burner

  1. burner phone – se brännartelefon;
  2. burner account – engångskonto – på sociala medier: konto som registreras, vanligen under falskt namn, och som används bara för ett enda meddelande. Det kan göras av en person som inte vill bli spårad för publicering av känslig information;
  3. Burner – en amerikansk tjänst som ger till­fälliga telefon­nummer till smarta mobiler. Det till­fälliga numret visas i mottagarens nummerpresenta­tör i stället för det riktiga numret när man ringer. Det tillfälliga numret kan tas bort när man vill. Finns för Android och iPhone, och bara i USA. – Se burnerapp.com.

[dold identitet] [identifiering] [telefoni] [ändrad 31 januari 2023]

Astoria

ett föreslaget extra säkert klient­program för Tor. (Tor är ett nätverk för ospårbar kommunikation på internet.) – Astoria är utformat för att göra det svårare för utomstående att spåra meddelanden genom övervakning av trafik­flödet i kombination med sannolikhetsbedömningar. Det styr meddelandenas väg genom Tor‑nätverket genom noder som bedöms vara mindre utsatta för övervakning. (Se också tidtagningsattack.) – Astoria beskrevs i maj 2015 i en artikel av forskare på Hebrew university i Israel och Stony Brook university i USA (länk). Något utförande av Astoria för nerladdning finns inte när detta skrivs (maj 2020), men källkoden finns för nerladdning på GitHub – se denna länk.

[avläsning] [dold identitet] [skyddad kommunikation] [ändrad 2 maj 2020]

Fake name

en tjänst som ger användare en påhittad identitet som kan användas på internet. Man får ett namn, en fungerande e-post­adress, vanlig post­adress och annat. – Identiteten finns kvar i trettio dagar, sedan raderas den och all information om den. – Se fakena.me. – Läs också om Free trial card.

[dold identitet] [ändrad 6 november 2020]

After School

ett avvecklat anonymt socialt nätverk för amerikanska läroverkselever. Troligen nerlagt sommaren 2019. – Efter att After School lanserades hösten 2014 fick det hård kritik för att det användes för nätmobbning och hot om våld och dödsskjutningar. After School fanns på webben och som app. På grund av kritiken tog Apple under en tid bort After School från App Store, men efter en del ändringar fanns appen åter där, liksom på Google Play; senare har den tagits bort från båda. – Se afterschoolapp.com (nere sedan oktober 2019). – Läs också om Canary†, Jodel, Nearby, Post­secret, Whisper och Yik Yak† samt om Rethink och Fulfiltret, två program som mot­verkar nät­mobbning.

[appar] [dold identitet] [sociala nätverk] [ändrad 8 november 2020]

Yik Yak

ett nerlagt nätverk och en app för att skicka anonyma meddelanden till alla Yik Yak-användare i närheten. Den upphörde definitivt att fungera den 5 maj 2017. – Meddelanden i Yik Yak adresserades inte till bestämda personer, utan nådde alla användare i närheten. – Ett meddelande kallades för ett yak. Gränsen för publicering gick ungefär 2,5 kilometer från användarens position. Yik Yak använde en teknik, geoblockering, för att göra tjänsten oanvändbar på platser som låg- och mellanstadieskolor. Detta för att förhindra att Yik Yak användes för nätmobbning. Men Yik Yak fick ändå kritik för att det användes av mobbare. – Yik Yak lanserades i november 2013, och fick först stor spridning, men dess popularitet avtog och företaget råkade i ekonomiska svårigheter, vilket i april 2017 ledde till beslut om nerläggning. – Läs också om After School, Canary, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret och Whisper samt om Rethink och Fulfiltret, program som motverkar nät­mobb­ning.

[appar] [dold identitet] [geo] [nerlagt] [sociala medier] [ändrad 11 maj 2017]

PostSecret

en amerikansk webbsajt för anonym publicering av bilder och hemligheter. – An­vän­darna skickar sina bidrag som vykort, alltså som bilder för­sedda med text. Texterna handlar ofta om personliga hemligheter. Tio vykort väljs ut varje vecka och publiceras. – Projektet startades 2005 av Frank Warren. Det var först ett krav att hemligheterna skulle vara sanna och att de aldrig tidigare skulle ha yppats, men PostSecret har utsatts för flera bluffar. Appar för PostSecret har funnits sedan 2011. – PostSecret har varit kontroversiellt, mest för att den påstådda nyttan med att bekänna saker anonymt har ifrågasatts. – Ett föredrag med Frank Warren finns på TED (länk). – Det finns PostSecret‑inspi­re­rade webb­­sidor i flera länder. I Sverige anordnade Postmuseum pro­jektet Svenska hemlig­­heter 2012 (länk). Det avslutades i augusti 2014. – Se postsecret.com. – Läs också om After School†, Canary, Nearby, Secret, Whisper och Yik Yak†.

