(education) – toppdomän för amerikanska universitet och högskolor. – Domänen .edu får användas enbart av institutioner med minst fyraårig postgymnasial utbildning. De måste också vara godkända av något av USA:s sex regionala högskoleförbund, vilket innebär att det i praktiken bara är amerikanska högskolor och universitet som kan få domäner under .edu. Detta gäller sedan 2001. Före 2001 var det några institutioner som registrerade .edu‑domäner, men som inte uppfyller kraven som sedan infördes, och de har kvar sina domäner. – Se net.educause.edu.
[toppdomäner] [universitet] [ändrad 5 juni 2018]
mobiltelefon avsedd för datorspel, lanserad 2003 av Nokia, nerlagd 2009.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [spel] [ändrad 22 augusti 2018]
surfande på internet utan spår i webbläsaren. – Privat surfning finns som inställning i de vanligaste webbläsarna med olika benämningar. Inställningen innebär att ingen information sparas som i efterhand kan visa vilka webbsidor användaren har besökt. – Annars lagrar webbläsare information om vilka sidor som besökts (se historia), kakor och nerladdade bilder, ljudfiler och dokument av webbläsaren. Men vid privat surfning sparar webbläsaren ingen sådan information. Den lagras inte alls, eller raderas automatiskt så snart det går. – Om webbläsaren vid icke‑privat surfning hjälper användaren att fylla i webbadresser genom att visa förslag, baserade på tidigare besök, så föreslår den inte några adresser som enbart har besökts vid privat surfning. De adresserna har nämligen inte sparats. – Privat surfning är möjlig med de vanligaste webbläsarna. Man kan välja det bland inställningarna. Det kom först 2005 på Safari under namnet private browsing (privat surfning), och har sedan dess införts i Google Chrome som incognito (på svenska inkognito), i Internet Explorer† som Inprivate (samma på svenska), i Firefox som private browsing, privat surfning. Webbläsaren Epic har privat surfning hela tiden. – Privat surfning kallas ironiskt också för ”porn mode”. – Naturligtvis finns det, förutom att dölja besök på porrsidor, många goda skäl att hemlighålla vilka sidor man besöker, framför allt att ingen annan har med den saken att göra. – Man bör samtidigt komma ihåg att det finns data om besökarna på varje webbserver som besökts, och hos internetoperatörerna som förmedlar trafiken. Om du surfar på jobbet kan din arbetsgivare se på företagets server vilka sidor du har besökt, även om du har din webbläsare inställd på privat surfning. För att bli helt ospårbar bör man använda nätverk som Tor och VPN‑tjänster. Man bör också komma ihåg att den raderade informationen från privat surfning kan återskapas (se dataremanens) om den inte har skrivits över. – I november 2014 införde Firefox också glömskeknappen, även kallad för Glöm det senaste, på engelska Forget button. Den gör att användaren kan radera alla spår efter de senaste fem minuterna, två timmarna eller 24 timmarna i webbläsaren. Alltså retroaktiv privat surfning eller historieradering (history wiping). – En utförlig artikel om privat surfning, hur det fungerar och dess svagheter finns i denna artikel i Wired.
[personlig integritet] [surf] [webbläsare] [ändrad 5 april 2023]
IETF – internets tekniska ledningsgrupp. – IETF ansvarar för den tekniska utvecklingen och underhållet av internet. IETF är formellt ingen självständig organisation, utan en del av Internet Societys (ISOC:s) verksamhet. De experter som arbetar i IETF arbetar i princip på ideell basis, vilket i praktiken brukar innebära att deras arbetsgivare låter dem göra det på arbetstid. Organisationen IAB har översyn över IETF:s verksamhet. IESG fungerar som IETF:s ledningsgrupp. I praktiken är det stor överlappning mellan de olika organisationerna som bestämmer över internet. – Se ietf.org.
[internets ledande organ] [ändrad 3 april 2017]
-
- – på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
- – i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
- – det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
- – en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
- – amerikansk typografisk punkt:
- – numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
- – i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
- – observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
- – skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
- – skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
- – se också halvhöjd punkt (tecknet ·).
