näthinneprojektion

visning av bilder genom att de projiceras direkt på ögats nät­hinna (retina). – Den som ser bilder (som kan vara rörliga) som visas med näthinneprojektion ser bilderna hängande i luften fram­för sig, men ingen annan ser dem. Bilderna har ingen materiell existens, utan är så kallade virtuella bilder. Man talar på engelska därför om virtual retinal display. Det finns ett fåtal kommersi­ella pro­­dukter för näthinneprojektion (se Wikipedia). Tekniken kan an­­vändas i så kallade interaktiva glas­­ögon. – På engelska: retinal projection. – Läs också om air casting.

[bildskärmar] [glasögon] [ändrad 16 september 2022]

Retina

Retina display – varumärke för bildskärmen i Apples iPhone, version 4 och senare. Finns också på Macbook Pro och iPad Mini. – Retina display har så hög upplösning, 326 bildpunkter (pixel) per tum, att det mänskliga ögat på normalt avstånd, enligt Apples marknadsföring, inte kan urskilja de enskilda bildpunkterna. – Retina är detsamma som näthinnan, det lager av celler på ögats bakre insida som uppfattar ljus. – Apples Retina display, Retinaskärm, ska inte förväxlas med retinal display – se näthinneprojektion.

[bildskärmar] [ändrad 21 november 2018]

LulzSec

Lulz Security – en anonym hackar‑grupp som i juni 2011 begick dataintrång mot amerikanska senaten och mot kända före­tag och organisationer. Kallade sig också för the Lulz Boat. – LulzSec meddelade i slutet av juni 2011 genom Twitter att gruppen hade upplösts. Men i mars 2012 slog FBI till mot medlemmar av LulzSec, och fem personer åtalades för stämpling till brott. Det uppgavs då att en ledande person inom LulzSec, Hector Monsegur, känd som Sabu, hade tjallat på de andra sedan sommaren 2011 (se artikel i Motherboard). Enligt USA:s justitiedepartements uppgifter i åtalet mot Julian Assange samarbetade Monsegur med FBI år 2012 (se pressmeddelande). – I maj 2013 dömdes fyra medlemmar av LulzSec i Storbritan­nien till fängelsestraff. – Se också Operation AntiSec. – Mer i Wikipedia.

[dataintrång] [hackare] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 25 juni 2020]

Liberty Alliance

en avvecklad organisation som fastställde regler för samordnad identitetshantering för så kallade web services. – Tanken var att en användare bara skulle behöva logga in en gång under ett arbetspass, även om hon under det passet använder webbaserade tjänster från flera olika organisationer. – Liberty Alliance grundades 2001 som ett alternativ till Microsofts sedan dess nerlagda Dotnet My Services. De flesta större data- och telekomföretagen var med i Liberty Alliance. – Organisa­tionen avvecklades 2009, och er­sattes då av Kantara Initiative. – Liberty Alliances webbplats finns kvar vilande på projectliberty.org.

[identitet] [nerlagt] [organisationer] [ändrad 9 juli 2017]

e-legitimation

  1. – elektronisk legi­tima­tion, e‑leg – elektronisk identitets­handling i form av ett program som signerar innehavarens handlingar på internet. Används för bank­ärenden på nätet, för Mina vårdkontakter och för många andra svenska nättjänster. Innehavaren aktiverar e‑legi­ti­ma­tionen med ett lösenord som är samma från gång till gång. – E‑leg­iti­ma­tioner kan gälla för:

    – Se också e‑stäm­pel och elektronisk signatur samt e-underskrift. – Läs mer i TNC:s ordlista Termi­no­logi för e‑legitimationer (länk) – Se också broschyren Juridisk vägledning för införande av e‑legitimation och e‑underskrifter och Myndigheten för digital förvaltning, DIGG:s sida: e‑legitimation.se;

  2. – varumärke för e‑legiti­ma­tion som tjänst från flera svenska myndig­­heter, banker och teleoperatörer. – Se bankid.com. – Se också BankID, DIGG, eIDAS (EU:s förordning om e‑legitimation) och Sweden Connect.

– Legitimation eller ID? – I strikt terminologi är en identitets­handling, till exempel ett ID‑kort, något som talar om vem du är. En legi­ti­mation intygar dessutom att du har en viss rättighet, behörighet eller egenskap: att du är anställd någonstans, att du har en viss befogenhet, att du är student eller pensionär. De två termerna blandas ofta ihop: en legitimation intygar ju också identitet. Man kan till exempel använda sitt körkort (en legi­ti­ma­tion) som ID‑kort. (Men inte omvänt. Ett ID‑kort gäller inte som körkort.) E‑legitimation är egentligen en elektronisk identitets-handling: själva poängen är ju att en e‑legitimation kan användas i många sammanhang. – Man kan också säga att skillnaden mellan legitimation och ID‑kort har blivit mindre viktig i många sammanhang, eftersom man direkt kan kolla ett ID-kort mot ett register och se vilken behörighet eller rättighet personen i fråga har. Polisen kan till exempel snabbt ta reda på ifall innehavaren av ett ID‑kort också har körkort.

– Helt apropå: legimitation.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [uttryck på e-] [ändrad 3 juni 2022]

Playbook

  1. taktikbok – bok eller pärm med råd om hur man hanterar olika situationer och problem. Ordet playbook kommer från idrotten, men används numera i företagsledning;
  2. –Blackberry Playbook – en nerlagd surfplatta från Black­berry. Till­känna­gavs i slutet av 2010 och släpptes till försälj­ning i början av 2011. Tillverkningen upphörde i slutet av 2014 på grund av låg efterfrågan. – Playbook var lite mindre än konkur­renter som iPad och hade ett eget operativ­system, Blackberry Tablet OS.

[nerlagt] [surfplattor] [ändrad 17 april 2023]

Bump

ett nerlagt system för överföring av information mellan smarta mobiler genom att man höll dem intill varandra. Det kunde bland annat användas för betalningar. (Det påminner om NFC.) – Före­taget Bump köptes i september 2013 av Google. I januari 2014 avveck­lade Google både varumärket och produkt­erna (länk). (Webbplatsen bu.mp finns kvar, men underhålls inte.)

[kontaktlöst] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]