i politik: formulering som låter oskyldig för de flesta, men som har en speciell betydelse för en viss grupp. Alltså som en hundvisselpipa: bara hunden hör. Genom att använda hundvisselpipeformuleringar kan man hävda att man är ”politiskt korrekt”, men de man vänder sig till förstår att man inte är det. Termen används i diskussionen om hat och desinformation på nätet.
[diskussioner] [politik] [språk] [ändrad 3 april 2020]
lös sammanslutning av extrema och provokativa personer till höger om Republikanerna i USA. Namnet uttyds alternative right. Rörelsen blev känd i samband med presidentvalet 2016. Den ägnar sig mest åt att skriva inlägg på sociala medier. I slutet av november 2016 blockerade Twitter flera av de mest kända personerna inom alt‑right.
[politik] [ändrad 15 juli 2020]
amerikanskt företag som bevakar vad som skrivs i sociala medier och kopplar det till platser. – I oktober 2016 stängde Facebook, Instagram och Twitter av Geofeedias tillgång till deras information sedan det hade blivit känt att amerikansk polis och säkerhetstjänst anlitar Geofeedia för att få information om demonstrationer och andra protester. – Se artikel i tidskriften Forbes (länk). – Se geofeedia.com.
[företag] [geo] [kartläggning] [sociala medier] [underrättelseverksamhet] [ändrad 6 september 2017]
pseudonym för en hackare eller hackargrupp som 2016 påstås ha gjort dataintrång i det amerikanska Demokratiska partiets it‑system. – Dokument som kom från dataintrånget, eller som hade läckts från samma källa på andra sätt, publicerades sedan av WikiLeaks och i tidningen The Hill (thehill.com). I oktober 2016 kom Guccifer 2.0 också över en lista över donatorer till Clinton Foundation, som stödde presidentkandidaten Hillary Clinton. – Vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen är okänt. Det har spekulerats i att det är rysk underrättelsetjänst, men det har inte belagts. Tvärtom har personer som granskat den bevisning som åklagaren Robert Mueller (som 2018 åtalade 12 ryska agenter för att ha legat bakom intrången) har lagt fram dragit slutsatsen att attackerna kommer från platser i USA, och att syftet kan vara att lägga skulden på Ryssland och dessutom att knyta WikiLeaks och Julian Assange till Guccifer 2.0. – Se guccifer2.wordpress.com (från 2017) och Wikipedia (länk). – Namnet: Uppkallat efter Guccifer, en rumänsk hackare.
[dataläckor] [hackare] [underrättelseverksamhet] [ändrad 22 maj 2020]
en organisation som hjälper människorättskämpar och andra aktivister att använda it. Tactical technology collective lär aktivister att söka information och att skydda sig själva, sina källor och sin information mot övervakning. Organisationen grundades 2003 och huvudkontoret finns i Berlin. – Se tacticaltech.org.
[aktivism] [organisationer] [politik] [ändrad 19 december 2018]
kryptosystem som terroristorganisationen al‑Qaida började använda 2007. Det är baserat på PGP. En ny version kom 2008. – På arabiska: Asrar al‑Mujahedin.
[kryptering] [ändrad 5 april 2017]
”cybervapenindustrin”, ”cybervapenbranschen” – benämning på tillverkning och försäljning av program och andra verktyg samt tjänster för dataintrång och attacker mot it-system. – I cybervapenindustrin sker handeln dels ”vitt” mellan statliga organ som underrättelsetjänster och företag som öppet, eller i varje fall lagligt, utvecklar sådana program, dels ”svart” mellan kriminella och dessutom i en gråzon där hackare säljer sina produkter och tjänster till myndigheter – eller omvänt.
[it-säkerhet] [krig] [ändrad 30 september 2021]
EU:s förordning om dataskydd för personuppgifter. – Grundtanken i förordningen är att varje person ska ha bestämmanderätt över sina personuppgifter. Förordningen gäller som lag i EU:s medlemsländer sedan den 25 maj 2018. Då ersatte den i Sverige Personuppgiftslagen† (PuL), och för hela EU har den ersatt Dataskyddsdirektivet†. Att förordningen är gemensam för hela EU motiveras med att företag och andra organisationer inte ska behöva rätta sig efter olika lagar och regler i olika EU‑länder. Förordningen gäller inte privatpersoner och deras digitala adressböcker eller andra data för privat bruk. – De fem grundprinciperna i Dataskyddsförordningen är:
- – Individen är källan. Personuppgifter ska komma från den som de gäller;
- – Rätt att veta. Var och en ska ha rätt att veta vilka personuppgifter som lagras om en, och vad de används till;
- – Samtycke. Det ska krävas godkännande av den registrerade för lagring av personuppgifter;
- – Minimering. Man får inte samla in och spara fler personuppgifter än vad som är befogat med tanke på syftet;
- – Hårda straffavgifter. Företag och andra organisationer som bryter mot reglerna kan åläggas att betala höga avgifter.
