2600: The Hacker Quarterly – en amerikansk tidskrift för hackare. – 2600 har kommit ut sedan 1984. En av grundarna, Eric Corley (även känd under namnet Emmanuel Goldstein, taget från boken 1984 – mer i denna artikel), är fortfarande chefredaktör (december 2021). 2600 arrangerar konferensen HOPE. – 2600 stämdes 1999, och fälldes så småningom, för att ha publicerat källkoden till programmet DeCSS. – Namnet: 2 600 hertz uppges vara den ljudfrekvens som förr kunde användas för att manipulera telefonnätet med toner – se phreaking. 2600 skrev åtminstone förr även om phreaking. – Se 2600.com.
ett layoutprogram för tidningsproduktion från företaget Quark. – QuarkXPress var på 1990‑talet det ledande programmet för layout och redigering av tidningssidor. Det förlorade runt 2000 sin ledande position till programmet InDesign från Adobe. QuarkXPress användes från början mest på Mac (även om det också fanns en version för Windows), men Quark gjorde misstaget att inte komma med en version för Mac OS X (numera macOS) förrän flera år för sent, och förlorade därmed en stor del av kundbasen. QuarkXPress uppgavs 2012 ha ungefär 25 procent av marknaden, och det har inte ökat sedan dess. Företaget Quark har under 2010-talet inriktat sig på program för innehållshantering på webben. – Läs mer på quark.com.
– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:
– av den journalist som för tillfället skrev den numera nerlagda spalten, senare bloggen, Notes from the field(länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen InfoWorld(länk), systertidning till Computer Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i InfoWorld i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;
Mark Stephens alias Robert X Cringely.
– av journalisten Mark Stephens som artistnamn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut bokenAccidental Empires (inte översatt till svenska) under författarnamnet Robert X Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och långfilm under namnet The triumph of the nerds, se IMDb(länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev uppsagd från InfoWorld, men han fortsatte att använda namnet. InfoWorld gick då till domstol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det misslyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webbplatsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radiokanalen PBS, därefter på den egna sajten cringely.com(länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga videointervjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.
– Från början var Robert X Cringely ett påhittat namn som stod i InfoWorlds redaktionsruta för att redaktionen skulle ha en syndabock när något blev fel: cringe = kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag. (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet,länk, och Språktidningen, länk.) När chefredaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive medarbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk – från 2015) och artikel i tidskriften Wired(länk). – Läs också om Startup L Jackson†.
(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för användare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som ansvarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med k – kurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med ansvarig utgivare.
