Kategori: svenska myndigheter

En underavdelning av kategorin myndigheter i IDG:s ordlista.

CERT-SE

en svensk myndighet som samlar in och sprider information om aktuella hot mot it‑säker­het. – Det kan gälla datavirus, nya metoder för dataintrång eller nyupptäckta sårbarheter i program. – CERT‑SE hette tidigare SITIC (Sveriges IT‑incidentcentrum) och låg då under PTS. (Observera att domänen sitic.se har tagits över oförändrad av ett spelbolag.) – CERT‑SE ligger under Myndig­heten för samhälls­skydd och beredskap, MSB. – Läs mer på cert.se. – Namnet anspelar på CertCC.

[it-säkerhet] [svenska myndigheter] [ändrad 20 augusti 2020]

Integritetsskyddsmyndigheten

(IMY) – den svenska myndighet som övervakar användningen av personuppgifter i datorer och i andra samman­hang. – IMY är samma myndighet som under namnet Datainspektionen grundades 1973. Namnbyte från Datainspektionen till Integritetsskyddsmyndigheten skedde vid årsskiftet 2020–2021. – Förutom hanteringen av personuppgifter (se Dataskydds­för­ord­ningen) har IMY också tillsyn över kreditupplysning och inkassoverksamhet. – Regeringen bestämde tidigare att dåvarande Datainspektionen under 2018 skulle byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten, men i maj 2018 protesterade DI:s chef Lena Lindgren Schelin (se pressmeddelande), och föreslog i stället namnet Dataskyddsmyndigheten. I september 2020 föreslog regeringen i budgetpropositionen att namnbyte till Integritetsskyddsmyndigheten skulle ske vid årsskiftet 2020–2021, vilket riksdagen godkände. – Se imy.se. – IDG:s artiklar om Datainspektionen / Integritetsskyddsmyndigheten: länk.

– In English: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, in English Swedish Authority for Privacy Protection, formerly Datainspektionen (The Swedish data protection authority), is a government agency responsible for protecting the right to privacy. It also supervises credit information and collection agencies. It changed names on January 1, 2021.  Read more in English on this link. – For more summaries in English, please click on this link.

[dataskydd] [namnbyte] [personuppgifter] [svenska myndigheter] [ändrad 20 december 2022]

DIGG

  1. – kortnamn för Myndigheten för digital förvaltning – den myndighet som leder digitaliseringen av den offentliga sektorn i Sverige. Den började arbeta den 1 september 2018 och absorberade då bland annat E‑legitimationsnämnden. – Se digg.se;
  2. – en webbplats med nyheter som läggs in och utvärderas av besökarna. – Alla som vill kan föreslå nyheter till Digg i form av länkar. Föreslagna nyheter sätts i en kö där alla besökare kan poängsätta dem. Nyheter med många poäng flyttas till förstasidan. – Digg räknas till webb 2.0. – Se digg.com.

[förkortningar på D] [it-politik] [sociala medier] [svenska myndigheter] [ändrad 29 augusti 2018]

utgivningsbevis

intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Utgivningsbevis förutsätter att man också har ansvarig utgivare. – Utfärdande av utgivningsbevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upptaget. Utgivnings­bevis för tidningar och tidskrifter utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV), (länk), men utgivningsbevis för webbsidor och eter­medier utfärdas av Myndig­heten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett massmedieföretag som redan har utgivningsbevis (för tidning eller tidskrift) också publicerar webbsidor behöver den inte skaffa utgivningsbevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndigheten för press radio och tv.

[massmedier] [radio och tv] [svenska myndigheter] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]

PUST

den svenska polisens nerlagda it‑system för rapportering och utredning av brott. – I februari 2014 beslöt Rikspolisstyrelsen att lägga ner PUST. Det hade ända sedan det togs i bruk kri­ti­se­rats för att vara långsamt, omständligt och svårt att använda. – PUST togs i bruk 2011, och fick från början hård kritik. Den första versionen var skriven för Java-platt­formen. Den kallades därför ibland för PUST-Java. 2011 beslöt polisen att migrera PUST till Oracles plattform Siebel. Den omarbetade versionen kallades ofta för PUST-Siebel. Den ansågs av många som en kraftig försämring. – Eftersom många poliser ansåg PUST oanvändbart, eller rent av såg det som en arbetsmiljöfara, använde polisen två äldre it‑system parallellt med PUST. I februari 2014 beslöt polisen att skrota PUST helt och hållet. – Kostnad­er­na för PUST uppskattades då till runt 100 miljoner kronor. – PUST var förkort­ning för Polisens utredningsstöd. – Artikel i Computer Sweden från 2015 av två projekt­an­svariga: länk.

– In English: PUST was an IT system used by the Swedish police for the reporting and investigating of crimes. It was heavily criticized for being slow, bureaucratic and unusable. In February 2014, the National police board decided to close it down. PUST had been in use since 2011 and was harshly criticized from day one. Later in 2011, it was decided to migrate the PUST system to the Siebel plat­form from Oracle. The modified version is known as PUST‑Siebel. How­ever, many police officers found PUST, and especially PUST‑Siebel, impossible to use, in some cases even a work­place environmental hazard, so two older systems were still used in parallel with PUST. In Februari 2014, it was decided to shut PUST down. The costs for PUST and PUST‑Siebel that far were estimated to approximately 100 million Swedish kronor. – For more summaries in English, please click at this link.

[förkortningar på P] [juridik] [nerlagt] [svenska myndigheter] [ändrad 20 augusti 2017]

Post- och telestyrelsen

PTS – den svenska myndig­het som över­­vakar marknaderna för tele­foni, mobil­­tele­foni, datakommunikation, radio och post samt för­delar radiofrekvenser. – PTS hade tidigare också ansvar för information om it‑säker­het till privatpersoner och företag, men sedan den 29 januari 2015 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hand om det. – PTS står för Post- och telestyrelsen. PTS finns på pts.se.

[svenska myndigheter] [ändrad 13 augusti 2020]

NFC

  1. – near field communication – närfältskommunikation, kontaktlös kommunikation, närkontakt – trådlös dataöverföring på mycket nära håll, högst ett par centimeter. Teknik för NFC förekommer i kort, till exempel busskort, och i mobiltelefoner, där tekniken främst används för betalningar. (Det är en form av AIDC.) Man visar vilka två enheter som ska kommunicera genom att hålla dem intill varandra. Förutom för resor och be­tal­ningar kan NFC till exempel användas i fotoskrivare: man håller kameran intill skrivaren så överförs bilderna automatiskt för utskrift. – Skill­naden gentemot Blue­tooth är att räckvidden är mycket kort. Bluetooth ersätter en sladd, NFC ersätter en kortläsare. En viktig skillnad gentemot RFID är att RFID är envägskommunikation, medan NFC är tvåvägs. – NFC‑tekniken har utvecklats av Philips, Sony och Nokia, och är standardiserad som Ecma‑340 och ISO/IEC 18092. – Läs mer på NFC Forums webb­plats (nfc‑forum.org). – På engelska kallas det också för wave‑and‑pay. – Läs också om blippa, iButton, Bump† och Bluetooth low energy† samt om akustisk NFC;
  2. – förkortning för Nationellt forensiskt centrum – se under forensik.

[förkortningar på N] [kontaktlöst] [kriminalteknik] [svenska myndigheter] [ändrad 3 juli 2019]