telefonjack – kontaktdon för telefon och fax. Även för DSL. Sitter i väggen eller på förlängningssladd. Ordet används även i överförd bemärkelse om andra kontaktdon. Ett jack är ett uttag, alltså en honkontakt. Hankontakten kallas för propp. Numera böjs ordet oftast så här: ett jack, det jacket, flera jack, de jacken. I äldre språkbruk hette det en jack, den jacken, flera jackar, de jackarna. (Detta kanske för att skilja telefonjack från [ett] jack – en fördjupning efter ett hugg.) – På engelska används ordet jack mest om hörlursuttag och liknande avsedda för en propp med enkelt stift.
en stereoskopisk anordning från Google. – Google Cardboard påminner om View‑Master†, som för övrigt har haft en liknande produkt, gjord i samarbete med Google. – Cardboard, som presenterades 2014, består av en enkel betraktningsanordning gjord av kartong och en smart mobil som placeras i kartongen. Med en app kan telefonen visa stereoskopiska bilder, alltså två bilder av samma motiv, tagna från två näraliggande punkter, visade sida vid sida. Kartonglådan gör att den ena bilden bara visas för vänster öga och den andra bara för höger öga, vilket skapar en illusion av djup i bilden. – Google Cardboard kan, till skillnad från den klassiska View‑Master, visa rörliga bilder. Den är ett slags 3d‑glasögon. – Se arvr.google.com/cardboard. – Jämför med Microsoft VR Kit.
– ett program för kopiering av hårddiskar. Ghost används främst för säkerhetskopiering, men också för överföring av hårddiskens hela innehåll från en dator till en annan. Programmet säljs av Broadcom, se här. – To ghost kan betyda att kopiera [en hårddisk];
– en sårbarhet som finns, eller har funnits, i många Linux‑distributioner. Sårbarheten gör det möjligt för en angripare att utnyttja buffertöverfyllning för att manipulera det angripna systemet. – Ghost ingår i den programkod från GNU som ingår i Linux. En rättelse hade publicerats redan innan möjligheten att utnyttja felet som sårbarhet upptäcktes, men den har inte nödvändigtvis införts överallt. – Sårbarheten upptäcktes i januari 2015 av säkerhetsföretaget Qualys(länk);
system för arkivering och backup av data på ett sätt som efterliknar lagring på magnetband, men som i själva verket sker på hårddiskar eller SSD. Anledningen till att systemet efterliknar lagring på band är att det finns it‑system har program och rutiner som är anpassade för det. Man kan gå över till hårddiskar utan att resten av it‑systemet märker något. Anledningen till att man går över till hårddiskar är dels att hårddiskar har blivit billiga, dels att de flesta operationer går mycket snabbare på hårddisk än med bandstation. – På engelska: virtual tape library, VTL.
– en liten, strömsnål processor från Intel, avsedd för mobila apparater och ultrakompakta bärbara datorer. Började säljas under 2008. – Atom gick först under arbetsnamnet Silverthorne. 2016 meddelade Intel att arbetet på två planerade framtida versioner av Atom (med arbetsnamnen SoFIA och Broxton) läggs ner. Det innebär att Intel gav upp försöket att få fotfäste på den mobila marknaden. Produktserien Atom utvecklas däremot fortfarande för datorer och annat. – Se Intels webbsidor (länk);
– ett format för webbflöden: ett alternativ till RSS. De flesta webbflöden finns både som RSS och som Atom. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om Pubsubhubbub;
den plats där en datamängd faktiskt finns. Alltså där de fysiska servrar eller andra lagringsmedier som förvarar datamängden finns. – Datahemvist har blivit en aktuell fråga med användningen av moln‑baserade tjänster. En organisation som använder molnbaserade tjänster vet kanske inte i vilket land dess data förvaras, eftersom en molntjänstoperatör kan ha servrar i flera länder och kan flytta data mellan servrar i olika länder. Problemet är att lagar om skydd av personuppgifter, kryptering, avlyssning av datatrafik och datalagring (betydelse 2) är olika i olika länder. Och det är lagen i det land där datamängden finns som gäller, inte lagen i operatörens eller kundens hemland. När det gäller skydd av personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning(GDPR) är det den personuppgiftsansvariga som ansvarar för behandlingen av personuppgifter, oavsett var detta sker. – På engelska: data residency. – Se också datasuveränitet.
anordning som imiterar handskriven text. – Sådana anordningar har funnits sedan 1940-talet, då de användes för att skriva namnteckningar i stora mängder. Vanligtvis används en rörlig penna (ett stift i en rörlig arm), som i en plotter. Datoriserade autopens kan skriva hela brev. Se till exempel Bond†.
– pennplotter – ett slags skrivare som skriver ut vektoriserade bilder med pennor monterade på rörliga armar. Konstruktionen gör att streck och kurvor kan ritas som obrutna linjer;
– bläckskrivare eller annan skrivare för stora pappersformat. Till exempel A3. Sådana skrivare kallas ofta för plottrar, men de bilder som de skriver ut är punktmönster. De är alltså inte plottrar i betydelsen pennplottrar;
– sjökortsplotter – speciell dator för visning av elektroniska sjökort med angivande av båtens kurs. (Här är plotter en sjöfartsterm som inte har något med skrivare att göra.)
inspelning (bränning) av ny information på CD eller DVD som har raderats efter att ha innehållit annan information. Det är möjligt på återskrivbara(rewritable)optiska diskar. Sådana diskar markeras med förkortningen -RW eller +RW.
tjänst där ett företag lagrar ett annat företags bandkopior. Alltså magnetband med arkiverade filer och dokument. – På engelska: tape vaulting. – Se också datamagasinering.
