Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

mejl

– se e-post. – Skriv mejl hellre än engelska mail, eftersom mejl kan böjas och avledas: mejl, mejla, mejlade, ett mejl, det mejlet, flera mejl, de mejlen. – Se Datatermgruppen.

[e-post] [språktips] [ändrad 7 januari 2020]

REST

för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.

[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]

skadeprogram

program som har utvecklats för att ställa till skada eller störningar i någon annans dator eller it‑system, för att kartlägga användarens beteende eller samla in annan information i smyg. – Även program som i smyg utnyttjar den infekterade datorns kapacitet för beräkningar utan att ställa till direkt skada, förutom att öka belastningen på processorn, kallas för skadeprogram. – Äldre skadeprogram, som datavirus, ställde till problem omedelbart. Nyare skadeprogram brukar installeras utan användarens vetskap på en dator, ofta utan att ställa till skada på just den datorn, men de angriper sedan, ofta efter väntetid, andra datorer via internet eller lokala nät. Detta gör det svårare att spåra ursprunget. – Exempel på sabotageprogram är infektioner som datavirus och maskar, smygprogram som trojanska hästar, spionprogram och spökprogram (rootkits) samt gisslanprogram. – Se också botnät och oönskade program. – Läs också vad Datatermgruppen (länk) skriver. – Kallas på svenska också för bland annat sabotageprogram, skadligt program, skadlig kod, fientlig kod eller ond kod, på engelska ofta malware. – Uttrycket skadlig kod kan vara tillämpligt när det inte rör sig om kompletta program, utan om mindre avsnitt av programkod eller andra data som inte gör något på egen hand i den angripna datorn. Sådan kod aktiveras i den angripna datorn först efter anrop från en annan dator i ett så kallat botnät.

[it-säkerhet] [skadeprogram] [ändrad 9 september 2021]

sajt

försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.

[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]

sajtikon

(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adress­fältet på webb­läsare och i bok­märkes­listor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajt­ikoner kallas också på svenska för urlikoner. Dataterm­gruppen rekommenderar termerna adress­ikon eller adressymbol (länk). – Sajt­ikoner infördes av Micro­soft i Inter­net Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webb­läsare. – Se också X‑Face.

[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]

stil

i typografi: en komplett upp­sättning bokstäver, siffror och andra tecken i:

– Normal Helvetica 9 punkter är alltså en annan stil än normal Helvetica 10 punkter. Det är där­emot samma typ­snitt. – Nu­mera blandas termerna stil och typsnitt (på engelska type­face) ofta samman. – Läs mer i denna artikel från TNC†. – På engelska: font.

[typografi] [ändrad 7 maj 2019]

swipe

  1. – om pekskärmar på mobiltelefoner och surfplattor, se svepa (alternativt: svajpa);
  2. – dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för konto­korts­betal­ningar. – Jäm­för med smyg­avläs­ning (skimming).

[användargränssnitt] [betalningar] [mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2012]