[appar] [dold identitet] [ändrad 21 september 2018]

canary

  1. – i it-säkerhet: se kanariefågel;
  2. – Canary – en troligen nerlagd app för skvaller om det före­tag som användaren är an­ställd på. – För att an­vända Canary måste man registrera sig med sin egen e‑post­adress från företaget. Adressen visades inte när man gjorde in­lägg på Canary, men andra an­vändare kunde lita på att alla in­lägg kommer från anställda på samma företag. Man kunde bara delta i diskussioner med andra anställda på det företag som man arbetade på, inget annat. – Appen lanserades hösten 2014. Se canaryapp.net (stängd i september 2018). – Jämför med After School†, Blind, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret†, Whisper och Yik Yak†;
  3. – en amerikansk tjänst för hemövervakning och personlig säkerhet, baserad bland annat på en app och smart mobil. – Se canary.is;
  4. – canary deployment – det att ett program delas ut till en mindre grupp använd­are för testning för att utvecklaren ska få veta vad som behöver rättas till.

[appar] [dold identitet] [försvunnet] [it-säkerhet] [programmering] [skvaller och rykten] [ändrad 13 juni 2020]

Usenet

ett av de äldsta näten för datorbaserad kommunikation och diskussion. – Usenet grundades 1979 av Jim Ellis (19562001, se dödsruna) och Tom Truscott (se Wikipedia) på Duke University (mer från Duke om Usenet på denna länk). Usenet var då skilt från internet, men sedan början av 1990‑talet är Usenet i praktiken en del av internet. Det finns fortfarande kvar. På 2010‑talet användes det mycket som medium för fildelning. – Typiskt för Usenet är att vem som helst kan skriva inlägg. Det krävs ingen registre­ring, till skillnad från på andra diskussionsforum på nätet, och man kan skriva under pseudonym. Google köpte 2011 Usenets arkiv, se Google Groups (länk). – Mycket som för­knippas med internet kommer från Use­net, som newsgroups (se Usenetforum och alt, bety­delse 2). – Usenet har ingen central server, utan är ett samman­­kopplat system av Usenetservrar (news servers). För att få tillgång till Usenet installerar man en (eller flera) Usenetläsare (newsreaders) på sin dator och ansluter sig till en Usenetoperatör. – Usenet belönades 1995 med Usenix lifetime achievement award (länk, långt ner på sidan).

[diskussioner] [it-historia] [socialt] [ändrad 19 februari 2020]

pseudonymitet

(pseudonymity) – det att man uppträder under pseudonym. Detta till skillnad från anonymitet, vilket strikt talat innebär att man inte uppger något namn alls. Man kan använda uttrycket att vara pseudonym. Den som är pseudonym döljer sitt riktiga namn, men har ändå en identitet i ett forum eller annat sammanhang. Hon kan alltså göra många in­lägg som kopplas till samma avsändare. Pseudonymitet är också något annat än att uppträda under signatur – en signatur används inte för att dölja personens faktiska identitet. – Jämför med pseudo­ano­nymitet.

[dold identitet] [pseudonymer] [ändrad 16 augusti 2017]

pseudonym

påhittat namn som används för att dölja en persons riktiga namn och identitet. – Andra människor vet ofta att namnet är en pseudonym, men det är inte meningen att de ska veta vem som står bakom den. – Jäm­för med en signatur, som inte används för att dölja ägarens riktiga identitet. – Pseudonym kan också användas som adjektiv: att vara pseudo­nym – att uppträda under ett antaget namn för att dölja sin riktiga identitet. – Se också pseudonymiseringpseudo­nymi­tet och pseudoanonymitet. – Motsatsen till pseudonym, alltså en persons riktiga namn, kallas på engelska för autonym. Ordet tycks inte förekomma på svenska, men både stavning och uttal skulle passa bra.

[dold identitet] [identifiering] [pseudonymer] [språktips] [ändrad 10 november 2021]