Kategori: språk

Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.

LZW

(Lempel Ziv Welch) – den algoritm för bildkomprimering som används i bildfilformatet GIF och även i TIFF. – LZW-algoritmen kan också användas för all slags datakomprimering. LZW utvecklades på 1980-talet av Abraham Lempel, Jacob Ziv och Terry Welch, och har tidigare varit patenterad av Unisys (unisys.com). En stor kontrovers uppstod 1999 när Unisys, som tidigare hade tillåtit att algoritmen användes i gratisprogram, krävde licensavgifter för all användning. Patentet var dock ogiltigt utanför USA, och i USA gick patentet ut 2004.

[bildbehandling] [förkortningar på L] [komprimering] [upphovsrätt] [ändrad 19 april 2017]

duplex

  1. – Google Duplex – en tjänst som kan göra bokningar med en artificiell röst som låter mänsklig. – En människa kan be Google Duplex att, till exempel, boka bord på en viss restaurang vid en viss tid. Google Duplex ringer då upp restaurangen och kan, genom taligenkänning, föra ett samtal med den som tar emot reservationen. Användaren får ett meddelande när reservationen är klar. Den artificiella rösten (talsyntes) har programmerats att lägga in pauser och hmm-anden för att låta mer mänsklig. Google Duplex presenterades 2018 och togs i drift i begränsad skala samma år. Google fann snart att det var lämpligt att Duplex presenterade sig som ett datorprogram och berättade att samtalen spelas in. Företag har möjlighet att vägra ta emot samtal från Google Duplex. – Se ai.googleblog.com…;
  2. – kommunikation i båda riktningarna över en förbindelse. – Full duplex innebär att båda parter kan sända samtidigt (prata i munnen på var­andra); halv duplex innebär att de måste turas om. Tekniskt finns det många sätt att ordna det på. Tekniker som tidsdelning gör att kom­mu­ni­ka­tion som egentligen är halv duplex av användarna uppfattas som full duplex. – Jämför med multiplex och simplex.

[ai] [elektronisk kommunikation] [språkteknik] [ändrad 8 augusti 2022]

ordmellanrum

det blanka utrymmet mellan två ord. (Ett blankt tecken.) Skrivs normalt med mellanslagstangenten. – Förutom att markera var ett ord slutar och nästa börjar används ordmellanrum i typografi för att jämna ut radlängden: ordmellanrummens bredd anpassas så att alla rader utom den sista i varje stycke blir lika långa (se justering). Radbrytning görs också vid ett ordmellanrum. För att förhindra radbrytning använder man hårt mellanslag. För att ge ordmellanrum en bestämd bredd använder man fyrkant eller del av fyrkant.

[typografi] [ändrad 15 januari 2019]

hårt mellanslag

sammanhållande ordmellanrum i typografi – håller ihop tal som 1 000 och förkortningar som d v s så att allt hamnar på samma rad, och inte delas upp vid radbrytning. Utförs vanligen genom att man samtidigt trycker ned mellanslagstangenten och en funktionstangent. – Inom typografin skiljer man mellan hårda mellanslag med olika bredder: fyrkant och halv fyrkant är de vanligaste. Ett sådant mellanslag kallas också för fast mellanslag. – Ett vanligt mellanslag (ordmellanrum) som kan ge radbyte är alltså ett mjukt mellanslag, men det behöver man bara ange när det behövs för tydlighetens skull.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2020]