Trustbuddy

en nerlagd svensk webbaserad låneförmedling. – Trust­buddy grundades 2007 och förmedlade lån mellan privatpersoner, så kallad p2p‑lån. P2p uttyds här som person‑till‑person. Lånen be­skrevs som högrisklån, vilket var ett annat sätt att säga att räntan var hög. Under 2015 ingrep Finansinspektionen mot Trustbuddy, bland annat därför att lån­givares pengar uppgavs ha kommit på avvägar. I oktober 2015 krävde Finansinspek­tionen att Trust­buddy omedelbart skulle upphöra med sin verk­sam­het, vilket ledde till att företaget begärde sig själv i konkurs. – Konkursförvaltaren fann i maj 2016 att inga pengar hade förskingrats. – Se Finansinspek­tionens webb­sidor (länk) och trustbuddy.se (nerlagd).

– In English: Trustbuddy was a Swedish peer-to-peer lending company that existed 2007—2015. Citing alleged irregularities, the supervising authority Finansinspek­tionen (link) ordered Trust­buddy to cease operations in October 2015. The company then filed for bankruptcy. In May 2016, the liquidator stated that no embezzlement had occurred. – For more summaries in English, please click at this link.

[företag] [nerlagt] [rättsfall] [ändrad 27 april 2020]

Swefilmer

en stängd svensk webbsajt som sände ström­mande filmer och tv‑serier utan till­stånd av upp­hovs­rätts‑havarna. – I maj 2017 dömdes de två personerna bakom Swefilmer, Ola Johansson och Alisan Biber, i Varbergs tingsrätt för brott mot upphovsrätten till villkorlig dom och samhällstjänst för Johansson respektive tre års fängelse för brott mot upphovsrätten och, i Bibers fall, dessutom för grovt penningtvättsbrott. (Se pressmeddelande från tings­rätten – borttaget.) Filmbolagen överklagade domen. Hovrätten för Västra Sverige skärpte straffen i mars 2018, se pressmeddelande. Bibers fängelsestraff blev fyra år. Fyra miljoner kronor ska förverkas, och de dömda ska betala 2,2 miljoner kronor i skadestånd till filmbolaget. En ansökan till Högsta domstolen om resning avslogs i juni 2019, se denna länk. – Swefilmer grundades 2011. Efter en polisrazzia den 8 juli 2015 meddelade sajtens ägare att den stängdes den 31 juli 2015. Men verksamheten har fortsatt under samma namn, fast under andra toppdomäner. Ola Johans­son, som var administratör, satt i samband med razzian i häkte i 90 timmar. Han och Alisan Biber åtalades senare för brott mot upphovsrättslagen. Åklagaren bedömde att sajten hade dragit in ungefär 12,5 miljoner kronor, och begärde att beloppet skulle tas i beslag. Pengarna var huvud­sak­ligen intäkter från annonsering. – I slutet av juni 2015 spreds rykten på internet att Ola Johans­son riskerade 15 års fängelse. Det var en kraftig över­drift. Högsta straffet i Sverige för brott mot upp­hovs­rätten är två års fängelse (se blogginlägg i DN: länk). Att Alisan Biber dömdes till fyra års fängelse i hovrätten beror på att han dömdes både för upp­hovs­rätts­brott och för grov penningtvätt. – I februari 2018 stämde Bonnier Broadcasting Ola Johansson på 24 miljoner kronor för otillåten spridning av fyra filmer. – Mer i denna artikel i magasinet Filter.

– In English: Swefilmer is, or was, a Swedish web site that streams movies and television serials to the public. In March 2018, one of the men behind the site was sentenced to four years in prison for copyright infringement and money laundering; another man was given a suspended sentence combined with community service. Four million Swedish kronor are forfeit, and the two men are to pay 2,2 million kronor in damages. – After a police crackdown in July 31, 2015, the operators of the site decided to close it down. However, Swefilmer sites since then have opened under other top domains. The prosecutor claimed that Swefilmer earned approximately 12,5 million Swedish kronor in advertising revenues since it was founded in 2011. Rumors circulating in social media in July 2015 said that the administrator and others could face 15 years in prison. This was highly exaggerated: the maximum term in Sweden for copyright infringement is two years; the four‑year sentence also included money laundering. – In February 2018, Bonnier Broadcasting sued the owner of Swefilmer for 24 million Swedish kronor for the illegal distribution of four films. – For more summaries in English, please click at this link.