– Viktiga inslag i EU:s dataskyddsförordning är:
- – registering av personuppgifter kräver samtycke av den som det gäller;
- – om det gäller personer under 16 år måste man ha vårdnadshavares samtycke;
- – i samband med registreringen måste man informera om vilket rättsligt stöd man har för att samla in och lagra personuppgifterna;
- – man får sedan inte bredda användningen av personuppgifterna;
- – företag och organisationer som samlar in och lagrar uppgifter som kan ha allvarliga konsekvenser för de berördas personliga integritet måste göra en konsekvensbedömning och i allvarliga fall samråda med tillsynsmyndigheten (i Sverige Integritetsskyddsmyndigheten). Detta gäller alltid för uppgifter om minderåriga;
- – företag eller organisation som huvudsakligen hanterar personuppgifter eller har minst 250 anställda måste ha ett dataskyddsombud som ser till att Dataskyddsförordningen efterlevs;
- – alla dataintrång eller andra incidenter som kan leda till att personuppgifter kommer på avvägar måste dokumenteras, och i allvarliga fall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Om dataintrånget kan leda till allvarliga risker för de personer som uppgifterna gäller (till exempel ekonomisk förlust) måste man även informera dem;
- – om en organisation överlämnar personuppgifter till en annan organisation måste den första organisationen meddela den andra ifall uppgifterna senare ändras;
- – personuppgifter i ostrukturerat material (till exempel på webbsidor) ska nu behandlas enligt samma regler som personuppgifter i strukturerade databaser. Detta gäller även för personuppgifter som har lagts in innan Dataskyddsförordningen trädde i kraft;
- – när man samlar in personuppgifter måste man informera de berörda om vem man är, varför man gör det, vad uppgifterna ska användas till och vilken rätt man har att samla in uppgifterna. Man måste också upplysa om vart man kan vända sig med klagomål;
- – de berörda har rätt att se vilken information som har samlats in om dem, att få felaktiga uppgifter rättade, att bli strukna (se också rätt att bli bortglömd), att invända mot hur personuppgifterna används och att flytta personuppgifterna (till exempel från ett företag till ett annat, som när man byter teleoperatör);
- – företag som inte följer Dataskyddsförordningen kan åläggas att betala straffavgifter på upp till 20 miljoner euro, för stora företag ännu mer.
– Att det är en förordning i stället för ett direktiv innebär att bestämmelserna gäller som lag i alla EU‑länder (samt Island, Liechtenstein och Norge). Det finns visst utrymme för nationella anpassningar, se Dataskyddslagen. Grundlagen påverkas inte av Dataskyddsförordningen. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen gäller som tidigare. Läs också om ePrivacy-förordningen. – Hela texten på svenska finns på denna länk. – Se också ISO 27701. – IDG:s artiklar om Dataskyddsförordningen: länk.
– På engelska: General data protection regulation, förkortat GDPR.
[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 29 november 2019]
kraftfull attack mot motståndarens it-resurser. – Ordet har ingen exakt betydelse. Det används om metoder för att slå ut, avläsa och manipulera motståndarens it-nätverk och mobiltelefoni i stor skala. – Se också cyberkrigföring.
[attacker] [krig] [ändrad 18 april 2020]
(TSM) – EU:s överenskommelse om att göra den europeiska marknaden för data- och telekommunikationer till en enda marknad. Överenskommelsen omfattar bland annat:
- inga roaming-avgifter. – Den som reser i EU ska betala samma avgifter för mobiltelefoni och datatrafik som i sitt hemland;
- nätneutralitet – all trafik på nätet ska behandlas på lika villkor. Inga gräddfiler.
– TSM är en överenskommelse från 2015 mellan Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Europeiska rådet. Den genomfördes i EU:s medlemsländer med början 2016. – Se också TSM‑förordningen.
2016 [eu] [ändrad 31 mars 2016]