid 2018, se detta dokument;
  2. – se verktygsprogram;
  3. – se utility computing;
  4. – även: nytta (oräknebart).

[internet] [it-politik] [mjukvara] [molnet] [språktips] [ändrad 20 november 2019]

utility computing

datorkapacitet som nyttighet – uthyrning av dator­kapacitet precis när den efter­frågas. – Datorkapaciteten tillhandahålls av särskilda företag. Kunden, som har ett person­dator­nät och kanske en serverhall, ansluter sig via internet när hon behöver extra kapacitet. Kunden betalar för den kapacitet som hon utnyttjar. – Uttrycket utility computing har använts i marknadsföring av dåvarande Hewlett‑Packard†, men det mest kända exemplet är kanske Amazons Elastic compute cloud (som inte marknadsförs med beteckningen utility computing). – Namnet utility computing anspelar på public utilities (kommunal infrastruktur) som el och vatten: tanken är att datorkapacitet ska vara lika lättillgänglig. – Uttrycket utility computing var vanligt på 00‑talet, men har kommit i bruk sedan man började tala om molnet.

[it-system] [ändrad 15 januari 2021]

Amazon Drive

en tjänst för datalagring på internet, lanserad 2011. – Användarna lagrar sina filer på Amazons servrar (se molnet) och kan sedan komma åt filerna överallt där de har tillgång till internet. Amazon Drive fanns tidigare både som gratistjänst och avgiftsbelagd tjänst, men nu krävs åtminstone betalt medlemskap i Amazon Prime (länk). Amazon Drive hette först Amazon cloud drive. – Pro­grammet Amazon Music är baserat på Amazon Drive. – Se amazon.com/clouddrive.

[datalagring] [molnet] [ändrad 14 juli 2022]