förkortning för near-field magnetic communication – trådlös dataöverföring via variationer i magnetfältet i stället för med radiovågor. Det fungerar bara på kort håll, eftersom signalstyrkan avtar med avståndet upphöjt till sex. En fördubbling av avståndet minskar alltså signalstyrkan till 1/64. Detta kan vara en fördel när signalen bara ska överföras någon meter, till exempel från en mobiltelefon till en hörlur. NFMC‑signaler är också mindre känsliga för störningar än radiosignaler. – Läs också om NFMI.
[förkortningar på N] [trådlöst] [ändrad 14 november 2017]
- – en expert eller skicklig problemlösare. Ordet används i den betydelsen i företagsjargong;
- – ursprunglig betydelse: japansk lönnmördare, skicklig i att dölja sig och klättra;
- – i kreditupplysning: no income, no job or assets.
[experter] [företag och ekonomi] [förkortningar på N] [jargong] [ändrad 11 januari 2020]
(stemming) – automatisk igenkänning av den viktigaste delen av ett ord, stammen, med användning av datorprogram. Till exempel att skatorna kommer av skata. – Syftet är att man ska hitta och vid behov sammanföra böjningsformer av samma ord. – Exempel: om man utgår från ordet katten hittar man med ordstamsigenkänning ordstammen katt, och då kan man också hitta böjningsformer som katter och katterna. Det är (oftast) relativt enkelt på engelska, men krångligare på svenska, där vi har gott om böjningar som cykel—cyklar och fot—fötter. Men även engelska har svårigheter om man breddar betydelsen av ordstamsigenkänning till att också gälla böjningsformer som be, am, are, is, was, were. – Ordstamsigenkänning är en form av språkteknik och används i datalingvistik. – Ordstamsigenkänning är praktiskt användbar i sökmotorer, för maskinöversättning och i program som söker information i textmassor. – Program för ordstamsigenkänning kallas på engelska för stemmers. Det finns två huvudtyper: lexikala, som bygger på ordlistor med böjningsformer, och algoritmiska, som bygger på regler. Praktiskt användbara program använder båda metoderna.
[språkteknik] [sökningar] [ändrad 15 februari 2018]
Spridnings- och hämtningssystem – ett svenskt system för informationsutbyte mellan myndigheter. – SHS bygger på öppna standarder, webbgränssnitt och elektroniska certifikat. Utvecklingen av SHS påbörjades 1997, och det började införas under 2002. – Information från samarbetsorganisationen SHS‑rådet finns på Försäkringskassans webbplats (länk).
[förkortningar på S] [it-säkerhet] [svenska myndigheter] [ändrad 8 januari 2018]
(ASMR) – en behaglig stickande känsla i huvudet, på ryggen eller i andra kroppsdelar. Den kan utlösas av synintryck, ljud, beröring eller tankar. – Benämningen ASMR har skapats utanför den medicinska världen, och fenomenet är omstritt och föga utforskat. I början jämfördes det med orgasm, men det tycks vara andra mekanismer än sexuell stimulans inblandade. – Sedan runt 2010 har det spritts ASMR‑videor som är gjorda för att utlösa ASMR – se ASMR University (länk). – ASMR var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk), men ordet har stått i denna ordlista sedan 2014.
[hälsa] [kuriosa] [årets nyord] [ändrad 27 december 2019]
teknik för effektivare användning av basstationerna för mobiltelefoni. – Grundidén är att centralisera en del av funktionerna för basstationerna i varje område. En basstation för mobiltelefoni kan grovt delas in i tre delar:
- – en styrenhet som avgör hur samtalen ska kopplas;
- – en radioenhet som sköter radiokommunikationen med telefonerna och:
- – antennen.
– Traditionellt har dessa tre funnits på samma plats och fungerat självständigt. Det har nackdelar: varje basstation måste klara hög belastning, även om detta sällan inträffar och kan vara kortvarigt om det inträffar. C‑RAN hanterar detta genom att centralisera styrenheten. Många basstationer i ett område delar alltså på samma styrenhet. Styrenheten kan då balansera belastningen genom att fördela samtal som normalt skulle tas av samma basstation på flera basstationer som är inom räckhåll. Telefoner kan också förmedla samtal och data åt varandra. – C‑RAN demonstrerades först 2010 av China mobile research institute. Det har tagits i bruk i Östasien. – Namnet: C uppges stå för clean, centralized processing, collaborative radio och cloud (se moln); RAN står för radio access network. – Branschorganisationen C-RAN Alliance gick 2018 upp i O‑RAN Alliance.
[förkortningar på C] [mobilt] [sammanslaget] [ändrad 23 oktober 2017]
ockupant, snyltare – inom it: någon som lägger beslag på eller snyltar på resurser som tillhör någon annan, eller som borde tillhöra någon annan. – Ordet squatter eller squatting ingår i cybersquatting, se domänrofferi, facesquatting (namnrofferi), typosquatting, se fulregistrering, och wi‑fi squatter. – Se också squammer. – Ursprungligen: engelska för någon som slår sig ner på en tomt eller i ett hus utan lov, eller någon som slår sig ner på obebyggd mark i syfte att ta över den. Den äldsta betydelsen är en som sitter på huk (squats), underförstått: en som inte har något hus att vara i.
[illa omtyckta personer] [missbruk] [språktips] [ord på squat] [ändrad 7 mars 2023]
en standard för dataöverföring med en gigabit i sekunden i kopparnät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när avståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 megabit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU (länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.
[bakronymer] [dsl] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 24 september 2022]
en som, eventuellt av principiella skäl, inte begriper sig på datorer och internet. Ordet är en sammandragning av technology och retard (svagbegåvad person). – Jämför med luddit och refusenik.
[it-folkgrupper] [jargong] [ändrad 19 juli 2022]