Amped Attacks

pseudonym för en hackare som i november 2015 publicerade en lista över på­stådda medlemmar av Ku Klux Klan. – Publiceringen sammanföll i tiden med hackarkollek­tivet Anonymous Operation KKK. Amped Attacks uppgav emellertid att hen agerar ensam, och inte har något med Anonymous att göra. Anon­ymous å sin sida medde­lade att den namn­lista som Amped Attacks publicerade, och som inne­höll kända politikers namn, inte var tillförlitlig. – Amped Attacks finns på Twitter (länk).

[avslöjanden] [pseudonymer] [ändrad 2 juli 2019]

offentlig handling

allmän handling som inte är hemlig. – Allmänna handlingar är som regel offentliga, men i vissa fall kan de hemlig­stämplas. (Att en handling – ett dokument – är allmänt innebär att det har upprättats på en statlig, regional eller kommunal myndighet eller har tagits emot eller avsänts av en myndighet; att det är offentligt innebär att det dessutom inte finns några lagliga hinder för att lämna ut det.) Matematiskt: Offentliga handlingar är en delmängd av allmänna handlingar. – På engelska: public document. – Se också offentlighetsprincipen.

[juridik] [tryckfrihet] [öppen information] [ändrad 29 augusti 2022]

cyberSLAPP lawsuit

ett slags stämning som det förekommer att (amerikanska) företag lämnar in till dom­stol för att få reda på vem som står bakom kritiskt material på webben. Tanken är att domstolen ska ålägga internet­operatören som hyser den kritiska webbplatsen att med­dela vem som äger den. (Se SLAPP.) – Läs mer på webbplatsen cyberslapp.org (nerlagd, men se EFF:s webbsidor – länk).

[juridik] [meddelarskydd] [ändrad 18 juni 2019]

off the record

(OTR) – i journalistik: om information som lämnas ut på villkor uppgiftslämnarens namn inte anges. Ibland krävs det också att informationen inte citeras ordagrant.

[massmedier] [meddelarskydd] [ändrad 1 april 2021]

Quantum Insert

en metod för installering av spion­program. – Quantum insert används, enligt Edward Snowdens avslöjanden, av NSA och GCHQ. Det är en så kallad man‑on‑the‑side attack, känd sedan åtminstone 2013. När den dator som ska infekteras anropar en webbsida styrs trafiken om så att datorn i stället laddar ner en annan webbsida. Det ger angriparen möjlighet att installera program på den angripna datorn. De programmen kan sedan, utan att den angripna datorns ägare är medveten om det, kartlägga vad som görs på datorn. Metoden sägs ha använts för att komma åt datorer som man inte kan angripa direkt. – Tekniken har, enligt Snowdens uppgifter, använts för spionage mot misstänkta terrorister i Mellan­östern, men också mot anställda på Opec och på belgiska teleoperatören Belgacom. – Nederländska it‑säkerhetsföretaget Fox IT (länk) uppgav i april 2015 att det hade utvecklat en metod för att stoppa Quantum insert, se detta blogginlägg: länk. – Läs också om DITU, Dropout Jeep, Foxacid, Karma Police, Optic nerve, Quantum, Sorm, Tao och Turmoil.

[avlyssning] [avslöjanden] [it-säkerhet] [ändrad 15 juni 2017]

Greatfire

en webbplats som kartlägger vilka ord och sajter som är blockerade i Kina. (Se Gyllene skölden och Gröna dammen.) – Syftet är att de som vill bli lästa i Kina ska använda informa­tionen för att kringgå censuren. Blockerade ord kan till exempel ersättas med bilder av samma ord, eller av det som ordet står för. – Namnet Greatfire anspelar på Great firewall of China, alltså Gyllene skölden. – Se greatfire.org.

[censur] [ändrad 19 juni 2019]

Gyllene skölden

den kinesiska internet-­censuren. På kinesiska: Jīndùn gōngchéng. Även känd som ”The great firewall of China”. – Gyllene skölden har varit i bruk sedan 2003, och övervakar all internetkommunikation till och från Kina. Trafik från vissa IP‑adresser och webb­sidor som innehåller vissa ord blockeras. Den kinesiskspråkiga versionen av Wikipedia har varit blockerad sedan 2015, och i maj 2019 blockerades även Wikipedia på alla andra språk. Det som blockeras har oftast att göra med politik, religion eller sex. – Mer i Wikipedia. – Jämför med Gröna dammen och ryska Björnvallen. – För sätt att kringgå internetcensuren, se Greatfire.

[censur] [ändrad 16 maj 2019]

geoblockering

  1. – geografisk begränsning av var en mobil­telefon eller en app kan användas. – En form av geoblockering är att en mobil­telefon slår larm när bäraren går utanför ett förutbestämt område. Telefonen meddelar då någon annan person eller tjänst. Det används bland annat för övervakning av barn. En annan form är att vissa appar inte går att använda på vissa platser. – Geoblockering förutsätter att telefonen har GPS eller annan teknik för positions­bestämning med tillräckligt hög precision. – På engelska: geofencing. – Se också geoslaveri;
  2. – se geostaket (virtuellt staket);
  3. – hinder för användare från vissa geo­grafiska områden att komma åt visst material på nätet. Det kan vara:
    • censur: diktaturer blockerar besök på regimkritiska sajter på internet, eller på andra sajter som regimen ser som olämpliga. – Se internet­ridån;
    • – motiverat av upphovs­rätt. Företag som tillhanda­håller musik, film och annat material på internet har ofta bara tillstånd från upphovsrättshavaren att sprida materialet i vissa länder. Därför blockerar de tittare från andra länder.

– Geo­block­ering av typ 3 utgår oftast från besökarens IP‑adress, som kan knytas till en viss plats. Det leder till att en kund som betalar för en videotjänst på nätet inte kan använda tjänsten om hon loggar in från ”fel land”, till exempel på semestern. Det har naturligtvis lett till klagomål. Å andra sidan är det relativt lätt att kringgå geoblockering genom att använda en anonymiseringstjänst eller VPN, som byter ut IP‑adressen. – I december 2015 lade EU‑kommissionen fram ett förslag om att förbjuda geoblockering, se artikel i Computer Sweden: länk; och pressmeddelande från EU från november 2017: länk. EU antog därefter 2018 en förordning mot obefogad geoblockering – se EU:s webbsidor.

– Geo­block­ering var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – På engelska: geoblocking, geo-blocking. – IDG:s artiklar om geoblockering: länk.

[censur] [geo] [upphovsrätt] [årets nyord] [övervakning] [ändrad 12 mars 2020]