Ello

ett socialt nätverk inriktat på kreativt skapande. Marknadsfördes först som ett alter­nativ till Facebook, men har nischat in sig. Före­taget har lovat att inte sälja information om användarna till utom­stående. Ello finansieras enligt freemium‑modellen, det vill säga att medlemskap är gratis, men det erbjuds extratjänster som kostar. – Ello lanserades i början av 2014 av Paul Budnitz (budnitz.com) och hans medarbetare. Ello fick en skjuts i september 2014 när Face­book fick kritik från LGBT‑kretsar för att det uteslöt medlemmar som inte an­vände sitt riktiga namn, vilket bland annat drabbade dragshowartister. Ello tillåter däremot att medlemmarna inte använder sina riktiga namn. För att bli medlem av Ello måste man be om en inbjudan. – Se ello.co.

[sociala nätverk] [ändrad 12 november 2018]

avvänna

(unfriend eller defriend) – stryka någon som vän (kontakt) i ett socialt nätverk som Face­book. Kallas också skämt­samt på engelska för deface. Svenska Face­book kallar det för ta bort som vän. Det kallas ibland även för att ovänna, men man behöver inte vara ovän med den som man tar bort som vän. – Engelska unfriend utsågs 2009 till årets ord av New Oxford American Dictionary (länk). – Se också Whopper sacrifice. – Läs också om sluta gilla (unlike) och Reactions.

[sociala nätverk] [ändrad 4 juli 2019]

impostering

identitetsbedrägeri – användande av någon annans identitet i sociala nätverk. Särskilt när det sker i kriminellt syfte. – Be­drag­aren, im­postören, kan till exempel registrera in ett konto på ett socialt nät­verk och då använda namnet på en chef på ett företag. Bedrag­aren ber sedan att få bli vän med andra anställda på samma före­tag och lockar dem att lämna ifrån sig konfidenti­ell information. – Av engelska impostor (ob­ser­vera stavningen), en bedragare som utger sig för att vara någon annan. På svenska impostör. – På engelska talar man också om impersonation (impersonation fraud) i samma betydelse (att utge sig för att vara någon annan). Men svenska impersonering eller impersonifiering är en programmerarterm med en speciell betydelse. – Jämför med olaga identitetsanvändning och spoof.

[bluff och båg] [identitet] [it-relaterad brottslighet] [sociala nätverk] [ändrad 8 februari 2021]

Orkut

ett nerlagt socialt nätverk som drevs av Google 2004—2014. – Orkut var särskilt populärt i Brasilien och Indien, och det administre­rades från 2008 från Brasilien. – Orkut stängdes defini­tivt den 30 september 2014. Skälet var att Googles andra sociala tjänster, som Google Plus, då växte mycket snabbare än Orkut (numera är Google Plus på väg mot nerläggning). – Namnet Orkut kommer från nätverkets skapare, Orkut Büyükkökten, ursprungligen från Turkiet. Han startade 2016 ett nytt socialt nätverk, Hello.

[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 18 juli 2022]

Secret

  1. – i it-säkerhet ofta: hemlighet, hemlig uppgift – allmän beteckning på uppgifter som lösenord och krypteringsnycklar som måste hållas hemliga. – Ordet secret används ibland i synnerhet om sådana hemligheter i denna betydelse som används av icke‑mänskliga användare, alltså program och teknisk utrustning;
  2. ett nerlagt socialt nätverk som utlovade hög nivå av anonymitet för användarna. – Man registrerade sig som användare med sitt mobiltelefonnummer. An­vändare kunde se in­lägg från sina vänner och vänner­nas vänner, men de kunde inte se vem av dem som hade gjort inläggen. – Secret utvecklades av två före detta anställda på Google, Chrys Bader och David Byttow, och lan­serades successivt under 2014. I Sverige blev Secret tillgängligt i maj 2014. Under sommaren 2014 kritiserades Secret i tidningarna för att tjänsten användes för nätmobbning. David Byttow beslöt i april 2015 att avveckla tjänsten. – Webbplatsen secret.ly är nerlagd. – I juni 2016 presenterade David Byttow en ny tjänst, Bold. – Jäm­för med After School†, Canary, Nearby, Postsecret, Whisper och Yik Yak† samt om Rethink och Ful­filtret, program som mot­verkar nät­mobbning.

