– telefonbank – bank som sköter kundkontakterna över telefon, huvudsakligen eller enbart;
– central för telefonkampanj. Ett stort rum med många telefoner, listor över personer som ska ringas upp och många anställda eller frivilliga som ringer upp dem. Vanligt i valkampanjer i USA. Kallas för phone‑banking. Det har alltså inte nödvändigtvis med insamling av pengar att göra. – Virtual phone-banking är när kampanjmedarbetarna kan arbeta från sina hem. – Se också robocall.
ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet och som bygger på en blockkedja. – Bitcoin var den första kryptovalutan. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som först löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bitcoin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraftfulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) De som inte är grävare kan köpa bitcoin som vilken valuta som helst. – Grävardatorerna drar extremt mycket ström, vilket har lett till att hela systemet har ifrågasatts, och andra kryptovalutor använder andra sätt att fördela pengarna. – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det inte går att skapa fler. Därefter kommer antalet bitcoin i cirkulation att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I september 2021 var kursen för en bitcoin strax under 400 000 kronor. Under 2022 sjönk kursen kraftigt och i juni 2022 kostade en bitcoin runt 200 000 kronor. – Varje betalning med bitcoin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (blockchain), förlängs för varje transaktion, så den innehåller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett förslag från 2008 av pseudonymenSatoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin kan vara praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anledningen förklarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. Å andra sidan införde El Salvador i september 2021 bitcoin som officiell valuta jämsides med USA-dollarn (El Salvador har ingen egen valuta). – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. Nicholas Nassim Taleb anser att bitcoins värde är noll – se denna video. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rättegång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterättsnämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.
– Termer:
– bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑postadress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje betalning för att försvåra kartläggning av betalningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypteringsnyckel;
– bitcoin mining – grävande av bitcoin, brytande av bitcoin, bitcoingenerering – lösande av ett matematiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bitcoin, men halveras regelbundet;
– bitcoin network – bitcoinnätverket – det nätverk som håller reda på alla transaktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bitcoin kan delta. Det finns ingen central server;
– wallet – bitcoinplånbok, plånboksfil, plånbok – se bitcoinplånbok;
ett slags elektroniska bonuspoäng som användes på en del webbsidor under åren 1998—2001. – Beenz hade ingen koppling till riktiga pengar, utan kunde bara användas för betalning hos anslutna företag. Besökare på anslutna webbsidor fick beenz som belöning, och när de hade samlat ihop tillräckligt många beenz från olika webbsidor kunde de handla för dem på samma webbsidor. – Företaget bakom beenz, även det kallat Beenz, grundades av engelsmannen Charles Cohen(se LinkedIn). Verksamheten upphörde 2001. Ordet uttalades som engelska beans – slang för pengar.
varumärke för ett nerlagt svenskt kort för betalning med elektroniska pengar. – Cashkortet fanns runt år 2000, men avvecklades efter några år. Användaren satte in pengar elektroniskt på själva kortet, som fungerade som en plånbok: det fanns ingen backup för pengarna på kortet. Om man tappade Cashkortet förlorade man pengarna på kortet. Användarna tycks inte ha accepterat, eller ens ha förstått det. Kortet utfärdades av ett antal svenska banker. Man betalade genom att sätta kortet i särskilda kortläsare.
ett nerlagt företag som utvecklade produkter för elektroniska pengar. – DigiCash grundades 1990 av David Chaum och gick i konkurs 1998. DigiCashs system för elektroniska pengar hette eCash. Det kännetecknades av att betalningar inte gick att spåra – den som tog emot en betalning kunde inte se vem som den kom ifrån – men den som hade betalat kunde vid behov bevisa att hon hade betalat. – Läs mer om DigiCash i denna artikel från 1994 i Wired:länk. – DigiCashs tillgångar övertogs efter konkursen av ett annat företag, Ecash Technologies, som 2002 förvärvades av företaget Infospace, som först bytte namn till Blucora och numera heter Avantax (avantax.com).
e-pengar, e-cash, digitala pengar, elektroniska kontanter – penningvärde som sparas i datorer, mobiltelefoner eller andra elektroniska minnen i form av sifferserier. – Som pengar räknas betalningsmedel som accepteras av andra än utgivaren. En postanvisning eller en rabattkupong är alltså inte pengar. – Man kan skilja mellan två slags elektroniska pengar:
– elektroniska pengar som motsvarar vanliga pengar som kronor och dollar. De är bara ett alternativt betalningssätt. I Sverige regleras elektroniska pengar i en lag från 2011, se här. Läs också om digitala centralbankspengar;
– digitala valutor som inte behöver vara knutna till nationella valutor. Den mest kända virtuella valutan är bitcoin, en så kallad kryptovaluta.
– Det finns också elektroniska låtsaspengar som i princip bara kan användas i datorspel och virtuella världar. – Se virtual cash.
– Man skiljer mellan två sätt att betala elektroniskt:
– kontobaserade betalningar. Man betalar inte genom att överlämna kontanter eller andra värdebärare, utan man godkänner en överföring av pengar från sitt eget konto till ett annat konto – man gör en betalningsorder. Det är i grund och botten samma sak som att betala med kontokort. Kallas också för registerbaserade elektroniska pengar;
– elektroniska kontanter i strikt betydelse innebär att värdebärarna – motsvarigheterna till mynt och sedlar – är sifferserier som finns hos ägaren, precis som en sedel finns i ägarens plånbok. Kallas också för värdebaserade elektroniska pengar. Att betala är att överföra en sådan sifferserie till mottagaren, samtidigt som man makulerar den som man själv har. Detta är den svaga punkten i alla system med elektroniska pengar: man måste se till att de elektroniska pengarna inte kan kopieras – se dubbelspendering. (Blockkedjan är en lösning på det problemet.) – En likhet med vanliga pengar är att om man tappar bort sifferserien har man tappat bort pengarna, precis som när man blir av med plånboken. Ingen bank ersätter förlusten. De nedlagda systemen eCash och Cashkortet är exempel på elektroniska kontanter. Erfarenheterna tyder på att konsumenterna inte accepterar, eller inte förstår, idén med elektroniska kontanter. – Men läs om e‑kronan.
– Asynchronous transfer mode – en äldre teknik för digital dataöverföring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Bandbredden delas oftast upp i flera parallella dataflöden. – Jämför med DTM. – ATM har förlorat i betydelse sedan början av 00-talet: man använder i stället internetprotokollet IP. – 2005 bytte branschorganisationen ATM Forum namn till Broadband Forum(länk);
– Adobe type manager – program från Adobe som gjorde att bitmappadetypsnitt inte fick trappstegsformade (blockiga) konturer på bildskärmen när de förstorades, utan fick rätlinjiga eller mjukt rundade konturer. ATM kom ur bruk i början av 2000-talet, eftersom varken Windows eller Mac behövde det längre, men ATM Light fanns kvar till 2017 då det försvann från Adobes webbsidor;
– automatic teller machine – amerikanskt ord för uttagsautomat – ATM jackpotting, se jackpotting.
– dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för kontokortsbetalningar. – Jämför med smygavläsning(skimming).