[it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 14 september 2018]

Ashley Madison

en nordamerikansk dejtingsajt som uttryck­ligen vänder sig till personer som vill vara otrogna. – Upp­gifter om ett stort antal av Ashley Madisons kunder spreds på inter­net i juli 2015. Exakt hur många är okänt. Även personuppgifter som Ashley­ Madison, mot en avgift på 19 dollar, hade lovat kunder att radera spreds. Sajtens ägare, det kanadensiska före­taget Avid Life Media, numera Ruby (rubylife.com), bekräftade dataläckan i ett pressmeddelande (länk). I en uppgörelse 2017 förband sig Ruby att betala 11,2 miljoner USA‑dollar till de drabbade (se denna länk). Även personuppgifter från dejtingsajterna Cougar life och Established men spreds. – Bakom intrånget uppgavs hackar‑gruppen The impact team stå.

[dataläckor] [företag] [skandaler] [ändrad 19 december 2018]

Gamergate

en infekterad debatt om sexism och kvinnohat i datorspelsvärlden. – Gamergate inleddes i augusti 2014 när den amerikanska spelutvecklaren Zoe Quinn utsattes för trakasserier på nätet efter att hennes före detta pojkvän Eron Gjoni hade lagt ut beskyllningar, varav en del gällde sexualitet, mot henne. Hon mottog därefter anonyma hot om våldtäkt och blev mordhotad. – Händelserna ledde till en omfattande diskussion om datorspel, datorspelarnas mentalitet och hur kvinnor behandlas i datorspelsvärlden. – Läs också om Anita Sarkeesian och om filmen GTFO.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [ord på -gate] [skandaler] [spel] [ändrad 6 juli 2017]

Safe harbor

avskaffat: regler som EU och USA tidigare hade kommit överens om för skyddad datalagring; före­tag eller tjänst som tillämpar de reglerna. Benämningen kan översättas med säker lagringsplats, säker tillflykt. – Avtalet om Safe harbor förklarades ogiltigt i september 2015 av EU‑domstolen, eftersom det inte uppfyller EU:s krav på data­skydd (se pressmeddelande: länk). EU‑domstolens beslut blev känt som Schrems, numera Schrems I, efter den österrikiska aktivisten Maximilian Schrems, som tog initiativet till rättsfallet. – EU‑länderna behöver alltså inte längre tillämpa avtalet om Safe harbor. Ett av problemen är att USA:s lagar om dataskydd bara gäller för amerikanska medborgare. – Reglerna var till för amerikanska före­tag som hade behov av att följa EU:s lagar om skydd för personlig integritet. De utformades av USA:s handelsdepartement i samråd med EU. Regelverket kallades vanligtvis för Safe harbor även på svenska. (Brittisk stavning: Safe harbour.) – Se Datainspektionens webbsidor (borttaget) och USA:s handelsdepartements webb­sidor (länk). – Safe Harbor ersattes av Privacy Shield†, som i juli 2020 även det underkändes av EU-domstolen (se Schrems II).

[dataskydd] [inaktuellt] [it-säkerhet] [politik] [rättsfall] [ändrad 19 september 2020]

Snowden, Edward

Foto av Edward Snowden.
Edward Snowden.

amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s över­vakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2020). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Väst­europa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon miss­tanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European crypto­logic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood⇢priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computerlänk. I maj 2020 publicerades boken Dark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state (länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.

[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 15 juni 2020]

robo-signing

en skandal då tusentals bostadslån i USA sades upp med automatik på grund av påstådd utebliven betalning. – Robo‑signing blev en skandal runt 2010 när det blev känt att företag köpte upp dåliga bostads­lån från banker och sa upp lån­tagarna för att sedan kunna tvångs­för­sälja deras bostäder. Företagen lät underteckna dokumenten om uppsägning och skicka ut dem utan att först ha kontrollerat ifall upp­sägningen hade laglig grund. De personer som under­tecknade dokumenten kallas för robosigners. Många människor blev av med sina bostäder utan giltig anledning, efter­som de inte förmådde försvara sig. Uppsägningarna gjordes på ett robotmässigt sätt, därav namnet – det var inga robotar inblandade. – Se också robo‑suing.

