Kategori: publicering

feature

  1. – funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – ”den nya mobil­tele­fonen kommer med / har / ståtar med tangent­bord”, ibland ”inne­håller”. ”Is it a bug or a feature?” – ”är det en bugg eller en finess?” – ironisk kom­men­tar till pro­gram­före­tags vana att bortförklara uppen­bara fel. – Se också feature creep;
  2. – i tidningar (även på svenska): längre artikel eller re­por­tage.

– Ordet: Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder hur något är gjort, utförande.

[massmedier] [produktutveckling] [språktips] [ändrad 10 mars 2021]

beställtryck

framställ­ning av tryckta böcker och annat material i enstaka exemplar till låg kostnad. Detta i kontrast till tra­di­tion­ella tryck­metoder som kräver att man trycker hundra­tals eller tusen­tals exemplar om man vill få en rimlig kostnad per exemplar. Dess­utom innebär beställ­tryck att kunden köper boken först, sedan trycks den. – Förutsättningen för beställ­tryck är dels att boken finns lagrad som datafil (så att man inte behöver sätta den), dels att tryckningen görs med avan­ce­rade laserskrivare som både trycker och binder boken (i stället för tradition­ella tryck­pressar med höga igångsättningskostnader). – Denna tryck­metod har flera fördelar:

  1. – det blir billigt att hålla böcker som sällan efter­frågas i lager. Kunderna kan köpa böcker som annars skulle vara ut­gång­na från förlaget. Allt som förlaget behöver göra är att tillhandahålla en utskrivbar fil. (Se långa svansen);
  2. bokens utformning kan anpassas till kundens önske­mål (personalized print – personanpassad tryckning). Man kan till exempel trycka boken med större stil än vanligt;
  3. handböcker och läroböcker kan löpande hållas aktuella, och det blir ekonomiskt försvar­bart att införa även små ändringar. Varje köpare kan få en färsk utgåva.

– På engelska: print-on-demand. På svenska också: exemplar­tryck, styck­tryck, personligt tryck. – Se också Espresso book machine.

[bokutgivning] [tryckning] [ändrad 27 november 2020]

Espresso book machine

en maskin för beställtryck (print-on-demand) från amerikanska företaget Ondemandbooks. – Affärsidén är att maskinen ska finnas där de bokköpande kunderna finns – bokhandlar, kaféer, museer – och att den ska kunna skriva ut enstaka exemplar av böcker ur ett stort sortiment medan kunden väntar. Ma­skinen, baserad på en avancerad laserskrivare, trycker och binder en bok på tre fyra minuter. – Espresso book machine är kopplat till ett nätbaserat system, Espressnet (länk), med böcker som kan tryckas. Böckerna är lagrade som pdf‑filer. Böckerna kan tryckas i olika format och är, enligt företaget, omöjliga att skilja från böcker tryckta i vanliga tryck­e­rier. – Se ondemandbooks.com.

[tryckning] [ändrad 6 mars 2018]

ISSN

International standard serial number – identifikations­kod för tidningar och tid­skrifter, in­klu­sive sådana som ges ut i digital form. Är till för att ge varje peri­odisk pub­li­ka­tion ett sär­skilt nummer. Används i hela världen. Läs mer på Kung­liga bib­lio­tek­ets webb­sidor (länk). – Läs också om ISAN, ISBN, ISMN, ISRN och ASIN.

[arkiv och bibliotek] [förkortningar på I] [massmedier] [ändrad 29 juni 2017]

ISRN

international standard technical report number – identifikationsnummer för vetenskapliga rapporter. Avsedd att ge varje vetenskaplig rapport (artikel) ett särskilt nummer. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO hade tidigare en specifikation för ISRN, men har dragit tillbaka den. Men se den amerikanska standardiseringsorganisationen NISO:s webbsidor. – Se också ISAN, ISBN, ISMN, ISSN, och ASIN.

[forskning] [förkortningar på I] [publicering] [ändrad 18 oktober 2018]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM.  – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]

snailpaper

”snigeltidning” – tidning som delas ut av tidningsbud. Ordet anspelar på snail mail.

[jargong] [massmedier] [ändrad 3 december 2019]

desktop publishing

(DTP) – datorstödd sidredigering. Framställning av tryckfärdiga original till hela sidor för tidningar och andra trycksaker på dator med program som Pagemaker†, QuarkXPress och InDesign. Sidredigerare eller ori­gi­nal­are sätter samman sidorna med text och bild på sin bildskärmar och lämnar sedan sidorna direkt till tryckeriet som filer. – Desktop publishing blev möjligt i mitten av 1980‑talet tack vare programmet Pagemaker för Macintosh i kombination med sidbeskrivningsspråket PostScript och de första ekonomiskt överkomliga laser­skrivarna (som gjorde att man kunde se hur sidorna blev på papper utan att behöva sätta igång ett helt tryck­e­ri). I början av 1990‑talet hade det blivit det allena­rådande sättet att fram­ställa original till tidningar och trycksaker. Termen används därför inte så mycket, eftersom den står för något som har blivit själv­klart. – Kallas ibland också för computer assisted publishing, CAP.

[grafik] [tryckning] [ändrad 4 maj 2017]