(PENG-modellen, även: PENG-metoden) – ”Prioritera enligt nyttogrunder” eller ”Prioritering enligt nyttogrunder” – en metod för att utvärdera nyttan av existerande och planerade åtgärder inom ett företag eller en myndighet. Metoden beräknar ett värde i kronor och ören för nyttan av en åtgärd, till exempel inköp av ny teknisk utrustning. Det värdet kan sedan sättas mot kostnaden för åtgärden. PENG‑metoden utvecklades på 1990‑talet av Lars‑Erik Dahlgren, Göran Lundgren och Lars Stigberg. – Se peng.se (nere sedan oktober 2019).
[företag och ekonomi] [förkortningar på P] [ändrad 4 november 2019]
- – (push technology) – beteckning på system som skickar information till registrerade mottagare utan att mottagaren behöver göra något. Det kan användas för e‑post, snabbmeddelanden, chatt, uppdateringar, blogginlägg och annan information. Motsatsen, pull, innebär att informationen inte skickas till mottagaren förrän mottagaren begär det, vanligen genom att klicka på en knapp eller länk. – Pull var fram till mitten av 1990‑talet praktiskt taget det enda som fanns, eftersom datanäten var för långsamma och för dyra för att man skulle skicka information utan att mottagarna hade bett om det. – Men pushteknik blev en viktig trend i slutet av 1990‑talet, se Pointcast† och Marimba†, fast det tappade snart fart. En anledning var att pushtrafik tog upp en stor del av företagens nätverk, vilket ledde till att många företag blockerade det. – På 2010‑talet fick pushteknik en renässans därför att de flesta användare då hade fått kraftfulla datorer och snabb internetanslutning. Pushteknik är därför inte längre en belastning på nätet. E‑post, andra meddelanden, aviseringar och programuppdateringar överförs automatiskt i många tjänster till användarens dator eller smarta mobil. – Se också pushmail;
- – PuSH, se Pubsubhubbub.
[bloggar] [datakommunikation] [förkortningar på P] [webbpublicering] [ändrad 22 oktober 2017]
Hewlett-Packards processor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbetsstationer och servrar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, utvecklad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard underhöll dem fram till 2013. – Namnet: PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)
[förkortningar på P] [nerlagt] [processorer] [ändrad 20 december 2019]
- –
PC Memory Card International Association – den 2009 nerlagda organisation som lade fast standarder för tillbehörskort för datorer. Sådana kort kallades först för PCMCIA-kort, senare för PC cards (PC-kort), se också ExpressCard. Verksamheten har övertagits av organisationen USB implementers forum;
- – ”people can’t master computer industry acronyms”.
[branschorganisationer] [förkortningar på P] [kort] [nerlagt] [ändrad 28 februari 2018]
(Programmed data processor) – en historisk serie minidatorer från Digital†. PDP‑1 lanserades 1960 och kostade då 120 000 dollar – att jämföra med en miljon dollar för en stordator. Mest framgångsrik blev PDP‑11 från 1970, som flitigt kopierades i dåvarande östblocket. Det fanns PDP‑modeller upp till PDP‑16 från 1972. PDP‑serien efterträddes 1977 av VAX†. Ett arv från PDP‑11 är Intels processorer, som länge byggde på instruktionsuppsättningen från PDP‑11.
[förkortningar på P] [it-historia] [minidatorer] [ändrad 10 oktober 2018]
ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webbsidor. – PHP‑koden läggs in i webbsidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webbsidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.
[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]
point-to-point protocol – protokoll för uppringd anslutning till internet. Nyare och bättre än SLIP. PPP specificeras i RFC 1961 (länk). – Se också PPPoE.
[förkortningar på P] [internet] [rfc] [ändrad 21 februari 2018]
point-to-point protocol (PPP) over ethernet – ett protokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.
[bredband] [förkortningar på P] [internet] [ändrad 21 februari 2018]