Ord och uttryck i it-branschen
[språkteknik] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 8 maj 2012]
en internetbaserad tjänst för analys av stora datamängder. Startades av Google i maj 2012. Tjänsten är avgiftsbelagd. – Google BigQuery är avsett för relativt enkla frågor till stora datamängder. Det är inte en databas – man kan inte lagra data i Google BigQuery – och kan inte användas för att göra ändringar eller strykningar i en databas. – Se cloud.google.com/bigquery/docs/.
[analys] [ändrad 17 december 2019]
(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]
(COPPA) – en amerikansk lag som skyddar barns personuppgifter på internet. Lagen, som är från 1998, säger bland annat att föräldrarna måste ge sitt tillstånd för att kommersiella webbsidor ska få registrera personuppgifter om barn under 13 år. – Läs mer här. – Jämför med Children’s online protection act och med Internet safety act.
[barn] [juridiska lagar] [personuppgifter] [ändrad 7 december 2022]
(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen† (PUF). – Se också databasregeln.
[dataskydd] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [årets nyord] [ändrad 29 juni 2021]
föreskrivet format, enhetligt format, enhetsformat, kanoniskt format, normaliserat format – det format som uppgifter av ett visst slag ska anges i, ifall det finns flera tänkbara. Syftet är att underlätta programkörning, sökningar och jämförelser. – Exempel: datum kan skrivas på flera sätt, till exempel 15 oktober 2019, 2019‑10‑15, 191015, 20191015, 15/10 2019 eller 2019/10/15. Man väljer ett av formaten som får bli det föreskrivna formatet och konverterar sedan alla andra datum i datamängden till det formatet. – Engelska canonicalization kan översättas med formatanpassning eller med normalisering. (Översättningen kanonisering kan vara olämplig.)
[data] [ändrad 15 oktober 2019]
svenskt ord för canonicalization – anpassning av alla uppgifter av en viss typ i en datamängd till ett föreskrivet enhetligt format (canonical format). – Formatanpassning innebär till exempel att alla datum ska skrivas enligt mönstret 2021‑07‑26. Syftet är att underlätta datainsamling och jämförelser samt automatisk bearbetning av informationen. Formatanpassning av telefonnummer kan till exempel vara nödvändig för att en mobiltelefon ska kunna slå ett nummer ur adressboken automatiskt. – Formatanpassning är en typ av normalisering och ingår i datapreparering.
[data] [ändrad 26 juli 2021]
[databaser] [ändrad 10 december 2019]
(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för användare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som ansvarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med k – kurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med ansvarig utgivare.
[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]
[data] [programmering] [programsviter] [ändrad 13 september 2020]