[domäner] [matematik] [typografi] [ändrad 3 december 2022]
(ARQ) – felhanteringsmetod i dataöverföring: meddelanden som inte har kommit fram, eller som innehåller fel (skada), skickas om. Ofta sker detta automatiskt genom att mottagarens utrustning måste kvittera mottagandet inom en viss tid. Sker inte detta skickas meddelandet en gång till. Om mottagarens utrustning tar emot meddelandet, men upptäcker fel, skickar den ingen kvittens, vilket leder till omsändning. – Läs mer i Wikipedia.
[datakommunikation] [ändrad 21 mars 2018]
ett slags attack mot webbläsare: en annan webbsida visas än den som användaren ville besöka. – När användaren klickar på en länk, eller kanske bara rör musen över en yta på webbsidan (hovers), hämtas en annan sida än den uppgivna. – Denna typ av angrepp uppmärksammades först i september 2008. Den berodde på en grundläggande svaghet som då fanns i de flesta webbläsare, och man kan undgå den, antingen genom att använda den textbaserade webbläsaren Lynx eller Firefox med tilläggsprogrammet Noscript. Men att man stänger av skript gör tyvärr många webbsidor mer eller mindre omöjliga att se och använda. – Se detta dokument från Cert‑SE. – Senare har leverantörerna av webbläsare gjort ändringar som förhindrar klicknappning, till exempel Google, se denna länk. – På engelska: clickjacking.
[attacker] [webbläsare] [ändrad 2 december 2019]
en nätverksdosa för anonym internetanslutning genom Tor‑nätverket. – Anonabox ansluts mellan datorn och routern, och ser då till att all trafik dirigeras genom Tor. Det innebär att ingen som avläser kommunikationen kan se vem som är avsändare och mottagare. Meddelandena är dessutom krypterade. – Anonabox blev känd i oktober 2014 när utvecklaren, August Germar, samlade in pengar genom gräsrotsfinansiering på Kickstarter. Han begärde 50 000 kronor, men fick in tre miljoner på två dygn. Men Kickstarter stoppade sedan insamlingen med motiveringen att Germer inte hade byggt boxen själv: det påstods vara en modifierad variant av en produkt som redan fanns att köpa i Kina. Germar fortsatte då insamlingen på Indiegogo. – I mars 2015 köptes företaget Anonabox av företaget Sochule (länk – nere sedan oktober 2018 – enligt uppgift från Anonabox tillhör Anonabox inte längre Sochule). – I april 2015 återkallades ett antal Anonabox på grund av säkerhetsproblem: inställningen av lösenord till boxen var oskyddad. – Tidigare kritik av Anonabox, se artikel i Computer Sweden (länk) och IDG:s webbsidor. – Se anonabox.com.
[skyddad kommunikation] [ändrad 11 december 2018]
i it-säkerhet: en sårbarhet som gör att en angripare kan ta över andra människors konton på Google och andra tjänster. – Poodle upptäcktes i september 2014. Den utnyttjar ett fel i version 3 av SSL (SSLv3), programmet som krypterar kommunikationen mellan webbläsaren och webbservern. Svagheten gör att angriparen kan ta över offrets sessionskaka. Det är ungefär som att stjäla någon annans besöksbricka. Sessionskakan visar att användaren (=offret) har loggat in med ett giltigt användarnamn och lösenord. Angriparen använder sessionskakan för att ta över och fortsätta offrets session med Google eller annan tjänst. (Googles webbserver känner igen sessionskakan, trots att den har flyttat, och tror därför att det är samma, redan inloggade, användare.) Angriparen kan då ändra lösenordet så att hon själv disponerar det stulna kontot, men det rätta innehavaren kan inte logga in längre. – Angreppet är bara möjligt om angriparen och offret är anslutna till samma trådlösa nätverk. – Poodle upptäcktes av Bodo Moller, Thai Duong och Krzysztof Kotowicz på Google – se denna pdf.
[sårbarheter] [trådlöst] [ändrad 16 maj 2018]
text i samma färg som bakgrunden på webbsida. Texten blir alltså osynlig för besökare (om de inte läser webbsidans källkod), men den kan läsas av sökmotorer, så de osynliga orden hamnar i sökmotorns index. Detta är ett sätt att vilseleda sökmotorernas användare. Sökmotorer har sedan länge försetts med rutiner för att upptäcka osynligt bläck. – På engelska: invisible ink. – Se också falskskyltning.
[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 3 september 2019]