– konto som på Twitter eller andra sociala medier sköts av en mjukvarurobot. Sådana spamkonton skapas för att sprida desinformation, för att samla in information om användare eller för att göra reklam. Spamkonton får inte finnas enligt Twitters regler, och företaget uppgav i maj 2022 att det stänger av en halv miljon spamkonton varje dag (se twitter.com/paraga…). Spamkonton var en av de saker som gjorde Elon Musk tveksam till att köpa Twitter;
– på Twitter och andra sociala medier: konto som har registrerats under falskt namn därför att innehavaren vill publicera pornografi eller annat som hen inte vill stå för;
– en extra e‑postadress som man använder för att slippa oönskad reklam till sin vanliga e‑postadress. – Man anger den extra e‑postadressen i sammanhang där man måste ange en e‑postadress, men där man fruktar att resultatet bara blir en mängd oönskad e‑post (spam). Sedan kanske man aldrig kollar det kontot.
ett system som gör att utrustning för smarta hem från olika leverantörer fungerar ihop. – Matter är ett samarbete mellan Amazon, Apple, Google, Samsung och Connectivity standards alliance (tidigare Zigbee Alliance). De bildade 2019 samarbetsorganisationen Connected home over IP (CHIP) för att utveckla ett sammankopplande system. Flera andra företag har anslutit sig. Systemet bygger på att Matter‑kompatibla enheter identifieras med IP‑adresser. De första produkterna som är anpassade för Matter kommer under 2022. – Läs mer på GitHubs webbsidor: github.com/project-chip….
(ACE) – en metod för användning av icke‑engelska tecken, som åäö, i domännamn. – Det är egentligen omöjligt. Därför använder ACE fortfarande bara bokstäverna i det engelska alfabetet, alltså a—z, samt siffrorna 0‑9 och bindestreck (se ASCII). Problemet löses genom att andra tecken kodas som teckenkombinationer. De byts automatiskt ut i webbläsare som klarar ACE. Med ACE kodas domännamnet www.räksmörgås.se som www.xn‑‑rksmrgs-5waolo.se. Kodningen och avkodningen sköts normalt av ett program i webbläsaren, omärkligt för användaren, som bara skriver och läser namnet som räksmörgås. Liknande omvandlingar kan göras i nästan alla skriftsystem, inklusive kinesiska och japanska. – Observera att ACE bara är avsett för webben. Det fungerar inte för e‑postadresser. ”Åsa Häggström” på företaget ”Räksmörgås” bör därför ha e‑postadressen asa.haggstrom@raksmorgas.se, alternativt asa.haggstrom@xn‑‑rksmrgs‑5waolo.se om företaget har registrerat den domänen. Det går nämligen inte att internationalisera första delen av e‑postadressen (i detta exempel personnamnet). –ACE är en övergripande beteckning på metoden för att göra andra teckensystem än det engelska alfabetet användbara på internet. Själva konverteringen görs med programmet ToASCII, som upptäcker de etiketter som innehåller tecken som behöver konverteras, och Punycode, som utför konverteringen. Efter konverteringen läggs prefixet xn-- till. – ACE ingår i systemet IDN, se Internationaliserade domännamn. – Läs också om internationalized resource identifier (IRI).
benämning på ett förslag i EU om att operatörer av meddelandetjänster ska vara tvungna att genomsöka alla meddelanden efter bilder på sexuella övergrepp mot barn. – Chat Control har kritiserats eftersom det i praktiken anses öppna för genomsökning även efter politiska yttranden och privata angelägenheter. Förslaget lades fram i Europaparlamentet den 11 maj 2022 – se eur‑lex.europa.eu…. Det har inte röstats igenom när detta skrivs. Det är en striktare version av ett beslut från 2021 (se länk) som gav operatörerna rätt att, om de så önskade, genomsöka meddelanden. Förslaget från 2022 kallas därför ibland för Chat Control 2.0. (Även: Chatcontrol.)
den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se bokenThe dark net(länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016(länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
(unique browser) – i webbstatistik: identifierad webbläsare som används vid besök på en webbsida. I synnerhet om den som använder webbläsaren klickar på en annons. – Det gäller alltså individuella exemplar av webbläsare. Webbläsare kan av en annonsör, eller av den som publicerar en webbsida, identifieras med kakor(cookies) och genom särskiljande tekniska egenskaper (se signatur, betydelse 2). – Begreppet unik webbläsare förväxlas ibland med unik besökare. (Bland annat för att den engelska förkortningar UB för unique browser misstolkas.) Unik webbläsare är mer rättvisande, eftersom man inte vet vilken person som använder webbläsaren (såvida besökaren inte har loggat in sig). Flera personer kan ju använda samma dator och samma webbläsare. Å andra sidan kan samma person använda flera webbläsare.
åldersgräns på internet – krav på en del webbplatser om att besökare intygar att de är över en angiven ålder. – Detta är en tom formalitet i de flesta fall, eftersom det är besökaren själv som intygar, och alltså kan bluffa. Age‑gating används mest för att hålla webbplatsens utgivare fri från ansvar ifall underåriga besökare skulle råka se något olämpligt. – Där ålderskontroll verkligen är viktigt kan man kräva inloggning med e‑legitimation. – När det gäller köp på internet säger lagen att den som är under 18 år inte kan ingå avtal om köp. Sådana avtal är ogiltiga. Men det finns ingen tvingande regel om att säljaren måste verifiera köparens ålder. (Undantag: den som är över 16 år får sluta avtal om köp för pengar som hen själv har tjänat.) – På engelska också: age verification system.
– Rysslands internet som ska isoleras från det internationella internet. Sommaren 2021 gjordes tester där internet i Ryssland kopplades bort från resten av internet. (Se splinternet);
– sedan 1990-talet: de delar av internet som är på ryska och alltså är tillgängliga för de invånare i Ryssland som saknar kunskaper i andra språk.
