en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin föregångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.
en legendarisk tillverkare av spelkonsoler och persondatorer, nerlagd 1996. Numera namnet på ett franskägt företag (atari.com) som utvecklar och säljer datorspel och som 2021 lanserade spelkonsolen Atari VCS (atarivcs.com). – Det ursprungliga Atari grundades 1972, och var det första företag som sålde datorspel som kommersiell produkt. Atari började 1976 sälja en spelkonsol som kopplades till en tv. Samma år köptes Atari av Warner Communications (numera WarnerMedia). 1980 började Atari sälja persondatorer eget operativsystem. 1984 sålde Warner persondator- och spelkonsolverksamheten under namnet Atari Corporation till Jack Tramiel†. Datorspelen låg kvar i ett annat företag, Atari Games. – Atari Corporation utvecklade persondatorer och spelkonsoler, bland annat den handhållna datorn Atari Portfolio, känd från filmen Terminator 2(länk), men kunde inte konkurrera med Windows‑plattformen och med produkter från andra spelkonsoltillverkare som Nintendo. Verksamheten upphörde 1996, och företaget såldes sedan flera gånger. Ett dotterbolag till det franska företaget Infogrames köpte företaget 2003 och bytte sedan namn till Atari Inc. Företaget utvecklar och säljer datorspel. – Atari Inc begärde företagsrekonstruktion(chapter 11) i januari 2013, men har rekonstruerats. Efter flera års ansträngningar lanserade Atari Inc i juni 2021 spelkonsolen Atari VCS, som kan köra gamla Atari-spel, men också nya datorspel för Windows. – Atari Games bytte namn till Midway Games West, numera del av Warner. – En video om Ataris historia finns på YouTube, klicka här. – Mer Atarinostalgi på Internet Archive. – Ljudgeneratorn Atari punk console har inget med Atari att göra, förutom namnet. – IDG:s artiklar om Atari: länk.
ofta bara: bärbar – en bärbar, min bärbara – komplett dator i bärbart format utan lösa delar. – Vanligtvis har den en platt bildskärm i ett fällbart lock som kan vikas ner över tangentbordet. I stället för mus har de numera oftast en styrplatta. Ett inbyggt laddbart batteri ingår. – De engelska orden portable computer, laptop, notebook och subnotebook syftar ursprungligen på olika utföranden med olika vikt och anslutningsmöjligheter, men de kan alla översättas alla med bärbar dator eller bara bärbar(”har du med din bärbara?”). – Bärbara datorer är gjorda för att kunna ersätta stationära datorer: de har samma operativsystem (Windows, Mac eller Linux), och kör samma program som sina stationära motsvarigheter. De är också gjorda för samma arbetsställning: man sitter, och skriver med båda händerna. (Jämför med handdator och minibärbar.) – Alan Kay ritade 1972 den första bärbara datorn, Dynabook. Den liknade mest en surfplatta. Före honom hade Ted Nelson skissat på bärbara datorer som liknade kroppsburna datorer. Andra historiska varianter var Osborne 1†, som ibland kallades för ”släpbar” i stället för bärbar, och den behändiga Tandy TRS‑80 model 100†. – Den första bärbara datorn av modern typ med bildskärmen i ett fällbart lock formgavs 1979 av Bill Moggridge†.
(1943—2012) – engelsk formgivare som 1979 formgav den första bärbara datorn av modern typ. Alltså en dator med ett lock som hade inbyggd bildskärm och som kunde fällas ner över tangentbordet när datorn inte användes. (Så kallad clamshell design.) Datorn hette GRiD Compass (mer på denna länk – arkiverad), och såldes från 1982 och några år därefter, huvudsakligen till amerikanska staten. Den var dyr och specialkonstruerad för att tåla svåra påfrestningar. Den användes bland annat i rymdskytteln. – Designen med bildskärmen i ett fällbart lock patenterades av tillverkaren GRiD Systems som i många år, liksom Tandy† som köpte GRiD 1988, tjänade pengar på att sälja licenser på konstruktionen till andra datortillverkare. Efter att ha formgett den bärbara datorn ägnade Bill Moggridge en stod del av sin tid åt frågan om interaktion mellan människa och dator. Han fick flera utmärkelser. – Moggridge skrev bland annat böckerna Designing interactions(länk) och Designing media(länk).
