(ACE) – en dator som konstruerades 1946 av Alan Turing†. – En förenklad version av Turings konstruktion, Pilot Model ACE, var klar 1950. Den var då världens snabbaste dator med en klockfrekvens på en megahertz. Flera andra 1950‑talsdatorer byggdes med ACE som förebild, bland annat Deuce†, som tillverkades i 31 exemplar 1955—1963. – Se Wikipedia.
[historiska datorer] [24 maj 2022]
Electronic discrete variable automatic computer – en amerikansk dator, byggd 1946—1951. Den var i drift till 1961. – Edvac byggdes enligt John von Neumanns† principer av bland andra von Neumann själv, J Presper Eckert† och John Mauchly† (se också ENIAC†). – Mer i Wikipedia.
[förkortningar på E] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 30 maj 2017]
Dick Tracy watch – seriefiguren Dick Tracys armbandsur, som från 1946 hade inbyggd kommunikationsradio och, från 1964, även kommunikations‑tv. Några sådana armbandsur har inte existerat, men de kan ha inspirerat utvecklingen av smarta klockor. – Se Wikipedia.
[kuriosa] [smarta klockor] [ändrad 20 mars 2018]
(1946) – amerikansk uppfinnare, företagare och tidningsman. – Under sin tid på PARC utvecklade han tillsammans med David Boggs†, ethernet, patenterat 1975. För att marknadsföra ethernet grundade Bob Metcalfe 1979 företaget 3Com, 2010 uppköpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. (Numera ingår 3Com i Hewlett Packard Enterprise.) – Metcalfe utmanövrerades ur 3Coms företagsledning i början av 1990‑talet. – Metcalfe, som hade undervisat i journalistik på 1960‑talet, var 1991—1995 vd för tidningen InfoWorld (som ges ut av IDG). Där skrev han den bitska krönikan From the ether. Den upphörde i oktober 2000. Sedan dess har han intresserat sig för genforskning och ägnat sig åt innovationskapital i bolaget Polaris (länk). Bob Metcalfe fick 1996 EFF:s utmärkelse Pioneer Award (se länk). Han har också fått Turingpriset för 2022 – se awards.acm.org…. – Se också Metcalfes lag.
[bob metcalfe] [personer] [ändrad 23 februari 2023]
Eckert-Mauchly Computer Corporation – ett av de allra första datorföretagen, grundat 1946. Numera del av Unisys. – Företaget grundades av J Presper Eckert† och John Mauchly†, först under namnet Electronic control company. Företaget utvecklade datorn Univac, som såldes till amerikanska krigsmakten i 46 exemplar. Eckert-Mauchly är också känt för att Grace Hopper† var företagets chefsmatematiker. – 1950 sålde Eckert och Mauchly sitt företag till Rand Corporation, som döpte om det till Univac. Mauchly slutade då, men Eckert stannade kvar som chef. Univac ingår numera i Unisys.
[företag] [it-historia] [uppköpt] [ändrad 27 november 2012]
- – etta eller nolla – den minsta enheten i binärt kodad information. – När man talar om mängder av data heter det en bit, flera bit – ”60 gigabit per sekund”. Talar man om enstaka ettor och nollor kan man kalla dem för bitar, som i 32-bitarssystem. – Om du förkortar, skriv kbit för kilobit, Mbit för megabit och så vidare. (Mer under B (byte). – Åtta bit (eller bitar) blir en byte, uttalas ”bajt”. – Ordet: Bit lär vara en förkortning för binary digit. Ordet bit myntades 1946 av den framstående statistikern John Tukey (1915—2000, se länk);
- – se .bit (pseudotoppdomän).
[data] [datalagring] [domäner] [personlig integritet] [ändrad 10 oktober 2021]
en av de allra första datorerna. Den utvecklades av Howard Aiken† i samarbete med bland annat Grace Hopper†. Mark I byggdes i USA under andra världskriget, men visades upp först 1946. Den har gett namn åt Harvardarkitekturen. – Mark I vägde fem ton och behövde fyra sekunder för att göra en multiplikation. Det var en elektromekanisk maskin med hålremsor och reläer, och den kunde bara bearbeta tal i den ordning som de matades in. – Mark I räknades länge, i konkurrens med Eniac†, som den första datorn. Men numera räknas den tyska Z3 från 1941, konstruerad av Konrad Zuse†, som den första datorn. Arbetsnamnet på Mark I var ASCC, Automatic sequence controlled calculator, och den var också känd som Harvard Mark I. – Det fanns också en Manchester Mark I†.
[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 4 mars 2021]
(Harvard architecture) – en tidig princip för datorkonstruktion, karakteriserad av separata minnen för program och data. – Harvardarkitekturen användes bland annat 1946 i datorn Mark I† på Harvard, men den slogs snart ut av von Neumann‑arkitekturen. Harvardarkitekturen hade vissa fördelar, till exempel att processorn kunde läsa in instruktioner och data samtidigt. I en del nyare datorer tillämpas en blandning av von Neumann- och Harvardarkitekturerna. – Mer i Wikipedia.
[datorns konstruktion] [it-historia] [ändrad 22 december 2018]