(cybersquatting) – registrering av känt företags namn (rättstavat) som domän på internet innan företaget själv har registrerat namnet. Även kända personers och institutioners namn kan utsättas för domänrofferi. Kallas också för namnnapping (namenapping). – Domänrofferi förekom främst i webbens barndom. Det gjordes av personer som hoppades att företaget sedan skulle lösa in domänen för dyra pengar. Det tog några år för rättsväsendet i olika länder att avgöra om domänrofferi skulle räknas som brott. Men både i USA och i Storbritannien har domänroffare ålagts att lämna ifrån sig rätten till domäner till företag, och dessutom dömts till böter. Domänrofferi är inte samma sak som registrering av bluffdomäner: syftet är inte att lura besökare, utan att sälja domänen för ett högt pris. – I USA finns sedan 1999 en lag mot domänrofferi, Anti‑cybersquatting consumer protection act (länk). – FN‑organet WIPO har huvudansvaret för att motarbeta domänrofferi. – I Sverige finns alternativt tvistlösningsförfarande och möjlighet att gå till domstol. – Det engelska uttrycket cybersquatting kommer av cyber och squatting, se squatter. – Läs också om fulregistrering, stavfelsockupanter och squammer samt vad Datatermgruppen skriver (länk).
[domäner] [it-relaterad brottslighet] [juridiska lagar] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2019]
sedan 2015 namn på en grupp operativsystem från Microsoft, avsedda att användas som inbyggda system, till exempel i hemelektronik och sakernas internet. I slutet av 2011 kom efterföljaren, Windows 11 IoT Enterprise (docs.microsoft.com…). – Windows 10 IoT är ett utförande av Windows 10. Det är en efterföljare till Windows Embedded, som i sin tur var en vidareutveckling av Windows CE, en version av Windows för handhållna datorer, konsumentelektronik och inbyggda system. Det var avsett för företag som ville utveckla egna system för särskilda ändamål. Windows CE kom 1996. Namnet ändrades 2007 till Windows Embedded CE, sedan till Windows embedded compact. Förkortningen CE lär från början ha stått för consumer electronics, men det blev sedan en pseudoförkortning. Det började som ett projekt med namnet Pegasus. Det var då inte en bantad version av Windows, utan ett särskilt operativsystem – Läs mer på Microsofts webbsidor.
[inbyggda system] [sakernas internet] [windows] [ändrad 15 maj 2018]
en avvecklad sökmotor från Microsoft, sedan 2009 ersatt av Bing. – Startade 1998 som MSN Search med teknik från Inktomi. Microsoft utvecklade sedan en egen sökmotorteknik som togs i drift i början av 2005. I september 2006 bytte tjänsten namn till Windows Live Search, sedan bara Live Search. 2009 avvecklades tjänsten när Bing lanserades.
[nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 23 maj 2018]
(instant message, på engelska förkortat IM, på svenska också: direktpost, direktmeddelande eller snabbpost) – elektroniskt meddelande mellan personer som samtidigt är anslutna till internet. Det liknar e‑post, men det finns två skillnader:
- – snabbmeddelanden har annan form på adresserna: normalt bara ett användarnamn utan snabel‑a (@) och utan efterföljande domän;
- – kommunikationen går snabbare eftersom meddelandena praktiskt taget omedelbart visas på mottagarens bildskärm i ett särskilt program.
– Ett sätt att förstå skillnaden mellan e‑post och direktmeddelanden är att jämföra med telefon. E‑post är som att kommunicera genom att båda lämnar meddelanden på varandras telefonsvarare. Snabbmeddelanden är som snabbtelefon. – Tekniken är nära besläktad med chatt och internettelefoni. Snabbmeddelanden förmedlas vanligen genom gratistjänster på internet. Det är en närvarobaserad tjänst. Användaren måste skaffa ett klientprogram och registrera ett användarnamn. – Den första snabbmeddelandetjänsten var ICQ, men liknande möjligheter fanns tidigare i Internet relay chat och Bitnet relay chat. ICQ har fått efterföljare som America Onlines (numera Aol:s) AIM†, Microsofts Messenger, Yahoos Messenger och Google Talk†. Ett fritt alternativ är Jabber som också används i Google Talk. – Tekniken har också anpassats för användning inom företag i slutna nät.
[meddelanden] [ändrad 16 augusti 2017]
avvecklad tjänst för chatt, röstsamtal, videosamtal och snabbmeddelanden, knutet till Gmail. Det lanserades 2005, stöd för klienten upphörde 2015 och tjänsten lades definitivt ner 2017. Funktionerna ingår numera i Google Hangouts. – Jämför med Google Voice.
[meddelanden] [nerlagt] [telefoni] [ändrad 16 augusti 2017]
- – nerlagd tjänst för snabbmeddelanden (instant messaging) från Microsoft. Startades 1999 och ersattes 2013, utom i Kina, av Skype (som tillhör Microsoft). – Messenger har under åren haft olika namn: MSN Messenger Service, DotNet Messenger Service och Windows Live Messenger Service. Klientprogrammen har haft namn som MSN Messenger och Windows Live Messenger. Det har också funnits klientprogram från andra företag. – I slutet av 2014 lades Messenger ner även i Kina. – På 1990‑talet fanns det en meddelandetjänst i Windows NT† med namnet Messenger. Det var ett helt annat program, avsett för meddelanden inom arbetsgrupper;
- – Yahoo! Messenger – Yahoos nerlagda tjänst för snabbmeddelanden. Den lanserades 1998 och stängdes 2018;
- – Facebook Messenger – snabbmeddelandetjänst från Facebook. Finns som app till smarta mobiler. Med appen kan Facebookanvändare skicka meddelanden till varandra utan att behöva logga in på Facebooks webbsidor;
- – se Tor Messenger†.
[meddelanden] [nerlagt] [ändrad 12 november 2018]
man-in-the-browser attack – manipulering av webbaserad kommunikation genom ett insmusslat program i webbläsaren. – Man‑in‑the‑browser‑attacker är en variant på man‑i‑mitten‑attack. – En trojansk häst infekterar webbläsaren och påverkar till exempel kommunikation mellan användaren och dennes bank så att de belopp och kontonummer som användaren matar in ersätts av andra värden på vägen till banken. Detta kan förebyggas genom returkommunikation genom en annan kanal än webben, till exempel genom att banken skickar kontrollsiffror till kundens mobiltelefon. – Mer i Wikipedia.
[attacker] [webbläsare] [ändrad 12 september 2021]
uppgifter som namn och adress som man ofta behöver ange i formulär på webben. Sådana uppgifter kan man i många webbläsare mata in (under inställningarna) och spara en gång för alla. Sedan fylls de i automatiskt vid behov. – På engelska: form data. – Jämför med autoförslag (auto‑completion).
[informationsinsamling] [webben] [ändrad 4 februari 2019]
lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kaklagen bygger på ett EU‑direktiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på många webbsidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacy‑förordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webbsidor (länk). – Kaklagen ingick i propositionen Bättre regler för elektroniska kommunikationer, klicka här.
[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 21 augusti 2020]