forskare inom artificiell intelligens, avskedad från Google i mars 2022 efter att han hade kritiserat en vetenskaplig artikel från Google. – I artikeln ”A graph placement technology for fast chip design” (nature.com…), som publicerades i tidskriften Nature i juni 2021, hävdade forskare från Google att artificiell intelligens kunde göra bättre chippkonstruktioner än människor. Chatterjee, som arbetade på Googles avdelning för AI, Brain (länk), skrev då en annan artikel där han tillbakavisade en del av de påståendena. Google vägrade att låta honom publicera artikeln och avskedade honom. – Läs också om Timnit Gebru och Margaret Mitchell.
[personer] [skandaler] [sparken] [6 maj 2022]
datoriserat återkrav av felaktigt utbetalade understöd och pensioner. – Ordet robodebt blev det informella namnet på den australiska regeringens satsning på att kräva tillbaka försörjningsstöd, sjukpension och andra förmåner som bedömdes ha betalats ut med för höga belopp. Detta hanterades av ett it‑system, därav förleden robo- (för robot). Som mest skickade it‑systemet ut 20 000 kravbrev om dagen, bland annat till döda personer. Robodebt‑projektet inleddes 2016 och avslutades 2020. I slutet av 2019 beräknades det att regeringen hade lagt ut 606 miljoner australiska dollar för att kräva tillbaka 785 miljoner. Återkraven gick tillbaka många år, och det var de som fick återkraven som måste bevisa, om så var fallet, att kraven var felaktiga. – Kritik från flera politiska partier ledde till att satsningen avslutades 2020, och att 470 000 personer fick pengarna tillbaka. – Se också zombie debt, digital dystopi och robotiserad processautomatisering.
[mjukvarurobotar] [politik] [skandaler] [ändrad 14 mars 2022]
en samling läckta dokument som avslöjar att makthavare och andra kända personer i stor skala gömmer tillgångar för att slippa skatt eller av andra skäl. – Pandoradokumenten släpptes den 3 oktober 2021, och beskrevs som den dittills största läckan i sitt slag. Den omfattar 11,9 miljoner filer. Tidigare läckor av liknande slag är Panamadokumenten och Paradisdokumenten. – Dokumenten har, liksom de nyss nämnda två, offentliggjorts av Consortium of investigative journalists, ICIJ (icij.org). ICIJ är ett samarbete mellan massmedier i många länder, däribland SVT Nyheters Uppdrag granskning (svt.se…). – Bland de som i Pandoradokumenten utpekas som skattesmitare i miljon- eller miljardklassen finns Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair, Tjeckiens premiärminister Andrej Babis och Jordaniens kung Abdullah II. Några av Sveriges rikaste personer förekommer i läckorna, liksom svenska kriminella och högerextremister (se svt.se…). – Se icij.org/investigations/pandora‑papers. – På engelska: the Pandora papers, på svenska även: Pandoraläckan. – Pandora var i grekisk mytologi den första kvinnan. Hon släppte i misshugg ut sjukdomar och annat ont i världen genom att öppna ett skrin som de var inlåsta i – Pandoras ask.
[avslöjanden] [dataläckor] [skandaler] [3 oktober 2021]
en amerikansk AI-expert som blev avskedad från Google i februari 2021. – Google motiverade det med ”flera brott mot vår uppförandekod” och med att Mitchell skulle ha smusslat ut konfidentiella dokument; Margaret Mitchell anser att hon fick sparken för att hon undersökte bakgrunden till avskedandet av Timnit Gebru i december 2020. – Margaret Mitchells arbetsområde på Google var bland annat algoritmisk snedvridning. Hon hade anställts för att leda Googles etikteam tillsammans med Timnit Gebru. – Margaret Mitchells webbsida finns på m-mitchell.com. – Margaret Mitchell kallar sig ibland för Shmargaret Shmitchell. Det kan bero på att hon har samma namn som författaren till romanen Borta med vinden från 1936. – Läs också om Satrajit Chatterjee.
