Kategori: elektronisk kommunikation

beam

(to beam) – [att] stråla – överföra information med infrarött ljus eller på liknande sätt. Används i synnerhet när man måste rikta den sändande apparaten, till exempel en handdator, direkt mot den mottagande apparaten. Uttrycket är troligen inspirerat av tv‑serien Star Trek, fast där syftar beaming på teleportering. (Beam me down, Scotty!)

[trådlöst] [ändrad 3 oktober 2014]

link churn

länkbortfall – andelen länkar som för­svinner från en webb­sida under en viss tid. – Länkbortfall brukar mätas i procent, vanligtvis per år. Om tio av hundra länkar försvinner inom ett år är länkbortfallet tio procent. – Högt länk­bort­fall ses ofta med miss­tänk­sam­het av sök­motorer, eftersom det kan tyda på att webbsidan ”hyr ut” ut­rymme för länkar: hyres­gästerna kommer och går. Det kan alltså vara ett sätt att för­söka höja den länkade sidans rankning hos sökmotorn. – Se också motsatsen, link burst och ordet churn.

[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 2 januari 2023]

link burst

länkexplosion – plötslig ökning av antalet länkar som går till en viss webbsida. Detta kan ses med misstänksamhet av sök­motorer, efter­som det kan bero på för­sök att manipulera sök­motorns rankning av sidorna. Länkarna kan i praktiken vara betald reklam, maskerad som genuina länkar. – Se också link churn.

[sökmotorer] [ändrad 8 november 2019]

Usenet

ett av de äldsta näten för datorbaserad kommunikation och diskussion. – Usenet grundades 1979 av Jim Ellis (1956—2001, se dödsruna) och Tom Truscott (se Wikipedia) på Duke University (mer från Duke om Usenet på denna länk). Usenet var då skilt från internet, men sedan början av 1990‑talet är Usenet i praktiken en del av internet. Det finns fortfarande kvar. På 2010‑talet användes det mycket som medium för fildelning. – Typiskt för Usenet är att vem som helst kan skriva inlägg. Det krävs ingen registre­ring, till skillnad från på andra diskussionsforum på nätet, och man kan skriva under pseudonym. Google köpte 2011 Usenets arkiv, se Google Groups (länk). – Mycket som för­knippas med internet kommer från Use­net, som newsgroups (se Usenetforum och alt, bety­delse 2). – Usenet har ingen central server, utan är ett samman­­kopplat system av Usenetservrar (news servers). För att få tillgång till Usenet installerar man en (eller flera) Usenetläsare (newsreaders) på sin dator och ansluter sig till en Usenetoperatör. – Usenet belönades 1995 med Usenix lifetime achievement award (länk, långt ner på sidan).

[diskussioner] [it-historia] [socialt] [ändrad 19 februari 2020]

5g

mobilt nätverk med extremt hög kapacitet. – 5g är efter­­följaren till 4g, och liksom 4g är 5g inte i första hand avsedd för röst­­sam­tal, utan för mobil data­­överföring med hög band­­bredd. Det är också avsett för sakernas internet, alltså en miljö där det inte bara finns mobiltelefoner och surfplattor, utan där det också är tätt mellan andra terminaler som kommunicerar mobilt. För att basstationerna ska kunna hantera all trafik måste de vara fler och placeras tätare än i 4g. – Hög band­­bredd kräver att radiosignalerna sänds på hög frekvens. Det blir ofta milli­meter­bandet, alltså frekvenser mellan 30 och 300 giga­hertz. I USA talar man om mmwave. 5g kan också använda andra frekvenser. – Den höga frekvensen medför i sin tur att räck­­­vidden blir kort, och att signalen blockeras av hinder som väggar och tak. Även dimma och regn kan för­svåra eller stoppa datatrafiken. Därför blir 5g‑nätet troligen en kombina­tion av dataöverföring genom kopparkabel eller optisk fiber­­kabel som an­sluts till små basstationer: minst en i varje gathörn och i varje rum där de behövs. Modellen har kallats för ”mobiltelefoni genom wi‑fi”. – Det som följer med från tidigare generationer av mobil­­tele­foni och mobila nät­verk är att nätverket hela tiden vet var en användare finns, förutsatt att använd­a­rens telefon (eller annan utrustning för mobil datakom­mu­ni­ka­tion) är påslagen. 5g är utformat för att terminalerna ska vara påslagna ständigt med minimal strömförbrukning när de inte används. – Branschorganisationer för utveckling av 5g är NGMN och 5G‑PPP. – Ett white­paper om 5g från 5G infrastructure association släpptes i mars 2015 på Mobile world congress i Barcelona: se länk. – Sveriges första 5g-nät invigdes den 5 december 2018 på KTH i Stockholm. – IDG:s artiklar om 5g: länk.

[mobilgenerationer] [mobilt] [ändrad 24 maj 2019]

fast-flux domain

snabbflyttande domän – inom dator­brotts­lig­het: skum internetdomän som göms bakom andra, infekterade domäner som ständigt byts ut. Syftet är att dölja webbsidor som gäller brottslighet, till exempel som inne­håller bilder på sexu­ella övergrepp mot barn. Snabb­flyttande domäner används också för att ta emot svar från lättlurade per­soner som svarar på spam:

  1. – kriminellt eller annat suspekt innehåll publiceras på en viss domän (A);
  2. – men DNS-posten för den domänen har manipulerats så att den leder till andra domäner (B, C, D, E…) som är infekterade med så kallade bottar (servrarna har blivit zombies) som ingår i ett botnät;
  3. – den domänens (B, C, D, E…) innehavare är omedvetna om infektionen;
  4. – botten slussar trafik till slutmottagardomänen (A);
  5. – DNS-posten ändras ofta, kanske var femte minut, så att trafiken till slutmottagardomänen (A) går via olika infekterade domäner (B, C, D, E…) hela tiden (men alla ingår i samma botnät);
  6. – resultatet blir att det blir svårt att spåra och stoppa trafiken till den kriminella domänen (A);
  7. – det förekommer också att de infekterade domänerna (B, C, D, E…) vidarebefordrar trafiken till en irreguljär namnserver, som slussar trafiken vidare. Det kallas för double flux.

– Mer i Wikipedia och se information från ICANN –  länk.

[domäner] [skadeprogram] [ändrad 30 april 2019]