Kategori: juridik

Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.

zero rating

om mobilabonnemang: avgiftsfri trafik till vissa webb­sidor, men inte till andra. – Abonnenten betalar för en viss mängd trafik, men besök till vissa webb­sidor räknas alltså inte in. Abonnenten kan därför göra obegränsat antal besök på dessa sidor utan att det dras från potten. Detta är möjligt efter överenskommelse mellan operatören och de aktuella webb­sidorna. Det kallas också för sponsored data. Abonnemangen kallas för zero-rating plans. – Zero rating har fått hård kritik i USA, eftersom det snedvrider konkurrensen. I samband med att myndig­heten FCC i februari 2015 tog ställning för nätneutralitet förklarade FCC att existe­rande avtal om zero rating ska få finnas kvar, men att nya sådana avtal kommer att hårdgranskas innan de eventuellt godkänns. – Telia började under 2016 erbjuda något som kallades för ”fri surf”: det innebar att trafik till och från sociala medier inte drogs från abonnentens pott, till skillnad från annan internettrafik. PTS ålade Telia att sluta med det (arkiverad länk), eftersom det strider mot nätneutraliteten. Telia överklagade beslutet, men i februari 2017 fastställde Förvaltningsrätten PTS beslut. Men Telia marknadsförde ”fri surf” fram till 2023 – se detta meddelande.

[internet] [juridik] [mobilt] [ändrad 18 mars 2023]

Random darknet shopper

ett konstprojekt där ett dator­program varje vecka fick bitcoin för 100 dollar för att slump­mässigt köpa något på nätet. – Programmet letade alltså reda på sajter som sålde saker och valde själv vad det skulle köpa. Det hade tillgång till de mer hemliga delarna av nätet, darknet. Oftast köpte programmet oskyldiga saker som jeans, men det köpte också ecstacytabletter och ett falskt ungerskt pass. Det aktualiserade frågan om vem som var juridiskt ansvarig för de inköpen. – Programmets inköp beslagtogs i januari 2015 av polisen (länk). – Random darknet shopper skapades av gruppen !medien­gruppe Bitnik (länk). Det ingick 2014 i utställningen The darknet from memes to onionland (länk) i Sankt Gallen i Schweiz. – Kommentar av säkerhets­experten Bruce Schneier: länk.

[e-handel] [juridik] [konst och litteratur] [kuriosa] [ändrad 17 juni 2019]

Rapidshare

en ledande sajt som har använts för olovlig fildelning: den lades ner den 31 mars 2015. – Rapid­­share var 2010 en av de 50 mest besökta sajterna på internet, men dess popularitet minskade efter det året. Efter år av konflikter om upphovsrätt beslöt ägarna att lägga ner sajten. Rapidshare var en betalsajt. Användarna betalade en avgift och fick då disponera 50 gigabyte på Rapidshares servrar. Det som gjorde Rapidshare till en tjänst för fildelning var att varje fil som lagrades på Rapidshare fick en egen webbadress (URL). Kunden kunde sprida webbadressen fritt, och alla som hade tillgång till webbadressen kunde hämta filen från Rapidshare. Man behövde alltså vara betalande kund för att lagra filer på Rapidshare, men inte för att hämta filer. Det fanns inget index att söka i. – Rapidshare startades 2002 av Christian Schmid i Schweiz, men sajten låg först på den tyska landsdomänen .de. Den flyttades senare till rapidshare.com. Den tyska sajten stängdes 2010. Nerläggningen tycks bero på att Rapidshares ledning har försökt tillmötesgå krav från upphovsrättshavare genom att ändra inriktning på sajten till en allmän molnbaserad lagrings­sajt, men det ledde till kraftigt minskade intäkter. Under 2014 sades de flesta anställda upp, eller lämnade företaget, och utvecklingsarbetet upphörde.

[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 14 september 2018]

avlyssning

(wiretapping) – avlyssning eller inspelning av telefon­samtal utan att sändare och mottagare är informerade om att det sker. Ordet avlyssning används ibland också när det gäller skriftlig kommunikation, men ett mer precist ord är avläsning, se särskilt hemlig dataavläsning. – Juridiskt används avlyssning om sådan avlyssning som görs av polisen mot någon som är misstänkt för brott. Det måste godkännas av domstol. – Av­lyss­ning som görs av säkerhets­tjänst eller militär kallas formellt för signal­spaning, och man säger då att man uppfångar (på engelska: intercept) meddelanden. – Lagen skiljer mellan avlyssning och övervakning av telefonsamtal. – Se också eavesdropping.

[avlyssning] [juridik] [personlig integritet] [ändrad 12 november 2019]

waiver

dokument som säger att en regel eller en skyldig­het inte ska tillämpas: fri­skrivning, ansvars­fri­­skriv­ning, undan­tag (från regel eller avgift); undan­tags­klausul, avgifts­befrielse, efter­gift. Ibland även: uppskov. Verbet to waive betyder bevilja undan­tag, ge dispens, ge uppskov. En hotel waiver är ett intyg om att man inte behöver betala för hotell­rummet (därför att någon annan gör det).

[juridik] [språktips] [ändrad 22 oktober 2017]

nyhet

  1. – (novelty) – i patent-rätt: det att en patentsökt uppfinning inte redan är gjord eller beskriven. – För att godkännas som nyhet får en uppfinning inte vara redan tillverkad eller beskriven i text eller ritningar, och inte heller beskriven muntligen, till exempel i föredrag. I så fall föreligger nyhetshinder (i USA: anticipation). – Se Patentverkets ordlista. – Se också uppfinningshöjd och teknikens ståndpunkt;
  2. – om news som i newsgroup, se Usenetforum.

[diskussioner] [patent] [ändrad 24 mars 2020]

patenttroll

(patent troll) – en som skaffar patent enbart för att kunna stämma andra för patent­intrång. – Patenttrollet kan vara ett företag eller en enskild person. Uträkningen är att motparten hellre gör upp i godo och betalar ersättning för det påstådda patent­intrånget, även om det är tvivelaktigt, än att ägna flera år åt att processa om saken. – Patenttroll kan antingen själva söka patent (ofta på uppfinningar med låg uppfinnings­höjd) eller köpa upp patent från andra, men utan avsikt att använda patenten i produktion. – Patent­troll kallas i mer formella sammanhang på engelska för patent assertion entities (PAE) eller för non‑practicing entities (NPE), på svenska företag utan verk­sam­het. – Läs också om det engelska ordet troll.

[patent] [troll] [ändrad 15 oktober 2018]

Fraudfox

ett program som underlättar datorbedrägerier mot banker. – Fraudfox skapar en falsk signatur för den dator som bedragaren använder. (Signaturen, på engelska fingerprint, är ett antal kännetecken för som kan användas för att identifiera datorn över nätet. Det är inte en elektron­isk signatur.) En falsk signatur räcker inte ensamt för att begå datorbedrägerier mot banker, men det under­­lättar. – Fraudfox bygger på webbläsaren Firefox (därav namnet) i en modifierad version och på Windows, som körs som en virtuell maskin. – Fraudfox har utveck­lats av pseudonymen hugochavez, och började spridas 2015.

[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [ändrad 2 september 2019]