– i it-säkerhet ofta: hemlighet, hemlig uppgift – allmän beteckning på uppgifter som lösenord och krypteringsnycklar som måste hållas hemliga. – Ordet secret används ibland i synnerhet om sådana hemligheter i denna betydelse som används av icke‑mänskliga användare, alltså program och teknisk utrustning;
ett nerlagt socialt nätverk som utlovade hög nivå av anonymitet för användarna. – Man registrerade sig som användare med sitt mobiltelefonnummer. Användare kunde se inlägg från sina vänner och vännernas vänner, men de kunde inte se vem av dem som hade gjort inläggen. – Secret utvecklades av två före detta anställda på Google, Chrys Bader och David Byttow, och lanserades successivt under 2014. I Sverige blev Secret tillgängligt i maj 2014. Under sommaren 2014 kritiserades Secret i tidningarna för att tjänsten användes för nätmobbning. David Byttow beslöt i april 2015 att avveckla tjänsten. – Webbplatsen secret.ly är nerlagd. – I juni 2016 presenterade David Byttow en ny tjänst, Bold. – Jämför med After School†, Canary, Nearby, Postsecret, Whisper och Yik Yak† samt om Rethink och Fulfiltret, program som motverkar nätmobbning.
ett socialt nätverk som utlovar hög nivå av anonymitet. (Men se nedan.) – Användarna skriver inlägg som består av en bild med pålagd text. Man kan söka igenom inläggen och svara på dem. Varje användare har en pseudonym. Gentemot Whispers servrar identifieras varje användare endast med id‑numret på den mobiltelefon eller dator som de använder. (Det är ett nummer som är fast kodat i apparaten och som inte kan ändras. Det är alltså inte telefonnumret.) För varje inlägg kan man se pseudonymen för den som har publicerat det, men det finns inget sätt att söka efter en viss användares inlägg. – Whisper startade 2012, då under namnet Whispertext. (Det ska inte förväxlas med AmazonsWhispernet.) – I oktober 2014 uppgav The Guardian(länk) att Whisper samlar in och sparar användarnas geografiska belägenhet, även när användarna har stängt av den funktionen. Whisper överlämnar också, enligt The Guardian, information om användarna till USA:s krigsmakt. Whisper har förnekat detta, men i samband med The Guardians publicering ändrade Whispernet sina användarvillkor. – Om den stora dataläcka som upptäcktes 2020, se artikel i The Register. – Se whisper.sh. – Läs också om After School†, Canary, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret† och Yik Yak†.
en rörelse som förespråkade rätten till anonymitet och kryptering på internet. – Rörelsen var mest aktiv på 1990‑talet. Bland grundarna fanns John Gilmore. En annan deltagare, Tim May, skrev 1992The crypto anarchist manifesto, se denna länk, och en mer ingående förklaring i Cyphernomicon(länk). Jacob Applebaum utvecklade webbläsaren Tor; Bram Cohen skapade BitTorrent. Rörelsen har bland annat gett inspiration till skapandet av kryptovalutanbitcoin. – Cypherpunk är också en typ av anonymitetsserver. – Cypherpunks(länk) är en bok från 2012 av Wikileaks grundare Julian Assange, som var en av deltagarna i rörelsen. – Läs mer om cypherpunk i Wikipedia och i denna artikel från 1994 i Wired:länk. – Ordet:Cypherpunk är en ordlek på cyberpunk och cypher. Ordet står sedan 2006 i Oxford English Dictionary(länk).
– en försvunnen amerikansk tjänst för anonym webbsurfning och fildelning, startad 2004, borta 2005. – Användarna laddade ner ett program som dirigerade all deras trafik via AnonX servrar. Försökte någon spåra trafiken kom de inte längre än till AnonX. Kommunikationen mellan AnonX och användaren gick genom ett virtuellt privat nätverk, vilket innebär att allt var krypterat. Tjänsten blev 2005 helt inriktad på pornografi, varpå den försvann;
– AnonX – en vanlig signatur på diskussionsforum.
(deniable authentication) – autentisering av deltagarna i en meddelandesession utan möjlighet för utomstående att avgöra vilka som har deltagit. Varje deltagare ska alltså, genom autentisering, kunna vara säker på att de andra deltagarna är de som de utger sig för att vara. Men en utomstående som uppsnappar meddelandena kan inte bevisa vilka som har deltagit. (Möjligen gissa, men inte bevisa.) – Se också Off‑the‑record messaging.
(anonymity server eller anonymous remailer) – även: anonymiseringstjänst eller anonymitetstjänst – internettjänst som gör det möjligt att skicka e-post och besöka webbsidoranonymt(smygsurfa). – Syftet är i första hand att förhindra avläsning och kartläggning av användarna. Servern tar bort den ursprungliga adressinformationen och skickar sedan meddelandena till mottagaren med en tillfällig avsändare. Det går då att spåra meddelanden till anonymitetsservern, men inte längre. – För att servern ska kunna skicka svar tillbaka till avsändaren har den en lista som knyter de tillfälliga identiteterna till avsändarnas adresser. Varje tillfällig avsändaridentitet används bara en gång och raderas sedan. Trafiken mellan användare och anonymitetsserver krypteras. – Flera anonymitetsservrar har tvingats att stänga eftersom de har beskyllts för att ha förmedlat bilder på sexuella övergrepp mot barn, piratkopierat material och annat olagligt. – Kända anonymitetsservrar i Sverige är Dold.se(länk), som tidigare drevs av IDG, Flashback, IPredator† och Relakks (relakks.com – nerlagd 2019). – Läs också om Tor och VPN‑tunnel.
marionett, bokstavligen: strumpdocka – falsk identitet i diskussionsforum på internet, i synnerhet när personen bakom den falska identiteten använder den för att berömma eller försvara sig själv (alltså sin riktiga identitet). – Se också strawman och ghost account. – Även: när en och samma person deltar i en diskussion under flera pseudonymer, vilket på engelska kallas för sock puppetry. – Läs mer i Wikipedia.
