DXC Technology – ett amerikanskt bolag som bildades 2017 genom att HPE:s division för företagstjänster slogs ihop med Computer Sciences Corporation (CSC).– DXC tog då över ungefär 2/3 av HPE:s dåvarande personal, ungefär 100 000 personer. – Se dxc.com. (DXC är en pseudoförkortning.) – 2019 inlämnade några investerare en grupptalan (se denna pdf) mot HPE och DXC. De hävdade att HPE, när DXC bildades, lämnade vilseledande information om kommande uppsägningar i det nya företaget. Enligt HPE skulle en del dubblerade funktioner i det sammanslagna bolaget elimineras. I grupptalan hävdas i stället att DXC har sagt upp den mest erfarna och, framför allt, den mest välavlönade personalen. – HPE har försökt få stämningen ogiltigförklarad, men i januari 2023 förklarade Kaliforniens högsta domstol att stämningen ska prövas.
[företag] [förkortningar på D] [pseudoförkortningar] [rättsfall] [13 januari 2023]
forskare inom artificiell intelligens, avskedad från Google i mars 2022 efter att han hade kritiserat en vetenskaplig artikel från Google. – I artikeln ”A graph placement technology for fast chip design” (nature.com…), som publicerades i tidskriften Nature i juni 2021, hävdade forskare från Google att artificiell intelligens kunde göra bättre chippkonstruktioner än människor. Chatterjee, som arbetade på Googles avdelning för AI, Brain (länk), skrev då en annan artikel där han tillbakavisade en del av de påståendena. Google vägrade att låta honom publicera artikeln och avskedade honom. – Läs också om Timnit Gebru och Margaret Mitchell.
[personer] [skandaler] [sparken] [6 maj 2022]
en uppsättning typsnitt från Google som får användas fritt och gratis. – Typsnitten används av miljoner webbplatser. Google Fonts finns på fonts.google.com. – En tysk webbplats dömdes i januari 2022 att betala 100 euro i böter för att ha använt typsnitt från Google Fonts. Anledningen är att varje gång som någon besöker webbplatsen så laddas typsnittet från Google Fonts ner till besökarens webbläsare från Googles servrar. Då skickas också besökarens IP‑adress till Google i USA. Det strider mot EU:s dataskyddsförordning och är alltså straffbart. För att undvika böter skulle webbplatsen antingen ha krävt samtycke från besökaren eller lagrat typsnittet lokalt. – Domen finns här (på tyska): rewis.io/urteile…. – Läs också om Noto. – IDG:s artiklar om Google Fonts: länk.
[rättsfall] [typografi] [ändrad 2 februari 2022]
datoriserat återkrav av felaktigt utbetalade understöd och pensioner. – Ordet robodebt blev det informella namnet på den australiska regeringens satsning på att kräva tillbaka försörjningsstöd, sjukpension och andra förmåner som bedömdes ha betalats ut med för höga belopp. Detta hanterades av ett it‑system, därav förleden robo- (för robot). Som mest skickade it‑systemet ut 20 000 kravbrev om dagen, bland annat till döda personer. Robodebt‑projektet inleddes 2016 och avslutades 2020. I slutet av 2019 beräknades det att regeringen hade lagt ut 606 miljoner australiska dollar för att kräva tillbaka 785 miljoner. Återkraven gick tillbaka många år, och det var de som fick återkraven som måste bevisa, om så var fallet, att kraven var felaktiga. – Kritik från flera politiska partier ledde till att satsningen avslutades 2020, och att 470 000 personer fick pengarna tillbaka. – Se också zombie debt, digital dystopi och robotiserad processautomatisering.
[mjukvarurobotar] [politik] [skandaler] [ändrad 14 mars 2022]
en samling läckta dokument som avslöjar att makthavare och andra kända personer i stor skala gömmer tillgångar för att slippa skatt eller av andra skäl. – Pandoradokumenten släpptes den 3 oktober 2021, och beskrevs som den dittills största läckan i sitt slag. Den omfattar 11,9 miljoner filer. Tidigare läckor av liknande slag är Panamadokumenten och Paradisdokumenten. – Dokumenten har, liksom de nyss nämnda två, offentliggjorts av Consortium of investigative journalists, ICIJ (icij.org). ICIJ är ett samarbete mellan massmedier i många länder, däribland SVT Nyheters Uppdrag granskning (svt.se…). – Bland de som i Pandoradokumenten utpekas som skattesmitare i miljon- eller miljardklassen finns Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair, Tjeckiens premiärminister Andrej Babis och Jordaniens kung Abdullah II. Några av Sveriges rikaste personer förekommer i läckorna, liksom svenska kriminella och högerextremister (se svt.se…). – Se icij.org/investigations/pandora‑papers. – På engelska: the Pandora papers, på svenska även: Pandoraläckan. – Pandora var i grekisk mytologi den första kvinnan. Hon släppte i misshugg ut sjukdomar och annat ont i världen genom att öppna ett skrin som de var inlåsta i – Pandoras ask.
