(FoE) – en teknik för att kringgå censur av internet. – Feed over email fungerar så att användare i länder med censur får e‑post med listor med korta beskrivningar av webbsidor. Det är samma princip som RSS. Mottagaren anger vilka webbsidor hon är intresserad av och får sedan sidorna skickade till sig med e‑post. Det fungerar i länder som Kina där staten spärrar vissa webbsidor, men inte filtrerar e‑posten. – Se FoE‑project på Google (länk). – Läs också om .bit, Dark mail, Free network foundation†, Haystack, internetridån, Meshnet, svartkast och telex (betydelse 2).
[internet] [kringgå censur] [ändrad 18 september 2022]
the information curtain – beteckning på internetcensuren i vissa länder. – Uttrycket användes i ett tal i januari 2010 av USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton. Hon anspelade uppenbarligen på Winston Churchills tal i mars 1946 om järnridån (se Wikipedia). – Texten till Clintons tal finns här. – Läs också om Gröna dammen och Gyllene skölden samt läs om bit (betydelse 2), Feed over email, Greatfire, haystack, meshnet, svartkast och telex (betydelse 2).
[censur] [politik] [ändrad 2 mars 2021]
(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller framställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:
- – författats eller;
- – sammanställts på en myndighet;
- – skickats från en myndighet till en person, en organisation eller till en annan myndighet, eller som har:
- – kommit in till en myndighet.
– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bokföring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hemadress: om informationen har betydelse för myndighetens verksamhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförordningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndigheters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.
[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]
FN:s resolution om mänskliga rättigheter på internet – en FN‑resolution som fastställer att yttrandefrihet gäller på internet lika väl som i tal och tryckta skrifter. Resolutionen uppmanar också stater att underlätta för medborgarna att få tillgång till internet. – Det fullständiga namnet på resolutionen är Resolution on the promotion, protection, and enjoyment of human rights on the internet. Resolutionen antogs den 5 juli 2012 av FN:s råd för mänskliga rättigheter på initiativ av Sverige och USA. – Resolutionen finns att läsa här. – Se också 5 juli‑stiftelsen.
[internet] [yttrandefrihet] [ändrad 4 juni 2020]
kort för strategic lawsuit against public participation – i USA: stämning som metod att begränsa yttrandefriheten. Kallas också för lawfare (law+warfare). – Personer eller organisationer som kritiserar storföretag eller mäktiga personer eller som avslöjar missförhållanden stäms för förtal, intrång i upphovsrätt eller något annat. I USA kan det vara effektivt, eftersom den svarande i ett civilmål betalar sina egna kostnader, även om hon frias. Därför finns det i flera delstater anti‑SLAPP‑lagar som ger domstolen möjlighet att avvisa stämningar som i själva verket riktar sig mot den svarandes yttrandefrihet. – Se också cyberSLAPP lawsuits och chilling effect.
[förkortningar på S] [juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 31 januari 2020]
en svensk stiftelse för yttrandefrihet och personlig integritet på internet. Stiftelsen tillhandahåller tjänsten Integrity.st. 5 juli‑stiftelsen grundades i mars 2013 av Jon Karlung, Anders Norman och Oscar Swartz. – Namnet: 5 juli 2012 var det datum då FN antog resolutionen om mänskliga rättigheter på internet. – Se 5july.org och denna blogg.
[personlig integritet] [stiftelser] [yttrandefrihet] [ändrad 22 maj 2022]
ett internt brev från dåvarande Yahoodirektören Brad Garlinghouse där han klagade på att Yahoo smetade ut sina resurser för tunt – som jordnötssmör. Brevet skrevs i november 2006, och publicerades senare i Wall Street Journal, numera bakom betalvägg – läs en kopia här (en bit ner).
[avslöjanden] [ändrad 29 januari 2019]
(the Barbra Streisand effect) – det att ansträngningar att få bort sanna eller falska uppgifter på internet får motsatt effekt: intresset ökar och uppgifterna sprids till fler. Benämningen syftar på att Barbra Streisand 2003 försökte få bort ett flygfoto av sitt hus från internet (se Wikipedia). Kallas också för Streisandeffekten – the Streisand effect. – Läs också om Devin Nunes.
[kuriosa] [ändrad 27 oktober 2020]
- – det mer eller mindre avvecklade internationella nätverket för teleprintrar, baserat på det vanliga telenätet. Det har funnits sedan 1920‑talet, men det är numera nerlagt i de flesta länder. – Ordet telex användes ofta om den sändande och mottagande maskinen i stället för den mer precisa termen teleprinter;
- – Telex – en teknik för att komma förbi censur av internet. Det fungerar så att den som vill besöka en förbjuden webbsida i stället besöker en godkänd webbsida. Men i anropet till den webbsidan ingår ett kodat meddelande om vilken sida man faktiskt vill besöka. – Systemet förutsätter dels att användaren har ett speciellt klientprogram installerat, dels att servrar på internet förses med program som kan uppfatta de kodade meddelandena. – Telex utvecklades 2011 av Ian Goldberg, Alex Halderman (länk), Scott Wolchok och Eric Wustrow. Det är en typ av refraktionsnätverk. – Läs mer på telex.cc. – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Free network foundation†, Greatfire, Haystack†, internetridån, Meshnet och svartkast.
[censur] [elektronisk kommunikation] [ändrad 19 juni 2019]
den paragraf i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Databasregeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av massmedieföretag med utgivningsbevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett massmedieföretag, till exempel av ett tidningsförlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (TF), som i stort sett är likadan som YGL. Andra webbsidor kan ansöka om utgivningsbevis och registrera en ansvarig utgivare, och faller då också under YGL. – Läs också om BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen.
[lagar] [massmedier] [tryckfrihet] [webbpublicering] [ändrad 21 oktober 2020]