(The onion router) – ett system för ospårbar kommunikation på internet. – Syftet med Tor är att utomstående inte ska kunna se vem som kommunicerar med vem på internet. Ett meddelande som skickas med Tor tar nämligen omvägar genom ett antal routrar på ett sådant sätt att det blir praktiskt taget omöjligt att säkert avgöra vem som är avsändare och mottagare. Det beror också på att adressinformationen är krypterad i många lager. – Man kan jämföra med att stoppa ett vanligt brev för papperspost i ett adresserat kuvert som i sin tur läggs i ett annat kuvert, adresserat till någon annan, och så vidare i många lager. Sedan postar man det. Varje mottagare öppnar sitt kuvert, tar ut kuvertet som ligger inuti, och postar det oöppnat till adressaten på kuvertet. Den adressaten gör i sin tur samma sak. Detta upprepas tills brevet når den slutliga, egentliga mottagaren. Men i Tor är det e‑post, inte papperspost, så i stället för kuvert används kryptering. Man krypterar med de olika mottagarnas publika nyckel. Meddelandet krypteras alltså många gånger i, så att säga, lager på lager. – Varje mottagare avlägsnar sitt lager av kryptering (=öppnar kuvertet) genom att använda sin privata nyckel. Då ser hon adressen till nästa mottagare i kedjan. Men hon kan inte öppna nästa ”kuvert” (dekryptera det), bara skicka det vidare. Därför kan bara den sista routern på vägen mellan avsändare och mottagare, men ingen tidigare, läsa adressen till den slutliga mottagaren. (Detta kallas för lökskalsadressering, en metod som först föreslogs av David Chaum) – Texten i meddelandet är också krypterad på samma sätt. Därför blir det bara den slutliga mottagaren som kan läsa innehållet i meddelandet. – Läs också PDF:en Kom igång med Tor från Internetstiftelsen(länk). – Tor används för att hemlighålla e-post, webb-surfning, chatt och snabbmeddelanden. Det omständliga skickandet mellan olika routrar i kombination med kryptering och dekryptering gör att Tor är långsamt jämfört med oskyddad surfning. – En svaghet i systemet är att en motpart som har möjlighet att övervaka trafiken på internet i realtid, alltså i praktiken någon av de stora underrättelsetjänsterna, kan följa ett meddelande genom Tor‑nätverket med rätt hög, men inte perfekt, träffsäkerhet. – Tor är också namnet ett nätverk av servrar som använder Tor-teknik. (Se torproject.org.) Tor‑nätverket har funnits sedan 2002 och Tor Project sedan 2006. – Läs också om Tor browser och Tor Messenger† samt om .onion. – Tekniken som ingår i Tor är fritt tillgänglig, och kan användas för utveckling av kommunikationsprogram. – I september 2006 gjorde tyska polisen en razzia mot innehavare av bilder på sexuella övergrepp mot barn, och beslagtog i samband med det några Tor‑servrar. – I början av 2007 hävdade forskare på universitetet i Boulder i Colorado (länk)(arkiverad) att det åtminstone delvis går att tränga in i Tor‑användarnas hemligheter. – Se också denna undersökning (PDF). – I augusti 2013 saboterades det hemliga nätverket Freedom hosting, som använder Tor, trots att ett sådant sabotage teoretiskt skulle vara omöjligt. – Under första halvåret 2014 pågick en attack mot Tor‑nätverket, troligen med syftet att avslöja vissa användares identitet. Det misstänks att amerikanska staten låg bakom. Angreppen var möjliga på grund av en sårbarhet i Tor. Den avhjälptes i början av juni 2014, och efter det ska angreppen ha upphört. – Se inlägg på Tors blogg (arkiverat). – Ytterligare ett sätt att avslöja användare av Tor blev känt i november 2014, se denna artikel. – Se också tidtagningsattack. – 2020 beslöt Domstolsverket(domstol.se) att blockera trafik från Tor‑nätverket – se denna artikel. – Läs också om Vuvuzela. – IDG:s artiklar om Tor: länk.
en bärbar server för anonym fildelning och chatt. – En PirateBox har trådlös datakommunikation och kan användas av alla som finns inom räckhåll. De kan lagra filer på PirateBox och lagra ner filer från PirateBox. De kan också chatta. PirateBox sparar inga data om transaktioner. – PirateBox konstruerades av amerikanen David Darts(länk). Ritningarna har publicerats så att alla som vill kan bygga en egen PirateBox. – Läs mer på piratebox.cc.
