Ord och uttryck i it-branschen
en skoldator från projektet One laptop per child (OLPC – ”hundradollarsdatorn”). – XO‑4 Touch har pekskärm med teknik från Neonode, men är i övrigt samma dator som XO‑4. Till det yttre liknar den XO‑1. Den började säljas under 2013. (Modellerna XO‑2 och den långt komna XO‑3 kom aldrig i produktion.) – Mer om XO‑4 Touch på OLPC:s webbsidor (länk).
[it-resurser för barn] [lågprisprodukter] [one laptop per child] [pek] [skoldatorer] [undervisning] [ändrad 23 juni 2017]
det grafiska användargränssnittet i den så kallade 100‑dollarsdatorn, XO‑1, avsedd för skolbarn i fattiga länder. (Se One laptop per child.) Det är en variant av det vanliga grafiska användargränssnittet med fönster och ikoner, anpassat för barn. Det är också gjort för arbete i grupp genom datorns inbyggda trådlösa nätverk. Datorer som är i närheten av varandra fungerar automatiskt som ett system. Det bakomliggande operativsystemet är Linux (Fedora). – Läs mer på projektets webbsidor. – Se också Sugar Labs (wiki.sugarlabs.org).
[barn] [grafiskt användargränssnitt] [linuxdistributioner] [olpc] [ändrad 11 september 2019]
ett operativsystem för persondatorer, obesläktat med Unix och Linux. – Eftersom RISC OS tar lite plats och är enkelt har det anpassats för miniatyrdatorn Raspberry Pi (som dock oftast kör operativsystemet Raspbian). – RISC OS utvecklades av det brittiska företaget Castle Technology som 2018 köptes av RISC OS Open (länk), som redan tidigare hade förvaltat koden. RISC OS bygger på det operativsystem som på 1980‑talet utvecklades av Acorn för BBC:s persondator BBC Micro. – Versionen för Raspberry Pi kan laddas ner här.
[enkortsdatorer] [operativsystem] [ändrad 8 augusti 2022]
en läsplatta från den amerikanska bokhandelskedjan Barnes and Noble. – Nook lanserades i oktober 2009. Den har trådlös anslutning till internet, bildskärm med elektroniskt papper, och ger användaren möjlighet att ”låna ut” böcker till andra användare i 20 dagar. – Nook Color släpptes i november 2011 och har operativsystemet Android. I maj 2012 beslöt Barnes and Noble att lägga Nook‑verksamheten i ett nytt dotterbolag, Nook Media LLC. Microsoft finansierar Nook Media med 17,6 procent av kapitalet. – I juli 2012 kom Nook i en version som tillägg till webbläsare. – Nook ska inte förväxlas med den nerlagda läsplattan Que†, som skulle säljas i samarbete med Barnes and Noble från 2010. – Se barnesandnoble.com/nook.
[läsplattor] [ändrad 17 november 2018]
en läsplatta som såldes 2009—2010. Tillverkaren, engelska Interead, lades ner i mitten av 2010.
[läsplattor] [nerlagt] [ändrad 4 december 2012]
serverdelen av HCL Notes (tidigare IBM Notes). – Domino lanserades 1996 som en ren webbserver för Notes. Den konverterade Notesdokument till HTML. Numera är alla servrar för Notes webbanpassade, och går under namnet Domino. Indiska HCL (hcltech.com) köpte 2019 Notes och Domino från IBM. – Läs också om Verse. – Se HCL:s webbsidor.
[servrar] [webbpublicering] [ändrad 8 augusti 2019]
avvecklat varumärke för smarta mobiler och surfplattor från Google. Det användes fram till den 4 oktober 2016, då det ersattes av varumärket Pixel. – Telefonerna kallades ibland för Google Phone, men det var inget varumärke. De hade operativsystemet Android, och kunde ses som förebilder för andra tillverkare som använder Android i sina produkter. – Nexus / Pixel‑enheterna tillverkas av andra företag, oftast HTC, enligt Googles specifikationer. – Den första mobiltelefonen med namnet Nexus var Nexus One† från 2010. Den följdes av Nexus S, Nexus 4, Nexus 5 och Nexus 6. Den första surfplattan med namnet Nexus var Nexus 7 från 2012, samma år följd av Nexus 10. Nexus Q var en kortlivad spelare för strömmande medier. Den såldes några månader 2012 i USA, och drogs sedan in. Men 2015 kom Google Nexus Player†. – Se google.com/nexus. – Namnet: Nexus är latin för sammanknytning, förbindelse. Men det är också varumärke för en serie androider i Philip K Dicks roman Androidens drömmar (Do androids dream of electric sheep – underlag för filmen Blade runner) från 1968. – Google ägde 2011—2014 också Motorola Mobility, som utvecklade mobiltelefonen Moto X.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [surfplattor] [ändrad 9 juni 2020]
en avvecklad digital musikspelare, utvecklad på initiativ av Neil Young som alternativ till MP3-spelare. – Målet var att musiken skulle låta som om den var inspelad och uppspelad analogt, som vinylskivor. – Pono, som visades upp våren 2014 och började säljas 2015, använde filformatet FLAC och hade elektronik som var konstruerad av den legendariska hi‑fi‑konstruktören Charles Hansen (1956–2017) för att ljudet skulle låta så likt analoga inspelningar som möjligt. Från början ville Neil Young ha analoga inspelningar, men det visade sig vara omöjligt i praktiken. – Pono var också en tjänst för nerladdning av musik. – I april 2017 sa Neil Young att satsningen på Pono i praktiken var död, och att orsaken var att skivbolagen tog för mycket betalt för musikfilerna (se denna länk). Den tjänst som skötte Ponos musikaffär, Omnitone, köptes av Apple, som sedan la ner den. De som har köpt en Ponospelare (de kan fortfarande finnas att köpa) har sedan dess ingen möjlighet att ladda ner musik från nätet, men de kan göra det från CD‑spelare och andra källor. – Se ponomusic.com (stängd sedan februari 2019). – Pono hette först Puretone. Pono är hawaiianska för rättsinnad.
[mediespelare] [musik] [nerlagt] [ändrad 7 maj 2022]
en version av den indiska lågprisdatorn Simputer† för den kommersiella marknaden.
[datorer] [lågprisprodukter] [nerlagt] [ändrad 17 april 2017]
en surfplatta som skulle säljas i Indien till studenter till lågt pris. – Aakash lanserades 2012, och såldes först för ungefär 350 kronor till studerande, men målet sades vara att få ner priset till ungefär 250 kronor. Tillverkare var det brittisk‑kanadensiska företaget Datawind. På ett tidigt stadium uppstod problem med tillverkningsvolym, att hålla det utlovade priset och att klara de utlovade specifikationerna. Det är oklart om några Aakash‑surfplattor har levererats efter 2012. – Aakash hade Android som operativsystem. Aakash, som är hindi för himmel, kallades först för Sakshat. Det var en fortsättning på den indiska satsning på lågprisdatorer som började med Simputer†. – Se ubislate.co.uk (senast uppdaterad 2014).
[inaktuellt] [lågprisprodukter] [surfplattor] [ändrad 28 juli 2020]