ett svenskt företag, känt för utvecklingen av skoldatorn Compis† på 1980‑talet. Telenova var då helägt av Televerket, nuvarande Telia. Telenova avknoppades senare och ägnade sig åt att sälja kommunikationssystem. Sedan 2009 ingår Telenova i DGC, numera Iver(iver.com).
en populär hemdator på 1980- och 1990‑talen. – Amiga hade en för sin tid avancerad konstruktion med goda möjligheter att hantera bild och ljud. Den konkurrerade närmast med Apple och Atari, men slogs ut. Amiga blev aldrig mer än en hobbydator, utom under en tid i Tyskland där den också användes på företag. – Amiga såldes av företaget Commodore, som 1984 hade köpt det företag, Hi-Toro, som hade utvecklat datorn (då under namnet Lorraine). Den första Amigadatorn kom 1985, den sista 1996. Då hade Commodore gått i konkurs. – Amiga hade ett eget operativsystem, AmigaOS, som numera utvecklas av Hyperion(länk), se amigaos.net. Varumärket Amiga har, sedan Commodore gick i konkurs, varit omstritt och har använts av flera företag. Datorer som kan köra AmigaOS tillverkas, eller har tillverkats, av flera företag. Det finns också företag som tillverkar moderkort för AmigaOS. Det italienska företaget Cloanto marknadsför Amiga‑emulatorer för Windows(amigaforever.com). 2022 kom A500 Mini, en liten kopia av Amiga, avsedd att anslutas till en tv. Den kommer med 25 klassiska spel för Amiga – se retrogames.biz…. – Namnet:Amiga är spanska och portugisiska för väninna. Commodore valde namnet för att företaget ville ha ett namn som kom före Apple och Atari i bokstavsordning. – Svenska användarföreningen för Amiga, Safir, finns på safir.amigaos.se. – BokenGeneration 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville (se generation500.com) av Jimmy Wilhelmsson (se spelpappan.se) kom ut 2017. – IDG:s artiklar om Amiga, se denna länk.
– en surfplatta från Microsoft, först uppvisad i juni 2012. – Surface är i själva verket en kombination av surfplatta och ultralätt dator (en hybriddator), eftersom den har ett tangentbord som är inbyggt i skyddslocket. – Surface tillverkas av Microsoft i egen regi och säljs med Microsofts varumärke. Den första Surface och Surface 2 hade operativsystemet Windows RT† och Arm‑processor, men Surface 3 har Intelprocessor och kör Windows 10. Den kan bara köra program från Microsofts programbutik på nätet, Windows Store. Den dyrare versionen, Surface Pro, har Intelprocessor, och på den kan man installera alla Windows-program. – Surface Hub är en jättelik surfplatta på 84 tum (alltså med en diagonal på 210 centimeter), avsedd för gruppmöten och videokonferenser. Den visades upp i januari 2015 (länk).
varumärke för ett slags stationär dator med operativsystemet Chrome OS. Sådana tillverkas av flera företag och säljs utan bildskärm, tangentbord och mus. – Se Googles webbsidor (en bit ner). – Se också Chromebook.
ett ord som ingår i namnet på många bärbara datorer. – Det var Alan Kay med sin prototyp för en bärbar dator, Dynabook från 1972, som började använda book som beteckning på bärbara datorer. Han ville använda bärbara datorer som läromedel i skolan, därav namnet. Numera är det vanligt att bärbara datorer heter något på -book. Däremot används ordet book inte fristående som beteckning på bärbara datorer. – Läsplattor heter också ibland något på -book. (Namnet Facebook har en annan förklaring.) – Se också e‑bok.
den term som Datatermgruppen(se denna länk) rekommenderar för centralenheten – den del av en stationär persondator (alltså inte en bärbar dator) som innehåller processorn, arbetsminnet och hårddisken / SSD:n (till skillnad från bildskärm, tangentbord och mus). Ofta räcker det med att kalla det för ”datorn”. Om man menar en tom låda med plats för en dators komponenter kallas den för chassi eller apparatlåda. Centralenheten kallas ibland oegentligt för CPU:n.