[avslöjanden] [dataläckor] [skandaler] [3 oktober 2021]
amerikansk spelutvecklare som bland annat utvecklar World of warcraft och Candy Crush. – Activision Blizzard bildades 2008 när Vivendi Games, ägare av Blizzard Entertainment, slogs ihop med Activision. – Activision Blizzard stämdes i juli 2021 av Kaliforniens arbetsmiljöverk för diskriminering och kränkande behandling av anställda kvinnor (se pressmeddelande). – I januari 2022 blev det känt att Microsoft vill köpa Activision Blizzard för 68,7 miljarder dollar. Men i oktober 2022 inledde den brittiska konkurrensmyndigheten Competition and markets authority, CMA, (länk), en fördjupad utredning som kan stoppa affären. I december 2022 gick även USA:s Federal trade commission (FTC) till domstol för att stoppa köpet. I april 2023 sa brittiska konkurrensverket nej till affären, medan EU‑kommissionen sa ja i maj 2023. – IDG:s artiklar om Activision Blizzard: länk.
[arbetsmiljö] [företag] [rättsfall och skandaler] [spel] [uppköpt] [ändrad 16 maj 2023]
- – John McAfee (1945–2021) – amerikansk företagare, grundare av företaget McAfee (se nedan) som då utvecklade virusskydd. – John McAfee startade 1987 McAfee Associates. I flera år därefter var namnet McAfee närmast synonymt med virusskydd. – John McAfee lämnade företaget 1994. 2008 flyttade han till det centralamerikanska landet Belize, men flydde därifrån i slutet på samma år efter att en granne, Gregory Faull, hade hittats skjuten. (Dödsfallet är inte utrett när detta skrivs.) Efter några år på flykt i Guatemala utlämnades McAfee till USA. Två gånger, 2016 och 2020, ville han bli kandidat i USA:s presidentval för det libertarianska partiet. I slutet av 2010‑talet började John McAfee propagera för kryptovalutor. 2019 lämnade han USA eftersom han ansåg sig förföljd av myndigheter och rättsväsende. I mars 2021 åtalades han i USA för svindleri som gällde kryptovalutor. McAfee befann sig då i Spanien, där han greps av polisen efter att USA hade begärt honom utlämnad. Den 23 juni 2021 påträffades han död i sin cell. Den officiella förklaringen är självmord. – John McAfees webbsidor finns på
whoismcafee.com (nere sedan december 2022);
- – McAfee Corp., ett amerikanskt företag inom it-säkerhet. Det tillhör sedan 2010 Intel. Företaget grundades 1987 av John McAfee (se ovan), som lämnade företaget 1994. Efter sammanslagningar, avknoppningar och namnbyten återtog företaget 2004 namnet McAfee. 2010 köpte Intel McAfee för 7,68 miljarder dollar. 2014 bytte Intel namn på företaget till
Intel Security (vilket John McAfee välkomnade, eftersom han inte ville associeras med företaget), men 2017 bytte företaget tillbaka, nu till McAfee Corp. – I januari 2022 meddelades att McAfee Corps företagsdel, McAfee Enterprise, och ett annat företag, FireEye, slås samman under namnet Trellix – se trellix.com. – Resten av McAfee Corp finns kvar på mcafee.com. – IDG:s artiklar om McAfee: länk.
[företag] [personer] [rättsfall] [skydd] [ändrad 20 januari 2o23]
en amerikansk AI-expert som blev avskedad från Google i februari 2021. – Google motiverade det med ”flera brott mot vår uppförandekod” och med att Mitchell skulle ha smusslat ut konfidentiella dokument; Margaret Mitchell anser att hon fick sparken för att hon undersökte bakgrunden till avskedandet av Timnit Gebru i december 2020. – Margaret Mitchells arbetsområde på Google var bland annat algoritmisk snedvridning. Hon hade anställts för att leda Googles etikteam tillsammans med Timnit Gebru. – Margaret Mitchells webbsida finns på m-mitchell.com. – Margaret Mitchell kallar sig ibland för Shmargaret Shmitchell. Det kan bero på att hon har samma namn som författaren till romanen Borta med vinden från 1936. – Läs också om Satrajit Chatterjee.
[personer] [skandaler] [sparken] [ändrad 1 april 2023]
en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades; hon hävdar att hon blev avskedad. Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI (blackinai2020.vercel.app). I december 2021 blev Timnit Gebru chef för forskningsinstitutet Distributed artificial intelligence research, DAIR (dair-institute.org). (Det finns ett annat forskningsinstitut med samma namn – se anraja.commons….) – I februari 2021 tillsattes Marian Croak på Timnit Gebrus tidigare post – se blogginlägg från Google. – Läs också om Margaret Mitchell och Satrajit Chatterjee.
[personer] [skandaler] [sparken] [ändrad 6 maj 2022]
ett avvecklat nätverk för krypterade chattar. – EnceoChat användes av brottslingar i hela Europa, men det avlästes i hemlighet av polisen, vilket ledde till att många grova brottslingar greps i juni 2020. Då lades nätverket ner. – EncroChat grundades 2015 och kunde bara användas på specialutrustade telefoner, ”carbon units”. 2019 lyckades polis i Nederländerna och Frankrike smussla in ett program i EncroChats servrar i Frankrike. Det gjorde att polisen kunde snappa upp meddelanden i klartext. Många fall av grov brottslighet i europeiska länder, däribland Sverige, kunde sedan klaras upp. – Enligt den franska polisen var 90 procent av EncroChats användare kriminella. Det uppskattas att EncroChat vid nerläggningen hade ungefär 60 000 kunder. – Det är oklart vilka som låg bakom EncroChat. Nätverket som sådant var inte olagligt (se budbärarimmunitet), och det är inte straffbart att ha en EncroChat-telefon. – Läs också om SKY ECC och ANoM.
[chatt] [juridik] [skyddad kommunikation] [ändrad 28 februari 2022]