Ord och uttryck i it-branschen
(1941—2011) – amerikan, upphovsman till Unix tillsammans med Ken Thompson; upphovsman till programspråket C. Från 1967 var han forskare på Bell Labs. Han belönades 1983 med Turingpriset (länk) och 1998 med USA:s National medal of technology and innovation (länk).
[dennis ritchie] [it-historia] [personer] [programspråk] [unix] [ändrad 5 juni 2017]
”mellanstadiedans” – jargong för när två enheter i ett it-system väntar på att den andra ska ta initiativet till kommunikation. Inget händer alltså. – Jämför med aktivt dödläge.
[jargong] [programmering] [ändrad 24 april 2019]
i programmering och hantering av databaser: förvärvande av ensamrätt till att göra ändringar i en del av en databas eller en del av koden till ett utvecklingsprojekt för en tid. – Syftet är att förhindra att två personer (eller program) försöker göra ändringar samtidigt. Man använder en procedur där den som vill arbeta med ett avsnitt eller en post först måste checka ut det. (Observera ordvalet: användaren checkar in – anger vem hon är och vad hon vill göra – för att sedan kunna checka ut det som hon vill arbeta med.) Det innebär att koden / posten blir låst för andra användare. När användaren är klar med sitt arbete checkar hon in det igen (men hon själv checkar ut). Då blir det tillgängligt för andra användare. – Att checka in är i programutveckling synonymt med commit, lämna över, lämna in. – På engelska: check in.
[databaser] [programmering] [ändrad 27 april 2022]
provisorium, omväg, kringgång, nödlösning – tillfällig lösning på fel i ett program: i stället för att rätta till felaktig programmering lägger man till programkod som kringgår den felaktiga biten utan att ersätta den. En workaround brukar senare ersättas med en mer genomarbetad lösning. – Läs också om kludge.
[fel] [programmering] [ändrad 15 september 2020]
uppdelning av ansvarsområden, separerade funktioner, åtskillnad i arbetsuppgifter – principen att det ska behövas fler än en person för att slutföra en arbetsuppgift. – Principen tillämpas för att minska risken för misstag och för att försvåra missbruk. Till exempel att två personer ska skriva på ett avtal; att den som begär ersättning för utgifter i tjänsten inte också ska godkänna utbetalningen. Inom it är det främst en säkerhetsåtgärd för att förhindra installation av skadeprogram. – Jämför med separation of concerns.
[it-säkerhet] [programmering] [ändrad 19 augusti 2021]
– omslag, förpackning, adapter – inom it:
[databaser] [internet] [mjukvara] [programmering] [tecken] [webben] [ändrad 29 november 2015]
graderad logik, mjuk logik, ungefärlig logik – logiskt system som hanterar mellanlägen mellan ja och nej. Fuzzy logic kan också sammanväga uppgifter av skilda slag i samma beräkning. – Fuzzy logic är utvecklad för att datorprogram ska kunna arbeta med värden som påminner om ”lite grann”, ”lagom”, ”nästan” eller ”för mycket” och ”för lite”. Det används i programmering för hantering av företeelser som det är svårt att avgränsa skarpt: när är det ”för varmt”, när är det lämpligt att bromsa och hur hårt ska man trycka på bromsen, vad menas med att vara ”lång”? – Fuzzy logic används i industrin, men också i många hushållsapparater som tvättmaskiner. – Exempel: man kan säga att vid 20 grader inomhus är det 0 procent för varmt, vid 26 grader är det 100 procent för varmt och vid 22 grader är det 30 procent för varmt. Detta kan användas för att styra uppvärmningen. Fuzzy logic kan också hantera motsägelser: 21 grader kan samtidigt vara 15 procent för varmt och 20 procent för kallt. (Olika personer i samma rum kan ju ha olika åsikt om varmt och kallt. Man får då skriva regler för hur man balanserar bedömningarna.) Man kan sedan utgå från procentsatserna när man skriver regler som styr uppvärmning och luftkonditionering beroende på temperatur. – Det som gör fuzzy logic kraftfullt är att man i samma regelsystem kan ta hänsyn till faktorer som är oberoende av varandra, till exempel inte bara varmt och kallt, utan också tid på dygnet och elpriset. – Fuzzy logic utvecklades på 1970‑talet av professor Lotfi Zadeh (länk) (1921—2017) på Berkeley-universitetet. – Fuzzy logic är i princip inget nytt, för styr- och reglertekniker har gjort samma sak i hundra år med analogt maskineri, men programmeringsverktyg för graderad logik har gjort det mycket enklare att utveckla sådana styrsystem. Eftersom fler och fler maskiner och hushållsapparater har inbyggda processorer är det också billigare att utveckla styrprogram med graderad logik och köra dem på standardprocessorer än att utveckla och tillverka speciella styrkretsar. – Graderad logik kallas också för oskarp logik (efter tyska unscharfe Logik), kontinuerlig logik och luddig logik. Det är dock inget oskarpt eller luddigt med tekniken, och digital teknik kan aldrig vara kontinuerlig. – Se också fuzzy.
[programmering] [ändrad 5 december 2017]
en teknik för utveckling och användning av program skrivna i Java Beans i företagsnät. – Enterprise JavaBeans utvecklades av Sun†, numera del av Oracle. – Syftet med Enterprise JavaBeans är att programutvecklarna bara ska behöva tänka på vad programmen ska uträtta för verksamheten. De ska inte behöva tänka på tekniska problem som transaktioner, lagring, belastning och säkerhet. De funktionerna sköts av en så kallad container: en server som fungerar som mellanprogram mellan programmen och it‑systemet. – Se Oracles webbsidor.
[java] [ändrad 8 september 2021]
(embedded code) – avsnitt med programkod som kan kopieras och klippas in direkt i koden till ett annat program eller dokument. Ett vanligt exempel är programkod som innehåller en länk till ett videoklipp. Koden kan klistras in i en blogg eller annan webbsida och innehåller allt som behövs för att visa en länk som en besökare kan klicka på för att få se videoklippet. – Skilj mellan denna typ av inbäddning och det som på engelska kallas för embedded systems, på svenska inbyggda system. Det uttrycket beskriver kompletta it‑system avsedda för begränsade specifika ändamål, inbyggda i annan utrustning.
[programmering] [ändrad 3 november 2017]