general packet radio services – en teknik för snabbare dataöverföring genom GSM‑nätet. Det är ett mellanting mellan vanlig GSM och 3g och kallas därför ibland för 2,5g. – GPRS kan användas för röstsamtal, e‑post, webbsidor, musik och bild. En påslagen GPRS‑telefon har ständigt en öppen linje till operatörens nät, även om inga meddelanden överförs. Därför kan kommunikation sättas igång och avslutas utan märkbara väntetider. Kommunikationen delas upp i paket, vilket innebär att telefonen kan hantera internetkommunikation. Kunden betalar inte per minut, utan för datamängden som överförs. – GPRS kräver extrautrustning i GSM‑nätet och fungerar inte med enklare GSM‑telefoner. Tekniken är paketförmedlande och har en teoretisk kapacitet på 270 kilobit per sekund till skillnad från GSM, som klarar 9,6 kilobit per sekund. GPRS infördes i Sverige med början år 2000 och är fortfarande i bruk, eftersom GSM, även i telefoner för 3g och 4g, fortfarande används för röstsamtal.
[förkortningar på G] [mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 6 november 2019]
Denna ordlista innehåller ett antal it‑relaterade årsdagar. – Här är hela listan:
[årsdagar] [26 januari 2015]
(World usability day) – årligt evenemang som uppmärksammar användbarhet i produkter och tjänster. Infaller sedan 2006 den andra torsdagen i november varje år. – Se worldusabilityday.org och, på svenska, wud.se. – På Världsanvändbarhetsdagen i Sverige delades tidigare Användarnas IT‑pris† ut.
[årsdagar] [ändrad 15 november 2020]
nanotekniska apparater som (i vissa framtidsscenarier) övervakar andra nanotekniska apparater för att se till att de inte förökar sig utom kontroll. – Ordet anspelar på grey goo och blue i betydelsen polis.
[framtidsvisioner] [nano] [robotar] [ändrad 3 december 2018]
(synchronization, förkortat sync, på svenska synk) –
- – samordning av innehållet på program av liknande slag, till exempel adressregister eller kalendrar. När synkroniseringen är avslutad är det samma data på alla de inblandade programmen. (Oftast så att den senast gjorda ändringen gäller, oavsett vilken enhet den har gjorts på.) – Synkronisering används för att se till att bärbar utrustning (bärbara datorer, mobiltelefoner) har samma data som stationära datorer, eller att webbaserade program innehåller samma data som fast installerade program. Att synkronisera kallas ofta för att synka, och synkronisering kallas för synkning;
- – att se till att två klockor visar exakt samma tid; att se till att två processer är samordnade i tid (går i takt). Detta är den ursprungliga betydelsen. I många fall kan det få olyckliga följder ifall den ena av två samordnade händelser felaktigt påstås inträffa före den andra, när den i själva verket inträffar efter den andra (eller omvänt) – se race condition.
[drift] [personliga data] [tidmätning] [ändrad 25 juni 2020]
någon som är under 20. – Ursprungligen feluttal av youth, numera också kort för ”the Youtube generation”.
[demografi] [förkortningar på Y] [jargong] [ändrad 5 juni 2017]
benämning på det att webben används som en stor gemensam databas och applikationserver. Användarnas datorer används bara för att köra webbläsare. – Webb 3.0 var en trendig term i slutet av 00‑talet: det skulle vara nästa steg efter webb 2.0. – Ibland kallas den semantiska webben, som är något annat än det som beskrivs här ovanför, för webb 3.0. – Läs också om web3, som även det är något annat.
[versioner] [webben] [ändrad 7 mars 2022]
(NTP) – ett protokoll som gör att datorer på internet kan visa samma tid. (Se internettid.) Det håller i slutet av 2010-talet på att ersättas av Network time security, NTS. – NTP följer UTC, se tidsskala, och om NTP tillämpas rätt avviker tiden på anslutna datorer från UTC med bara några tusendels sekunder. – NTP utvecklades av David Mills (blogg) på University of Delaware, och har använts sedan 1985. Den nuvarande versionen av NTP är version 4, NTPv4, från 2010, specificerad i RFC 5905 (länk). – NTP har, på grund av att det utvecklades under en tid när många nutida attacker inte kunde förutses , säkerhetsproblem. Det går att sabotera en NTP‑server, och de har också använts för överbelastningsattacker. En lösning är att kryptera paketen som överför tidsinformationen, men det är resurskrävande.
[internet] [rfc] [tidmätning] [ändrad 30 oktober 2019]
- – datum skrivs i löpande text så här: den 24 juli 2021. (Ordet den kan utelämnas.) Observera att man just i datum skriver bara 24 för tjugofjärde; motsvarande för andra datum. Men om det gäller ett ordningstal skriver man däremot så här: ”24:e”. Man skriver bara ut sista bokstaven i ordningstalet, trots att det kan vara flera bokstäver som skiljer det från räknetalet (”24:e” utläses ju ”tjugofjärde”, inte
tjugofyrae). Nummer på kungar och andra potentater skrivs med romerska siffror utan tillägg. Man skriver ”Gustaf III” men säger ”Gustaf den tredje”;
- – det heter ett datum, flera datum på modern svenska. Den latinska pluralformen data har blivit ett separat svenskt ord;
- – i princip skulle singularformen av ordet data kunna vara datum, men den ordformen används praktiskt taget aldrig i den betydelsen. Om det behövs säger man vanligtvis ”en uppgift”: ”denna uppgift är fel”, inte ”detta
datum är fel” (om det inte gäller just ett datum i betydelse 1.)
[data] [språktips] [tid] [ändrad 5 augusti 2021]
ständig betaversion – jargong för att utvecklaren aldrig betraktar något som färdigt. Alla projekt ska ses som pågående och möjliga att förbättra. Benämningen är också ett sätt för utvecklaren att gardera sig mot kritik. Många av Googles produkter är i ständig, eller långvarig beta. Eventuellt kommer uttrycket från Google. – Se beta.
[programmering] [versioner] [ändrad 24 augusti 2018]