smart damm

smart dust – annat ord för trådlösa sensornätverk. De enskilda sensorerna kallas för motes, dammkorn. – Benämningen smart dust kommer från ett forsknings­projekt på Berkeley, avslutat 2001 (länk, även bevarad på Internet Archive, länk), som bland annat utvecklade ett speciellt operativsystem, TinyOS för trådlösa sensor­nätverk. Resultaten från projektet har kommersi­ali­serats av företaget Dust Inc, senare Dust Networks, numera del av Linear (länk).

[forskning] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 7 maj 2017]

TinyOS

ett operativsystem för sensorer i trådlösa sensornätverk – så kallade motes. – TinyOS sparar ström genom att gå på tomgång 99 procent av tiden: all databehandling och kommunikation görs under några milli­sekunder varje sekund. Det utvecklades i projektet Smart Dust. – Läs mer på engelska här (från 2012) och se tinyos.net (arkiverad). Kod till TinyOS finns på GitHub, se denna länk. – Jämför med Contiki.

[operativsystem] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]

trådlöst sensornätverk

sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.

[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]

Aronsson, Lars

svensk datorkonsult i Linköping, känd för projekt som litteratur­banken Projekt Rune­berg och för att ha startat wiki­pedin Susning†. Han är nu­mera aktiv i stiftelsen Wiki­media. – Lars Aronsson tog tidigt upp idén om trådlösa nät­verk för privat­användare genom att driva det numera ner­lagda diskussions­forumet Elektrosmog. – Intervju i Computer Sweden (från 2003) – se denna länk. – Se också aronsson.se (inte tillgänglig sedan oktober 2015).

[lars aronsson] [personer] [webbuppslagsverk] [ändrad 16 september 2019]

orphan

– (föräldralöst barn, föräldralös, även: herrelös eller övergiven) –

  1. – i typografi: se horunge (ensamrad);
  2. – i upphovsrätt: se herrelöst verk;
  3. orphan page, se föräldralös sida;
  4. – kvarlämnad fil eller mapp i ett data­­system, tillhörande en användare som har tagits bort från systemet (orphaned files, orphaned folders);
  5. orphaned folder – föräldralös mapp – en mapp som tidigare har legat i en annan mapp (parent folder), men den mappen har tagits bort. Adressen till mappen i filkatalogen går därför till ett ställe som inte längre finns. (Men själva mappen finns kvar);
  6. orphan account, orphaned accountövergivet konto, föräldralöst konto – konto som tillhör någon som inte längre är anställd. Det bör alltså raderas.

[filer] [it-säkerhet] [typografi][upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 7 december 2017]

FoxyProxy

Foxyproxys märke. En räv (bara huvudet) som blinkar med ena ögat. Under den texten FOXYPROXY.ett hjälpmedel som kan hämta censurerade och blockerade webb­sidor. – Foxy­­Proxy utvecklades som tillägg till webbläsaren Firefox. Det ingår i PirateBrowser, som bygger på Firefox. Det finns också versioner för Internet Ex­plorer och Chrome. – FoxyProxy kring­­går censur och blockeringar av webbsidor genom att ladda ner dem från proxyservrar. Servrarna innehåller kopior av webbsidor. Proxyservrar med webbsidor kan tillhandahållas av webbsidornas ägare för att minska belast­ningen på den egentliga webbservern, eller av andra aktörer för att ge tillgång till sidorna. Den som använder Foxy­Proxy har tillgång till en lista med proxyservrar som tillfrågas om sidor i stället för användarens internet­operatör, eller när en sida inte är åtkomlig via internetoperatören. FoxyProxy har också information om vilka proxyservrar som är lämpliga när man efter­frågar olika webb­sidor. Regler styr vilken proxy som väljs. Ob­ser­vera att FoxyProxy inte garan­terar anonym surfning. – Se getfoxyproxy.org.

[kringgå censur] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

PirateBrowser

en webbläsare som är utvecklad för att kunna visa blockerade webbsidor. – Pirate­Browser lanserades i augusti 2013 av Pirate Bay. Den bygger på Firefox. – För att komma förbi censur och blockeringar av webbsidor används FoxyProxy. PirateBrowser använder nätverket Tor för att göra allt som överförs krypterat och ospårbart. – PirateBrowser kan laddas ner från techspot.com/downloads…. – Jämför med Onion Browser och Tor Browser.

[kringgå censur] [kryptering] [skyddad kommunikation] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]

fragmentering

  1. – uppdelning av filer på en hårddisk i småbitar, utspridda över disken. – Fragmentering uppstår lätt när filer ändras i efterhand: ändringar och tillägg kan inte infogas på rätt plats i originalfilen (även om det blir rätt på bildskärmen), utan de läggs på andra ställen på hårddisken tillsammans med hänvisningar. Så småningom kan hårddisken börja likna ett lapptäcke, och då blir den långsam. För att läsa en enda fil måste läshuvudet hoppa mellan olika platser på disken. Man kan då inte heller utnyttja utrymmet fullt ut. Lösningen heter defragmentering;
  2. – i internetkommunikation: uppdelning av ett paket i mindre delar;
  3. – om program med öppen källkod: att ett från början enhetligt system som Android utvecklas i olika riktning av olika företag (se förgrening) så att de olika utförandena inte längre passar ihop;
  4. – det att flera versioner av operativsystem och program används samtidigt. Mobile device fragmentation gäller mobiltelefoner, där detta är ett problem eftersom till exempel säkerhetsuppdateringar kanske inte fungerar på alla versioner av telefonerna och deras operativsystem;
  5. – alternativ stavning: fragmentisering. Med den stavningen används ordet ofta om uppsplittring av information i mänskligt perspektiv: det kommer allt mer information i allt snabbare takt; resultatet blir att man bara tar till sig fragment.

Fragmentering är den vanligaste stavningen. Fragmentisera står i Svenska Akademiens ordlista med fragmentera som ordförklaring (länk).

[datalagring] [filer] [internet] [operativsystem] [öppen källkod] [ändrad 10 maj 2021]