[skandaler] [ändrad 18 september 2017]

Pirate Bay

Pirate Bays symbol: ett segelfartyg med piratmärket på storseglet. Men i stället för en dödskalle och korslagda benknotor är det en bandkassett och korslagda benknotor.
Lägg märke till band­kassetten på seglet.

The Pirate Bay, TPB – en ursprungligen svensk webbplats för utbyte av filer mellan användare. (Se fildelning.) – Sajten stängdes i december 2014 men öppnades på nytt den 1 februari 2015. I juli 2017 var Pirate Bay en av världens hundra mest besökta sajter enligt Alexa. – Pirate Bay har pekats ut som medansvarigt för spridning av pirat­kopierad musik och film i stor skala. Pirate Bay drabbades den 30 maj 2006 av en stor polis­razzia som genom­fördes på begäran av USA:s regering. Rätte­gång inleddes först 2008. I april 2009 dömdes personerna bakom Pirate Bay, bland andra Fredrik Neij och Gott­frid Svartholm Warg, till ett års fängelse var­dera och till att betala 30 miljoner kronor i skade­stånd. Skadeståndet höjdes i hovrätten 2010 till 46 miljoner kronor, men fängelsestraffen kortades. De åtalade kallade rätte­gången för spectrial, skåde­­process. – Trots de höga straffen mot ägarna var Pirate Bay fram till december 2014 minst lika aktivt som tidigare, och var Pirate Bays servrar fanns var en väl be­varad hemlighet. Men den 9 december 2014 stängdes Pirate Bays webb­plats. Det sätts i samband med en polisrazzia samma dag mot en serverhall i Nacka utanför Stockholm. Kort därefter publicerade webb­sajten Isohunt hela Pirate Bays databas på sajten oldpiratebay.org (senare stängd). Och i mitten av december 2014 startade personerna bakom Isohunt en ny sajt, Open Bay, som för­utom Pirate Bays hela databas erbjuder besökarna att ladda ner källkoden till Pirate Bay och starta eget. – Åklagaren i målet mot Pirate Bay begärde i februari 2015 att Internetstiftelsen i Sverige skulle stoppa all registrering av domänen Pirate Bay. Åklag­a­ren hade redan tidigare begärt att domänen ska konfiskeras. I maj 2015 beslöt tings­rätten att domänerna piratebay.se och thepiratebay.se skulle konfiskeras och tillfalla staten (läs domen här). Men dagen efter att domen föll fanns Pirate Bay på sex andra toppdomäner. Domen bekräftades av Svea hovrätt i maj 2016, se pressmeddelande (länk). I februari 2017 ålade Patent- och marknadsöverdomstolen internetoperatörerna Bredbandsbolaget och Telenor att hindra sina kunder att surfa till Pirate Bay. I oktober 2018 ålades Telia interimistiskt att göra samma sak (se länk). Webb­­sidan thepiratebay.org kan därför vara oåtkomlig för många. – Pirate Bay är ett index över filer som kan laddas ned med BitTorrent‑teknik. Det är en så kallad tracker-sökmotor. Många av filerna är kopior av upphovsrättsligt skyddat material. Pirate Bay har inte själva filerna, bara länkar till dem. – Pirate Bay startades i början av 2004 på initiativ av organisationen Piratbyrån, men är sedan oktober 2004 fristående. – I juni 2009 meddelades att Pirate Bay skulle säljas till företaget Global gaming factory, GGF, ägt av Hans Pandeya. Efter avslöjanden om GGF:s affärer blev affären inställd. – I mars 2013 spred Pirate Bay ryktet att servrarna hade flyttats till Nord­­korea. Det var ett skämt, som Pirate Bay för övrigt spred även den 1 april 2007. – I augusti 2013 släppte Pirate Bay en egen webbläsare, Piratebrowser. I december 2019 kom Baystream, en tjänst för strömmande video. – Se artiklar på IDG:s webbsidor.

[pirat] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 12 december 2019]