[personer] [skandaler] [sparken] [ändrad 1 april 2023]
en amerikansk forskare inom artificiell intelligens som tvingades sluta på Google i december 2020, formellt på grund av en kontroversiell forskningsartikel. – Timnit Gebru anställdes på Google 2018 och blev teknisk chef för gruppen för etisk artificiell intelligens. Den direkt anledningen till att Timnit Gebru tvingades sluta på Google var en forskningsartikel som ifrågasatte Googles system för att skapa artificiell text som verkar vara skriven av människor. Hon påpekade bland annat att systemet drog orimligt mycket energi. Google begärde att Timnit Gebru skulle dra tillbaka sitt namn från listan över författare av artikeln, men hon vägrade. Det ledde till att hennes anställning avslutades; hon hävdar att hon blev avskedad. Google säger att Timnit Gebru ställde ultimatum, och eftersom hon inte fick som hon ville sade hon upp sig. Bara ett par dagar efter att Timnit Gebrus anställning upphörde skrev över 1 200 anställda på Google på ett upprop (se länk) där de stödde Timnit Gebru. – Timnit Gebru har tidigare skrivit forskningsartiklar om att program för ansiktsigenkänning inte fungerar särskilt bra när det gäller svarta kvinnor. I e-post har hon kritiserat Googles inställning till minoriteter och underrepresenterade grupper (se länk). Hon har också varit med och grundat organisationen Black in AI (blackinai2020.vercel.app). I december 2021 blev Timnit Gebru chef för forskningsinstitutet Distributed artificial intelligence research, DAIR (dair-institute.org). (Det finns ett annat forskningsinstitut med samma namn – se anraja.commons….) – I februari 2021 tillsattes Marian Croak på Timnit Gebrus tidigare post – se blogginlägg från Google. – Läs också om Margaret Mitchell och Satrajit Chatterjee.
[personer] [skandaler] [sparken] [ändrad 6 maj 2022]
svensk myndighet med ansvar för fängelser, häkten och frivård (kriminalvarden.se); i maj 2020 ertappad med ansvarslös hantering av it‑säkerheten. – Tv‑programmet TV4 Nyheterna (tv4.se) hade skickat mejl till myndighetens nio högsta chefer med texten att deras lösenord hade gått ut och måste förnyas. En länk för förnyelse av lösenord fanns i mejlet, men gick till en webbsida som nyhetsprogrammets undersökande reportrar bara använde för att registrera anrop. Trots att avsändaren av mejlet uppenbarligen inte fanns på Kriminalvården var det sex av nio höga chefer, inklusive kriminalvårdens säkerhetschef Kenneth Holm, som klickade på mejlet. När TV4 Nyheterna bad Kriminalvården att kommentera avslöjandet anmälde Kriminalvården tv‑programmet för dataintrång. – Se TV4 Nyheternas webbsidor: länk.
– In English: The Swedish prison and probation service was in May, 2020, found handling IT security in an irresponsible way at the agency’s top level. The news program TV4 Nyheterna sent emails to agency top executives, requesting them to renew their passwords. Although the mail obviously did not come from the agency’s IT department, six out of nine executives, including the head of security, still clicked on the link, which did nothing but register the call. When confronted by the reporters, the prison and probation service reported TV4 Nyheterna to the police for unauthorized access to its IT system. – For more summaries in English, please click on this link.
[it-säkerhet] [rättsfall och skandaler] [svenska myndigheter] [19 april 2023]
- – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
- – Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst. – Zoom, som grundades 2011, tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. Zoom har blivit en allmän benämning på videokonferenser, även när de görs med andra tjänster. – Under Covid 19‑pandemin med början 2020 har användningen av Zoom ökat kraftigt, samtidigt som tjänsten har beskyllts för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekommer Zoombombning, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. Videokonferenser sägs också trötta ut deltagarna – se Zoom fatigue. Zoombombning var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Zooms påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket företaget så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppgavs ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.