[appar] [dold identitet] [it-säkerhet] [nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 11 maj 2017]

Whisper

ett socialt nätverk som utlovar hög nivå av anonymitet. (Men se nedan.) – Användarna skriver in­lägg som består av en bild med pålagd text. Man kan söka igenom inläggen och svara på dem. Varje användare har en pseudonym. Gentemot Whispers servrar identifieras varje användare endast med id‑numret på den mobiltelefon eller dator som de använder. (Det är ett nummer som är fast kodat i apparaten och som inte kan ändras. Det är alltså inte telefon­numret.) För varje in­lägg kan man se pseudonymen för den som har publicerat det, men det finns inget sätt att söka efter en viss an­vändares inlägg. – Whisper startade 2012, då under namnet Whispertext. (Det ska inte förväxlas med Amazons Whisper­net.) – I oktober 2014 uppgav The Guardian (länk) att Whisper samlar in och sparar användarnas geo­grafiska belägenhet, även när användarna har stängt av den funktionen. Whisper överlämnar också, enligt The Guardian, information om användarna till USA:s krigsmakt. Whisper har förnekat detta, men i sam­band med The Guardians publicering ändrade Whispernet sina användarvillkor. – Om den stora dataläcka som upptäcktes 2020, se artikel i The Register. – Se whisper.sh. – Läs också om After School†, Canary, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret† och Yik Yak†.

[appar] [avslöjanden] [dold identitet] [pseudonymer] [sociala nätverk] [ändrad 16 juni 2020]

Facebook

det mest kända sociala nät­verket. – Facebook är mer vuxet (eller studentartat) än Myspace, men det har en mer lekfull prägel än LinkedIn. Det beror bland annat på att Facebook tillåter att man lägger in program, som spel och tester, som har utvecklats externt. – Facebook hade enligt egna uppgifter över 2,4 miljarder aktiva användare i början av 2019. Medlemskap är gratis. – Facebook grundades 2004 som ett kontaktnät för studenter på Harvard. I september 2006 öppnades det för alla över 13. – Facebook har kritiserats för att informationen som medlemmarna publicerar möjlig­gör kart­lägg­ning av enskilda personers intressen och kontaktnät. Det var länge omöjligt för före detta medlemmar att radera sin information på Face­book, men detta ändrades i början av 2008. (Se också Facebook suicide.) – Facebook finns på facebook.com. – I augusti 2014 kritiserades Facebook bland annat från LGBT‑håll efter att ett antal medlemmar hade ute­slutits för att de inte använde sina riktiga namn. Uteslutningarna drabbade bland annat dragshowartister. – Facebook kallas ibland för FB eller Fejan. – Se också facerape. – Läs också om Graph Search. – Från 2011 ryktades det om en mobil­tele­fon från Facebook. I april 2013 visade Facebook i stället upp Facebook Home†, en Facebookbaserad användar­miljö för mobiltelefoner. – Se också Facebook Autofill. 2012 köpte Facebook Instagram och 2014 köpte Facebook tjänsten WhatsApp. – Facebook anordnar utvecklarkonferensen F8. – Läs också om skandalen med Cambridge Analytica och om organisationen Freedom from Facebook and Google. – I december 2018 avslöjades att Facebook har låtit minst 150 företag, däribland Microsoft med sökmotorn Bing, ta del av information om Facebooks medlemmar, bland annat deras kontaktlistor. Se artikel i New York Times. – I juni 2019 bekräftade Facebook att företaget i samarbete med andra företag tänker lansera en kryptovaluta, Libra, 2020 omdöpt till Diem. – I slutet av 2020 kritiserades Facebook hårt av både demokrater och republikaner i USA, även om det var av olika anledningar. Företaget beskrevs som ett monopol och det framställdes krav på att Facebook skulle tvingas att avyttra Instagram och WhatsApp. – 2021 bytte moderbolaget Facebook Inc. namn till Meta – fullständigt namn: Meta Platforms. Det betyder inte, som det ibland påstås, att det sociala nätverket Facebook bytte namn till Meta. Det sociala nätverket Facebook heter fortfarande Facebook. Meta är moderbolag till bland annat Facebook, Instagram och Whatsapp.

[sociala nätverk] [ändrad 1 oktober 2022]

Facebook Autofill

en avvecklad tjänst som skulle underlätta betalningar vid köp på smart mobil. – När användaren beställde något från en app på mobilen fylldes användarens kontokortsinformation i automatiskt. Det förutsatte att informationen har lagrats på Facebook. Det krävdes också att företaget som tog emot betalningen hade anpassat appen för tjänsten. – Autofill with Facebook introducerades i USA hösten 2013, men lades senare ner. I stället började Facebook under 2015 testa en funktion som fyller i användarnas personupp­gifter automatiskt när hon klickar på en annons: annonsören får då tillgång till uppgifterna.

[betalningar] [nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 17 maj 2022]