gallring

(pruning, på svenska också: beskärning) – borttagande av onödiga delar. – Inom it används ordet om algoritmer för automatisk sökning, klassificering och beslutsfattande samt om artificiella neuronnät. När det gäller sökningar och liknande innebär gallring att man tar bort sökkriterier som inte behövs för sökningen, eller som kanske krånglar till den i onödan. I en algoritm som klassificerar fåglar finns det till exempel inget behov av ett kriterium för tänder (vilket kan ha funnits med från början som ett arv från ett mer generellt system). Det kan också visa sig att ett sökkriterium aldrig används, eller inte har någon betydelse för resultatet. Eller det kan visa sig att två sökkriterier ger samma utfall, och då räcker det med ett av dem. Man kan också behöva gallra för att minska antalet möjliga utfall. När det gäller artificiella neuronnät innebär gallring att man från nätverket tar bort noder som inte påverkar resultatet av beräkningarna.

[ai] [sökningar] [ändrad 9 februari 2020]

hashtabell

tabell som automatiskt sorterar stora data­mängder på ett sätt som ger snabba svar på sökningar (frågor). Söktiden blir ungefär samma för alla data, och det är enkelt att utöka en hash­tabell. – En hashtabell delar upp datamängden i ett antal delar, så kallade hinkar (buckets), på ett sådant sätt att det blir ungefär lika stor mängd data i varje hink. Varje uppgift (varje post) i tabellen tilldelas en nyckel, och nyckeln avgör vilken hink uppgiften placeras i. Nyckeln beräknas matematiskt utifrån uppgiftens sökord. När någon gör en sökning på samma sökord upprepar programmet den matematiska beräkningen, får fram nyckeln och söker sedan i den ”hink” som motsvarar nyckeln. Detta spar tid jämfört med att söka igenom alla hinkarna. – Målet är att alla ”hinkar” ska vara lika stora och förbli lika stora när tabellen växer. Man väljer därför en metod för beräkning av nycklar som ger en jämn fördelning. Eftersom arbetet utförs av en dator behöver fördelningen inte vara förutsägbar för människor. – Namnet hashtabell kommer av den matematiska termen hash (kondensat), men man behöver inte beräkna nyckeln genom att göra ett kondensat, det finns andra sätt. – Se också distribuerad hashtabell. – Mer i Wikipedia. – På engelska: hash table.

[databaser] [sökningar] [ändrad 29 november 2019]

JDBC

(Java database connectivity) – ett programmeringsgränssnitt som hjälper program som är skrivna i Java att samverka med databaser. – JDBC fungerar med de flesta vanliga databashanterare och oavsett operativsystem och dator­typ. JDBC är nära släkt med ODBC, en generell standard för sam­verkan mellan program och databaser. – Läs mer här.

[databaser] [förkortningar på J] [java] [ändrad 29 augusti 2017]

escape

i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:

  1. Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en program­körning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
  2. – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
  3. – i programmering betyder instruk­tionen escape att det kommer ett skifte mellan program­kod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kom­men­tarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangent­bordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a charactercitera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av program­kod. – Se också utkommen­tera;
  4. – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.

– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.

[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]

återladdning

(rollback) – om databaser: det att de senaste ändring­arna i en databas raderas och inne­hållet i hela databasen, eller delar av databasen, återställs till ett tidigare till­stånd. – Återladdning bör göras efter tekniska fel för säkerställande av data­­basens integritet. En ändring i en databas kan nämligen utlösa automatiska följdändringar, och om databasen kraschar just när ändringen matas in kan man inte vara säker på att följdändringarna har genomförts. Man återställer då, när felet är fixat, data­­basen till det tillstånd som rådde före ändringen och gör sedan ändringen en gång till, så att man kan vara säker på att följdändringarna utförs korrekt och fullständigt. – Även: ny inläsning av datorprogram som har skadats. – En kopia som tas före en ändring för att man ska kunna återladda kallas för återställningskopia, på engelska roll­­back.

[databaser] [ändrad 21 november 2019]

entity-relationship

(entity-relationship model, ER) – ett sätt att rita upp hur en databas är uppbyggd. – Entiteter är sådant som personer, föremål, dokument och företag (substantiv). De representeras i diagram av rektanglar, cirklar, ovaler och andra figurer. Relationer är anställning, tillhörighet, lokalisering och annat (verb), och representeras av streck mellan entiteterna. Det finns ingen enhetlig standard för hur vilka figurer man ska använda. Varje ER‑diagram (ERD) kan översättas till en relationsdatabas (och omvänt), men diagrammet är mer åskådligt. (Observera att en relation i en relationsdatabas är något annat än en relation i entity‑relationship.) – Entity‑relationshipmodellen lanserades 1976 av den amerikanska forskaren Peter Chen (länk).

[databaser] [ändrad 25 oktober 2018]

Application configuration access protocol

(ACAP) – ett överspelat protokoll för samordning av information på flera datorer. ACAP gjorde det möjligt för en användare att ha samma inställningar och samma adressbok på flera datorer. ACAP utvecklades på 1990-talet och reglerades i två RFC (RFC 2244†, upphävd av RFC 6075, och RFC 2245†, upphävd av RFC 4505) från internets tekniska ledningsgrupp IETF. ACAP ansågs genomtänkt men svårt att använda.

[inaktuellt] [informationshantering] [personliga data] [rfc] [ändrad 12 januari 2020]

informationsekonomi

hantering av den information som finns i en organisation som en tillgång. – I informationsekonomi ser man information som något som har värde, men också som en kostnad och en risk. I informationsekonomi analyserar man frågor som vilken information som måste sparas och vad som kan raderas, vilka lagringsmedier som ska användas för olika informationsmängder och hur viktigt det är att viss information görs lättillgänglig och sökbar. Riskavväganden hänger ihop med efterlevnad av lagar och bestämmelser (man kan åläggas att lämna ut viss information, kanske många år efter att den skapades) och den väl­kända regeln att man brukar behöva något dagen efter att man har kastat det. – På engelska: information economics.

[företag och ekonomi] [informationshantering] [ändrad 27 juli 2021]

icke-girig

(non-greedy) – om sökvillkor: som bara hittar de ord eller fraser som exakt svarar mot sök­vill­koret. – Termen icke‑girig an­vänds när man söker efter text med reguljära ut­tryck. Enkelt exempel: om man söker efter ordet ”päron” med ett icke‑girigt reguljärt ut­tryck får man bara träff på ordet ”päron”. Men med alternativet, ett girigt reguljärt ut­tryck får man också träff på ord som ”päron­träd”, ”päron­träds­beskärning” och ”päronträdsbeskärnings­konsulent”.

[sökningar] [ändrad 3 september 2020]