- – ping – anrop från en dator till en annan för att kolla att den andra datorn är ansluten och svarar. En ping innehåller inget meddelande avsett för människor, utan är bara en teknisk kontroll. – Ping var ursprungligen en instruktion i Unix. Det skrevs 1983 av amerikanen Mike Muuss (1958—2000). Han hämtade ordet från ekolodning, där ljudet ping tyder på träff. (Ping är alltså inte en förkortning.) Man kan sedan länge också pinga i andra operativsystem än Unix. – Ordet ping används också om ett kort anrop från maskin till maskin med en på förhand bestämd betydelse, se pingserver. – Pinga – skicka ett ping, även (vardagligt): kontakta någon för att se om personen är tillgänglig. – På 2000-talet har to ping börjat bli vanligt på engelska i betydelsen ta kontakt, särskilt när man väntar sig svar omedelbart. ”Ping me when you get here” – ring/SMS:a/mejla när du kommer hit. – Jämför med poke, betydelse 2;
- – iTunes Ping – ett nerlagt socialt nätverk knutet till Apples iTunes. Ping fick aldrig särskilt många aktiva medlemmar. Det startades 2010 och stängdes hösten 2012. Vid lanseringen av Apple Music 2015 presenterade Apple ett nytt socialt nätverk för musik, Content;
- – se också PNG.
[nerlagt] [nätverk] [sociala nätverk] [ändrad 11 december 2019]
man-in-the-browser attack – manipulering av webbaserad kommunikation genom ett insmusslat program i webbläsaren. – Man‑in‑the‑browser‑attacker är en variant på man‑i‑mitten‑attack. – En trojansk häst infekterar webbläsaren och påverkar till exempel kommunikation mellan användaren och dennes bank så att de belopp och kontonummer som användaren matar in ersätts av andra värden på vägen till banken. Detta kan förebyggas genom returkommunikation genom en annan kanal än webben, till exempel genom att banken skickar kontrollsiffror till kundens mobiltelefon. – Mer i Wikipedia.
[attacker] [webbläsare] [ändrad 12 september 2021]
uppgifter som namn och adress som man ofta behöver ange i formulär på webben. Sådana uppgifter kan man i många webbläsare mata in (under inställningarna) och spara en gång för alla. Sedan fylls de i automatiskt vid behov. – På engelska: form data. – Jämför med autoförslag (auto‑completion).
[informationsinsamling] [webben] [ändrad 4 februari 2019]
lag om att inga kakor (cookies) får lagras på dator utan användarens tillåtelse. – Lagen röstades igenom den 18 maj 2011, och trädde i kraft den 1 juli 2011. Kaklagen bygger på ett EU‑direktiv, och har tolkats så att användaren måste ge sitt uttryckliga tillstånd för varje enskild kaka. Men det skulle göra besök på många webbsidor omständliga. En alternativ tolkning är att användaren kan ge sitt tillstånd en gång för alla genom en inställning i webbläsaren (den inställning som vanligtvis är förvald). Hur lagen ska tillämpas måste troligen avgöras i domstol. – Kaklagen blir delvis inaktuell när EU:s ePrivacy‑förordning träder i kraft. – Läs mer på PTS webbsidor (länk). – Kaklagen ingick i propositionen Bättre regler för elektroniska kommunikationer, klicka här.
[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 21 augusti 2020]
(cyberspace) – tänkt parallell värld där människor kan kommunicera med text, bild och ljud, oberoende av fysiska avstånd, tack vare datorer. – Ordet används om internet och om olika former av virtuell verklighet. (Se också cyber.) – Ordet cyberspace myntades 1982 av författaren William Gibson i kortromanen Burning Chrome (svensk översättning, se Johnny Mnemonic och andra berättelser, 1996), och blev känt genom Gibsons roman Neuromancer (1984), som beskrev webben innan den fanns. I den boken stod cyberrymden för en närmast hallucinatorisk upplevelse av den enorma datamängden i nätet. – John Perry Barlow† var den första som använde uttrycket om en gemensam nätbaserad värld där användare kommunicerar med varandra. Han förklarade 1996 att cyberrymden skulle ses som ett självständigt rike i artikeln ”A declaration of the independence of cyberspace” (länk). – Ordet cyberspace dödförklarades i januari 2006 i tidskriften Wired (länk). – Jämför med datasphere och metaverse.
[internet] [jargong] [virtuell verklighet] [ändrad 5 april 2022]
om nätverk: schematisk beskrivning av hur enheterna i ett datornätverk är sammankopplade. – En topologi beskriver med enkla geometriska modeller hur datorer och annan utrustning är anslutna till varandra. Man renodlar strukturen genom att tänka sig att alla böjda och tilltrasslade kablar rätas ut. Vanliga topologier är stjärnformad, hierarkisk, ringformad och mesh (spindelnät). – Ordet: Topologi är den gren av matematiken som handlar om beständiga egenskaper hos föremål som kan böjas, vridas och deformeras, som rep, tygstycken och elastiska föremål – ”geometri utan mått”. Att avgöra om en knut kan lösas upp är en topologisk uppgift. – Topos är grekiska för plats. – På engelska: topology.
[matematik] [nätverk] [ändrad 3 december 2018]
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly (arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction” (länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
[språktips] [surf] [webben] [ändrad 11 oktober 2021]
– sidnappning, webbsideskidnappning:
- – allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
- – mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.
[bluff och båg] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 2 december 2019]
en tjänst för lagring av filer på internet. Användarna kan lagra och hämta filer från vilken dator som helst samt ge andra användare tillgång till filer. De kan också synkronisera filer som finns både på Dropbox och en dator (eller mobiltelefon eller surfplatta). Dropbox är gratis för en begränsad volym data. Mot avgift får man lagra mer. – Se dropbox.com. – Det finns flera liknande tjänster, till exempel Apples iCloud och Microsofts OneDrive.
[datalagring] [webbtjänster] [ändrad 12 november 2018]