[företag] [it-säkerhet] [kameror] [skandaler] [videoteknik] [årets nyord] [ändrad 19 januari 2023]
ett nerlagt schweiziskt företag som tillverkade krypteringsutrustning. – I februari 2020 blev det känt att amerikansk och tysk underrättelsetjänst har kunnat avläsa andra länders krypterade kommunikation med hjälp av särskild utrustning från Crypto AG. Den utrustning som såldes till andra länder än USA och Tyskland hade så kallade bakdörrar som gjorde att CIA och tyska Bundesnachrichtendienst, BND, kunde läsa meddelandena. – Uppgifter om Crypto AG:s koppling till CIA har varit i omlopp sedan 1995. Men det var först avslöjanden i Washington Post och tyska tv‑kanalen ZDF i början av 2020 som gjorde kopplingen allmänt känd. Schweiziska regeringen tillsatte en utredning om saken. – Crypto AG grundades 1952 av den svenska krypteringsexperten Boris Hagelin (1892–1983), men det var en fortsättning på företaget AB Cryptoteknik som grundades i Stockholm 1920 av Arvid Gerhard Damm (1869–1927). Hagelin hade tagit över företaget och av skatteskäl flyttat till Schweiz. Crypto AG såldes 1970 i hemlighet till CIA och BND för 5,75 miljoner dollar. CIA och BND kunde sedan dels tjäna pengar på att sälja kryptoutrustning till andra länder, dels avläsa de ländernas hemliga meddelanden. Operationen, som först gick under täcknamnet Thesaurus, sedan Rubicon, har beskrivits som ”århundradets underrättelsekupp”. Men enligt uppgifter i frisläppta amerikanska dokument hade Hagelin redan 1955 börjat samarbeta med CIA. BND sålde i början av 1990‑talet sin del av Crypto AG till CIA. – 2018 likviderades Crypto AG. Tillgångarna såldes till Crypto International Group (crypto.ch) som ägs av den svenska affärsmannen och krypteringsexperten Anders Linde. Fyra tidigare anställda på Crypto AG har grundat företaget CyOne Security (cyone.ch). Båda dessa företag förnekar allt samröre med CIA eller andra underrättelseorganisationer.
[avslöjanden] [företag] [kryptering] [nerlagt] [skandaler] [underrättelseverksamhet] [ändrad 30 september 2022]
(PACS) – bildhanteringssystem avsett för röntgenbilder, skiktröntgenbilder och andra utrymmeskrävande bilder för sjukvårdens behov. – PACS omfattar digital lagring av sådana bilder och snabb överföring av bilderna över internet eller över dedikerade nätverk. PACS används dels för att man ska slippa lagra bilderna på papper eller plast, dels för att man snabbt ska kunna göra bilderna tillgängliga över långa avstånd. – I september 2019 blev det känt att ett stort antal PACS‑servrar, främst i Tyskland och USA, är eller har varit oskyddade, så att vem som helst har kunnat ladda ner bilder med tillhörande personuppgifter från dem. Förklaringen är att många PACS‑servrar togs i bruk innan det var aktuellt att ansluta dem till internet och att de därför saknar inbyggd IT‑säkerhet. – Se artikel i Computer Sweden. – Läs också om vendor neutral archive – VNA.
[hälsa] [ljud och bild] [skandaler] [ändrad 1 november 2019]
Amazon Rekognition – ett system för ansiktsigenkänning från Amazon, uppmärksammat för att det förväxlar politiker med brottslingar. – Rekognition presenterades 2017. Systemet har använts av amerikansk polis för att spana efter efterlysta brottslingar i folkmassor, men i juli 2019 visade medborgarrättsorganisationen ACLU (aclu.org) att Rekognition pekade ut 26 av 120 delstatspolitiker från Kalifornen som brottslingar. Rekognition hade jämfört foton av de 120 politikerna med foton av häktade brottslingar. Ett liknande experiment gjordes 2018 med foton av federala kongressledamöter (länk). – En av de utpekade politikerna, Phil Ting (länk) från San Francisco, har lagt fram ett lagförslag i Kalifornien om att förbjuda polisen att använda ansiktsigenkänning. – Pressmeddelande från ACLU: länk. – Amazons webbsidor om Rekognition – länk.
[biometri] [skandaler] [19 augusti 2019]