– en serie persondatorer från Luxor† i Motala, tillverkade 1978—1986. Datorerna och operativsystemen utvecklades av ett annat företag, DIAB†, men tillverkning och marknadsföring sköttes av Luxor. Det fanns ABC80, ABC800, ABC802, ABC806, ABC1600 och ABC9000. – ABC1600 och ABC9000 körde Unix under varumärket ABCenix, se Dnix†. – Nokia köpte Luxor 1985, och la ned ABC‑serien 1986. Historik finns bland annat på denna webbsida;
ett format för videokassetter, infört 1975 av Sony, slutligen nerlagt 2002. – Betamax var en särskild inspelningsteknik och ett särskilt format för videokassetter. – Betamaxformatet ansågs av många vara tekniskt bättre än det format, VHS†, som blev dominerande. De misstag som Sony anses ha gjort, och som ledde till att Betamaxformatet år efter år förlorade marknadsandelar till VHS, för att slutligen försvinna, har diskuterats flitigt i litteraturen om marknadsföring. Man talar ibland om att någon betamaxar sig ut ur marknaden.
nerlagd svensk tillverkare av ABC-datorerna† och annan hemelektronik. – Företaget grundades 1923 i Motala, och tillverkade först radioapparater, tv‑apparater och annan hemelektronik. 1978 började Luxor tillverka hemdatorer i ABC‑serien. De hade utvecklats av företaget DIAB†. – 1979 var Luxor nära konkurs och köptes då av staten, 1984 tog Nokia över företaget. Datortillverkningen upphörde 1986, och övrig tillverkning avvecklades eller flyttades till låglöneländer. Varumärket Luxor tillhör numera det turkiska företaget Vestel(länk), som säljer tv‑apparater i Sverige under namnet Luxor. – Namnet: Luxor är en urgammal stad i Egypten (på arabiska: L‑aqṣur.
ett franskt datanät för privatpersoner, lanserat 1982, avvecklat 2012. – Under 1980‑talet var Minitel världens mest framgångsrika datanät för allmänheten. Flera tjänster som nu finns på webben fanns redan på 1980‑talet i Minitel. Minitel gav abonnenterna tillgång till tjänster som biljettbokningar, postorder, textmeddelanden och elektroniska anslagstavlor. Minitel var också tidigt med att klara elektroniska betalningar. – Minitel startades av franska tele- och postverket, och byggde på telenätet. Abonnenterna fick de dumma terminalerna gratis, men de fick betala per minut för användning. I slutet av 1990‑talet fanns nio miljoner Minitelterminaler och 25 miljoner användare i Frankrike. Minitelsystemet bidrog till att internet slog igenom sent i Frankrike, men så småningom flyttades Miniteltjänsterna över till internet. Minitel stängdes slutligen av den 30 juni 2012. – Läs mer i Wikipedia. – Egentligen var det terminalerna som hette Minitel, vilket sägs vara en förkortning av Médium interactif par numérisation d’information téléphonique (interaktivt medium för digitalisering av telefoninformation). Själva nätet med tjänsterna hette Teletel. – Ett svenskt försök att efterlikna Minitel var Teleguide†.
Hewlett-Packardsprocessor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbetsstationer och servrar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, utvecklad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard underhöll dem fram till 2013. – Namnet:PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)
– (Because it’s time network, ursprungligen Because it’s there network) – nerlagt internationellt datornät som på 1980‑talet och i början av 1990‑talet sammanband universitet och andra organisationer i många länder. Det kördes på uppringda linjer, alltså med gammaldags modem. Det har trängts undan av internet. – Bitnet backades först upp av CREN, Corporation for research and educational networking, som slutade att stödja Bitnet 1996 och lades ner 2003. – Bitnet grundades 1981 av Ira Fuchs på City university i New York och Greydon Freeman på Yale. När Bitnet var som störst, 1991–92, hade det 1 400 anslutna institutioner i 49 länder;
en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin föregångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.
digital audio tape – ett slags bandkassetter för digital inspelning. – DAT lanserades 1987 av Sony för ljudinspelning, men det slog aldrig igenom på musikmarknaden. Däremot användes DAT‑band länge inom it för lagring och backup. Men 2005 meddelade Sony att tillverkningen av DAT‑utrustning skulle upphöra.
ett nerlagt program för fildelning. – Det var ett alternativ till Kazaa†, eftersom LimeWire också kördes på nätverket FastTrack. LimeWire fälldes i maj 2010 i amerikansk domstol för intrång i musikförlagens upphovsrätt. I oktober 2010 stängdes LimeWire definitivt. Webbsidan limewire.com är stängd. – Se denna historik från 2019 i webbtidningen MEL (melmagazine.com).
en typ av processorer från Intel, lanserad under 2012, avvecklad 2015. – Ivy Bridge-processorer hade en detalj-upplösning på 22 nanometer. De hade också så kallad tredimensionell arkitektur: kretsarna var byggda så att säga i två våningar. Ivy Bridge-processorer var kompatibla med sina föregångare, Sandy Bridge†. – Läs mer på Intels webbsidor (från 2011).
